Nu känns det lite fel med uppdateringar i "föl 2020"-tråden, så nu flyttar jag hit i stället med de nyblivna fyraåringarna. Mitt svarta vackra lilla A-barn har vuxit upp och blivit en riktig tonåring. Från att ha varit spinkig och svårmotiverad att äta tillräckligt, så har han blivit ett matvrak som smäller i boxväggen så den skakar. Typ som återkommande varning ifall nordsvensken eventuellt skulle få för sig att invadera grannboxen för att snaska i sig all mat där också.
I morse hade han lyckats komma upp med bakhovarna i höjd med boxgallret och tvålat till det med full kraft så han dragit på sig ett sår vid hoven. Knasboll!
Efter andra inridningsomgången i juli - augusti i fjol så behövde han vila och under midvintern, utan ridhus, har inte varit rätt läge för att sätta igång med annat än promenader på hemmaplan. Och fram till nyss hade han inte ens någon egen sadel som passade. Men nu är han väldigt tydligt undersysselsatt trots långa dagar i hagen med kompisarna, och jag längtar till att kvällarna bara blir lite ljusare så det går att göra något vettigt efter jobbet också. Hans allmänna entusiasm har i alla fall inte ändrats, det bara lyste om honom av förväntan att få göra en så enkel syssla som lite longering förra helgen.
Hans mer stabila nordsvensk-"brorsa" har jag från början tänkt skulle vänta med mer seriös ridning till i år, så även han fick börja med lite lätt longering förra helgen för att skutta av sig det värsta.
I morse hade han lyckats komma upp med bakhovarna i höjd med boxgallret och tvålat till det med full kraft så han dragit på sig ett sår vid hoven. Knasboll!
Efter andra inridningsomgången i juli - augusti i fjol så behövde han vila och under midvintern, utan ridhus, har inte varit rätt läge för att sätta igång med annat än promenader på hemmaplan. Och fram till nyss hade han inte ens någon egen sadel som passade. Men nu är han väldigt tydligt undersysselsatt trots långa dagar i hagen med kompisarna, och jag längtar till att kvällarna bara blir lite ljusare så det går att göra något vettigt efter jobbet också. Hans allmänna entusiasm har i alla fall inte ändrats, det bara lyste om honom av förväntan att få göra en så enkel syssla som lite longering förra helgen.
Hans mer stabila nordsvensk-"brorsa" har jag från början tänkt skulle vänta med mer seriös ridning till i år, så även han fick börja med lite lätt longering förra helgen för att skutta av sig det värsta.