Ja, det är skoj! Hur trötta de blir beror i regel på hur bra de hanterar passiviteten. Kan de slappna av när den andra hunden jobbar så är det ju en hel del vilotid för dem
Retrieverns träningspass är ofta ganska långa, en halvdag är inte ovanligt, så tiden som sådan är inget problem. Det svåra är ju att man är under bedömning hela tiden och att hunden ska vara tyst, stadig och fint lös vid sidan hela tiden, förutom att den ska lösa sina uppgifter.
Det är en hel del arv, en del miljö och mycket träning. Man bedömer markeringsförmågan (förmågan att bedöma avstånd till apporterna samt minnas var de landar om de inte får hämta dem direkt), hur de använder sin näsa, hur dirigerbara de är (man skickar ut hunden på en linje mot en för den okänd apport, både på vatten och land), hur de tolererar andra hundar, deras vattenpassion, deras samarbetsvilja, hur de utför sökarbetet, fart, uthållighet, skottreaktion, stadga, apporteringslust och apporteringsgrepp. Detta görs genom de olika momenten, och sedan får man en sammanfattande kritik på det hela som genererar ett första-, andra-, tredje- eller noll-pris.
Vi fick t ex för mycket strul på vår vattendirigering, vilket gjorde att vi halkade ner från ett förstapris till ett tredjepris
Det är en hel del träning bakom, och de måste ha fått ett förstapris i nybörjarklass för att få starta i öppenklass.
Jag jagar själv, så det mesta av viltet sparar jag från våra egna jakter
En del har vi inte tillgång till dock, t ex kanin och trut, så det får jag köpa eller byta mig till.