Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden
Jag har ju jobbat den vid hand massa gånger nu , just som du säger, massor av olika sorters touchering och nu sist så var det nybörjarlektion i picaderon och jag hade inte tid att vänta tills de var klara så jag red honom med på lektionen, andra gången jag red honom, vilken skillnad!!!
Det var 4 ekipage osså vi då... Picaderon är liten..Kanske 15 gånger 25 meter typ. Det är spansk ridning som lärs ut så en lektion ser helt annorlunda ut än hemma. Skrittuppvärmningen är alltid lilla snurren, en elev i vart hörn, 3 varv och sen går man till nästa hörn och kör tre varv till och så bytar man varv några gånger.
Det var liksom inget hörn över till oss så jag var i mitteln och då barnen var NYBÖRJARE så fick ju jag korrigera och flytta på oss mest hela tiden då det mer var lilla päronet än en snurr
Precis som om han förstod uppgiften, att inte vara i vägen så vi skänkelvek och stannade och flyttade bakdelar och jag vet inte allt på MINIMALa hjälper. till slut när barnen hade mer koll och päronen blev äpplen så kunde jag rida en minimini8volt i mittelnDär jag i ena volten flyttade framdelen och andra bakdelen.
Till slut blev han så vändbar så jag tillät mellandelsvändning och han kastade sig med glatt mod in i uppgiften och till slut så sprang han runt sådär som en westernhäst gör
och jag kunde när som helst byta snurrvarv. han tyckte det var skitskoj.
Sen började vi trava längs spåret och då var han "istadig" igen och jag fick vara lite brysk för att inte vara ivägen för barnen som vinglade som fyllehundar
.
Sen var han superlätt att hålla traven på, den var inte vägvinnande utan den mentala bromsen var i hela tiden men så länge han travade så berömde jag och lät honom vara.
Barnen kunde liksom inte riktigt trava, hästarna bröt av, ramlad ein i mitteln osv så vi fick skritta lite då och då och det var nytttiga övergångar och jag la in i varje hörn skritt, helt varv "skrittpiruett" och sen innan han var ur piruetten så trav direkt och travade den korta biten till nästa hörn.
Fårngade liksom bakbenen när de var i sidledsfas och då var det ju enkelt att få honom i trav.
När barnen hade koll och kunde trava flera varv så började jag rida honom helt rakriktad och ta med ytterbogen i varje hörn. Han blev luftigare och luftigare och till slut så lossnade ryggen och började svinga och vi kunde till och med öka på varannan sida och minska på varannan. Ökningen är som typ en ardenners såsigaste trav förvisso men för honom var det bra.
Poff sa det så blev han en decimeter bredare och fyllde upp och mötte mina ben, han VILLE och sökte kontakt med skänklarna.
Jag rider oftast med spöet i en hand och håller det rakt upp och så oxå nu så jag satt helt still med hela mig och bara "pekade" på den kroppsdel han fuskade med och han lydde ALLT
Sen blev det skrittpaus och jag satt och slappade och babblade med den djupt imponerade publiken och vi var alla imponerade över honom och berömde honom.
Sen skulel vi börja trava igen och då var han tillbaka på ruta 0..eller typ minus 47...
Vevade igång honom och han var fruktansvärd i säkert en kvart och jag fick börja "snurra" igen och så vaknade han och blev fin.
Nu testade jag att INTE inverka med något alls och då dör han...totalt.
Väckte honom igen och satte upp spöet och gav honom pekningar typ en gång i sekunden utan att röra honom och han blev underbar.
Kom fram till att så länge du håller hans nervsystem vaket så funkar han, får han inga input utifrån s¨stängs hela maskineriet ner....
Jag som har en autistisk son finner honom väldigt autistisk....Knepigt..Men en rolig utmaning... Just att han KAN så mkt och är så smidig innerst inne men helt död för omvärlden om man inte påminner hela, hela tiden.....
Kan hästar vara autistiska?
