Jag har ju känt mig smått usel som inte kunnat få in varken säker inkallning eller fotgående på min pappis. Skäms eftersom han är så pass gammal nu. Jag har aldrig tidigare i livet haft en hund som inte kunnat gå fot och har börjat ge upp...
Idag tog jag tag i det på allovar igen. Vi tränar ju lite varje promenad men det har inte satt sig. Nu tränade jag korta sträckor, mycket kortare än nån gång tidigare. Bad om fot i högst 2-3 m och sedan fick han "fri". På slutet började det funka. Åtminstone lite.
Min kompis kommenterade att han är väldigt mycket i sin egen värld när han är i änden av kopplet. Har dålig kontakt med mig. Men med det i tanke,n så ändrade jag och det funkar bättre.
Min förra hund var en 2-årig omplacering som var känd för att dra hysteriskt i kopplet. Han följde med lös när jag tog ut hästarna. När jag släppt hästen kopplade jag hunden i grimskaftet och vi gick fot till stallet. Det funkade. Men han ansåg å andra sidan att jag var solen i hans liv. Det underlättade träningen.