Nackdelar och risker med ryggbedövning
Födande kvinnor löper låg risk att få allvarliga biverkningar vid ryggbedövning, men för fullständighetens skull tar vi här upp även mycket ovanliga biverkningar. En del mindre besvärande biverkningar är vanliga. Några biverkningar har nästan helt försvunnit sedan stå-upp-epiduralen började användas.
Klåda
Klåda är en vanlig biverkning när morfinliknande medel ges i ryggbedövningar. Upp till hälften av dem som fått ryggbedövning får klåda, ibland över hela kroppen. Men klådan är oftast mild och kräver ingen särskild behandling.
Svårigheter att kissa
En av tio har svårt att kissa efter ryggbedövningen och därför kontrollerar barnmorskan regelbundet urinblåsan under förlossningen så att den inte blir överfull.
Påverkan på muskelkraften
En av tio kvinnor tycker att benen känns tunga och har svårt att stå eller gå efter att de fått ryggbedövning. Risken ökar med antalet doser eller mängden bedövningsmedel som givits. Men det här är en ofarlig bieffekt som oftast försvinner inom en till två timmar.
Påverkan på förlossningsförloppet
Värkarbetet kan dämpas och förlossningsförloppet förlängas något. I sådana fall kan värkstimulerande medel ges i dropp. Krystreflexen kan påverkas och därför händer det något oftare att man behöver använda sugklocka. De här bieffekterna har minskat betydligt sedan man började använda stå-upp-epiduraler, och därför är det störst chans att det blir en helt vanlig förlossning även om den födande kvinnan väljer ryggbedövning. Sannolikheten för att förlossningen måste avslutas med kejsarsnitt ökar inte vid ryggbedövning.
Otillräcklig smärtlindrande effekt
Vissa gånger blir effekten av ryggbedövningen inte den förväntade. Den kanske bara tar på ena sidan eller lämnar vissa områden obedövade. Ofta kan man komma till rätta med detta genom att ändra doseringen eller ändra något på epiduralslangens läge. Ibland behöver ryggbedövningen läggas om. Det händer cirka en person på 100.
Huvudvärk
Svår huvudvärk efter ryggbedövning beror oftast på så kallad durapunktion, vilket innebär att epiduralnålen oavsiktligt orsakat ett hål i den hårda ryggmärgshinnan. Det händer en person på 100 och ungefär hälften av dem får huvudvärk. Typiskt för den här huvudvärken är att den kommer i stående eller sittande ställning men försvinner när man ligger ned. Smärtan är ofta intensiv och om den inte går över inom ett dygn genom att man dricker rikligt med vätska och tar värktabletter brukar den behandlas med så kallad blood-patch. Det innebär att lite av kvinnans eget blod sprutas in i epiduralrummet för att täta hålet i ryggmärgshinnan. Lindringen brukar komma snabbt och är oftast god. I enstaka fall kan behandlingen behöva upprepas.
Blodtrycksfall
Några kvinnor får blodtrycksfall, men risken är mycket liten med den nya lågdostekniken och det är i regel lätt att behandla med dropp eller blodtryckshöjande medicin. Detta drabbar ungefär en person av 1 000.
Ryggont
Ryggsmärtor är vanliga efter förlossning. Flera nyare studier visar att risken för långvariga ryggbesvär inte ökar efter ryggbedövning. Däremot beskriver många en lokal ömhet i ryggen och ibland ett blåmärke vid platsen för sticket. Blåmärket försvinner och ömheten går över av sig själv, oftast inom några dagar.
Skakningar
Några kvinnor får lindriga skakningar under en kortare tid efter att de fått ryggbedövning – det känns ungefär som om man huttrar. Men det är helt ofarligt och går över av sig självt.
Temperaturstegring
Nyare studier har visat att kvinnan kan få något högre kroppstemperatur om epiduralbedövning används under många timmar.
Påverkan på barnets hjärtljud
Tillfälliga förändringar i hjärtfrekvens hos det ofödda barnet har rapporterats efter smärtlindring med ryggbedövning – liksom efter varje form av effektiv smärtlindring. Det beror troligen på den snabba sänkningen av halten stresshormoner i kvinnans blod till följd av en effektiv smärtlindring.
Risk för överdosering
Om läkemedlet avsett för epiduralbedövning av misstag sprutas in i ryggmärgsvätskan eller i ett blodkärl finns risk för överdosering. Detta är mycket ovanligt – risken är en per 10 000 bedövningar – och går i regel lätt att behandla.
Skador på nervrötter eller ryggmärg
Övergående nervpåverkan, som orsakas av att barnets huvud trycker på de nervstammar som löper på bäckenbenets insida, är inte helt ovanligt efter en förlossning och har inget samband med ryggbedövningen. Allvarlig och bestående nervpåverkan av ryggbedövningen i sig, genom att nålen eller slangen ger en blödning, nervskada eller infektion i ryggkanalen är mycket sällsynt. I Sverige är risken cirka en per 200 000 bedövningar. Feber, huvudvärk och/eller ryggsmärtor upp till tre veckor efter ryggbedövning kan vara tecken på allvarlig infektion och bör bedömas av läkare.
