Lily har varit helt hopplös med maten nu några dagar, tittar på den som om jag ska förgifta henne. En rejäl långpromenad och bus i hage med Ebrah så var det problemet löst! Känns så dumt när vi haft perioder där vi av någon anledning inte kunnat hålla igång som vanligt och hon då knappt äter, men tja, hon mår inte dåligt av det och det är ju egentligen skönt med en hund som man inte behöver kämpa för att hålla i bra hull. Det har bara tagit tid för mig att vänja mig vid det. Alla i Ebrahs nära släkt (dvs, alla mina tidigare salukis) har varit som labradorer när det kommer till matlustPrecis så.
Lite lugnare dagar äter han knappt något, aktiva dagar äter han massor och får ännu mer energi och kutar bort den där extra maten direkt