Uppdatering om Mulle

[Meibla]

Kommer ni ihåg när jag skrev tråden där jag funderade på att avliva Mulle p g a att han lider av extrem separations ångest, att han är extrem mammig osv. : Tråd 1 Tråd 2
Han bättrade ju sej ett tag så vi skippade avlivningen, men nu verkar vi stå på ruta ett igen När har var som bäst så gick det att lämna honom i ca 1 timme utan att han ylade, skällde, stressade upp sej osv, nu går det inte ens att hämta posten Igen.
Han totalvägrar att äta när jag är borta, (han är hemma med husse på dagarna när jag är i skolan, dvs 1 - 5 timmar/dag) Vägrar gå ut med honom och lägger sej platt på backen å vägrar att röra sej så fort han ens försöker ta ut honom.

Han har även börjat göra utfall mot andra människor, speciellt då män.. och andra hundar. Han har aldrig gjort utfall mot andra hundar tidigare och män var det över ett halvår sen han försökte.

eftersom vi ska ha barn i mars, så känns det som att jag inte kommer att ha tid eller ork att ta itu med dom här problemen igen.

Så sista utvägen är att han får somna in, även om det är det sista jag vill, men hellre det än att omplacera honom och att han blir en vandringspokal som får flytta om och om igen. Jag får iaf 2 veckor till med min hopplösa lilla gris, men denna gången kommer jag inte skjuta upp på avlivningen.

Va bara tvungen att skriva av mej lite.

 

[Tippan]

Sv: Uppdatering om Mulle

Tråkigt att läsa

 

[Meibla]

Sv: Uppdatering om Mulle

jo.. men det är det bästa för honom.

 

[Bopplan]

Sv: Uppdatering om Mulle

Svårt beslut, men du gör nog rätt. *Tröst kram*

 

[Tviggy1081]

Sv: Uppdatering om Mulle

va jobbigt..hoppas det löser sig

 

[Stoppard]

Sv: Uppdatering om Mulle

Har du provat med psykofarmaka?
Det i kombination med beteendeövningar kan fungera.

 

[Meibla]

Sv: Uppdatering om Mulle

Vad är psykofarmaka?

Vi har nog testat det mesta det senaste året och ingenting har funkat. Han är ett "hopplöst fall" enligt dom tränarna vi har gått hos.

 

[Milosari]

Sv: Uppdatering om Mulle

mediciner som används vid psykisk sjukdom. ex antidepressiva. ett annat alternativ är de där grejerna som utsöndrar feromoner.

 

[Meibla]

Sv: Uppdatering om Mulle

aha. Kanske skulle vara värt att testa.. även om jag inte e så speciellt förtjust i att proppa i honom massa tabletter

 

[Tippan]

Sv: Uppdatering om Mulle

Men hur mår Mulle då? Mår han bra och har ett bra liv? Jag vet ju att du har vänt dig ut och in för den hunden... Jag har själv gjort det för en hund, men inte under hur lång tid som helst. Men jag beundrar dig för hur mycket energi och ork du har. Jag skulle aldrig orka så länge.

kramar på er, jag tycker synd om er båda

 

[Meibla]

Sv: Uppdatering om Mulle

Om han mår bra? Så som han börjat bete sej nu så funderar jag allvarligt på om han verkligen gör det. Speciellt nu när han börjat göra utfall helt utan anledning och helt plötsligt backat till ruta ett igen. I övrigt så tycker jag att han har ett bra liv, vi gör det vi alltid har gjort, tränar, myser, går långpromenader, badar (som han älskar)
han träffar och leker med sina hundkompisar osv osv. Vi har inte ändrat nånting av det som vi har gjort senaste halvåret.

Dock är en sak helt säker. I mars när bäbisen känner för att komma ut, så kommer jag inte ha tid eller ork att både fortsätta kämpa på med honom samtidigt som jag har en bäbis och en sambo som jobbar heltid.

 

[pippi27]

Sv: Uppdatering om Mulle

Tråkigt att läsa . Jag har följt dina trådar om Mulle och hur du kämpat med honom. Jag tror nog att du känner honom så pass väl att du vet att det bästa vore nog att få somna. Du har ju gjort ditt bästa men han mår ju inte bra.
Jag vet hur det känns, jag har under mina år haft tre hundar som varit allför dåliga i psyket för att kunna få ordning på. En var en renrasig border collie och de andra två var blandisar. De var mina änglar, funkade i många fall bra men så fanns det dom där stunderna då jag såg och kände att det inte var bra. Det var hemskt att ta beslutet om avliving men ändå kändes det som det rätta.
Massor med kramar från mig.

 

[vindvissla]

Sv: Uppdatering om Mulle

Han tror att det är han som är ledaren i flocken och att du är en valp, det är därför han blir så stressad. Tänk dej själv om det varit ditt barn som varit borta och du inte vetat vart. Du måste vända detta och ta kommandot som ledarhund i flocken. När du kommer hem, ignorera hunden totalt. När hunden gått och lagt sej och inte bryr sej om dej mer väntar du i fem minuter till, minst. Titta inte på hunden utan gör något annat. Sen kan du kalla på honom och gosa som vanligt. När du ger mat, sätt skålen på diskbänken och låtsas att du äter. Ta ett kex och knapra på och låt din man göra detsamma. Titta inte på hunden. Sedan sätter du ner maten och lämnar rummet. Detta är en hel vetenskap som för mej var helt logisk när jag läste boken "the dog listener" av Jan Fenell. Lite samma som Monty fast med hundar. Den finns att köpa på amazon iaf. Lycka tilloch hoppas att du inte behöver avliva.

 

[Meibla]

Sv: Uppdatering om Mulle

Tyvärr är det inte riktigt så enkelt.
Om du läste dom andra två trådarna jag länkade till så kanske det är lättare att förstå..

Å jag har den boken.. funkar inte ett smack på min vovve. tyvärr

 

[GaurdianAngel]

Sv: Uppdatering om Mulle

Jan Fenell är duktig på hund, men hon har en del konstiga idéer och det bland annat hur hon anser ledarskap fungerar.

Har läst om Mulles problem och problemet ligger nog djupare än så.

 

[Meibla]

Sv: Uppdatering om Mulle

Uppdatering igen

Veterinären som skulle avliva Mulle ville inte göra det. Inte heller djursjukhuset *sur* dom tyckte att jag skulle testa lite olika alternativ innan jag gjorde det. gaaah.

Alternativen dom tyckte var.
1. Gå fler kurser (har gått flera stycken)
2. Ge honom lugnande medel
3. Omplacera (vilket jag vet inte funkar)

Å om inget av detta funkade så skulle jag återkomma om några månader.

Vettefan va dom veterinärena tänkte på, har trots allt förklarat precis hur d ligger till med honom.. men men.. Jag får väl kämpa vidare med honom

 

[Tippan]

Sv: Uppdatering om Mulle

Oj... Vad läskigt att bemötas så... När jag kom till vet. med en mycket ung hund och skulle avliva henne pga ledfel så ifrågasatt de det inte alls. De bara frågade om det var nått fel på henne och så accepterade de det. Det var nämligen så att jag tog inte bort henne på kliniken dit vi varit 100 ggr utan hos den lokala vetten som inte alls kände till hennes historia...

 

[Meibla]

Sv: Uppdatering om Mulle

Jo, det var ju inte direkt kul att komma dit, och har vart helt inställd på att jag ska få åka hem utan hund, och dom säger att dom inte vill göra det.
Än så länge finns det ork att fortsätta kämpa med honom, men jag har ju inte all tid i världen

 

[millansnillan]

Sv: Uppdatering om Mulle

Han tror att det är han som är ledaren i flocken och att du är en valp, det är därför han blir så stressad. Tänk dej själv om det varit ditt barn som varit borta och du inte vetat vart. Du måste vända detta och ta kommandot som ledarhund i flocken. När du kommer hem, ignorera hunden totalt. När hunden gått och lagt sej och inte bryr sej om dej mer väntar du i fem minuter till, minst. Titta inte på hunden utan gör något annat. Sen kan du kalla på honom och gosa som vanligt. När du ger mat, sätt skålen på diskbänken och låtsas att du äter. Ta ett kex och knapra på och låt din man göra detsamma. Titta inte på hunden. Sedan sätter du ner maten och lämnar rummet. Detta är en hel vetenskap som för mej var helt logisk när jag läste boken "the dog listener" av Jan Fenell. Lite samma som Monty fast med hundar. Den finns att köpa på amazon iaf. Lycka tilloch hoppas att du inte behöver avliva.

Jag har läst den boken, i en hel del saker har hon rätt i (det är en hon va? Har för mig att det är en tjej på omslaget iallafall )
Men det där med att hunden inte vill vara själv hemma eftersom man är dennes valp är så fel det kan bli. Visst stämmer det säkert på några hundar men det tvivlar jag på i det här fallet.

Min hund vill helst inte vara själv hemma (han var som mulles_mattes hund. Vägrade vara själv hemma men efter mycket träning så kan han nu vara själv. ) Han är mycket olycklig när jag går, det går över inom några minuter men den första tiden så är han helt förkrossad över att jag är borta. Han följer även efter mig precis vart jag än går när jag är hemma. Enligt honom är jag the one and the only, han acceptarar andra men får han välja så är det jag och bara jag som gäller.

Varför? För att han ser mig som sin valp? Ett stort nej. Det är för att han är osäker i sig själv. Visst har det blivit bättre (med mycket träning). Vad gör man om man är osäker i sig själv? Jo man söker upp någon som man är trygg med, alltså ledaren i en hunds fall. För vem vet bättre än ledaren vad som ska göras? Ingen.



Jag hatar den där boken, det är den som den första tiden fick mig att känna mig som världens sämsta hundägare. Som tur är finns buke
Så snälla, tro inte på allting i den boken, mycket är tänkvärt och bra. Samtidigt finns det saker hon skriver om som är så nedtryckande för andra hundägare med förarveka hundar att det finns inte.


Hon fick mig även att försöka på femminutersmetoden. För vissa hundar fungerar det säkert. Min hund blev bara förvirrad. Här har han väntat hela dagen, och när han med glatt viftande svans kommer och ska hälsa är jag bara helt kall mot honom. Varför är jag inte glad över att se honom, vad har han gjort som är så fel att jag inte vill se på honom?
Nu har jag övergått till att när jag kommer hem säga "Hej", klia honom lite bakom örat och sedan är det bra.

Ignorering är ett straff, att hunden är glad över att få återse en flockmedlem ska inte straffas.


Om det inte varit en biblioteksbok så hade jag kastat ut den i skogen.

Förlåt om jag gick bort från trådens ämne men jag blir så förbannad över den där boken.


Tillbaka till trådens huvudämne: Stackare Det verkar som om du verkligen har försökt att göra allt vad du kan för hunden. Mår den så dåligt så är ditt val det bästa

 

[millansnillan]

Sv: Uppdatering om Mulle

Fick du inte avliva
Vad svarade de när du berättade om hur mycket du försökt?