Unghästens inträde i vuxenvärlden

[axel]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Lätthet

Publiken runt ridbanan lättar från sina bänkar av dundret

De är trots allt tunga vagnshästar som inte rör sig elastiskt, utan majestätiskt.
De o många andra brittiska vagnshästar har ett säreget rörelsemönster där de tjongar ner sina framfötter. Spektakulärt.

Biggan.

det finns några fåtal.. Tobbe t.ex som bara vill visa ATT det går.
Sen kan man rida på kameler... om man har tiden

 

[tuaphua]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Jag tränade en Shire ett litet tag. Jag var faktiskt väldigt förtjust i den hästen. Han var väldigt bra byggd för ridning. Han var inte så drag-byggd i kroppen, lätt i typen och långlinjerad för att vara kallblod. Och jag hade på något sätt inte förväntat att den hästen som var så stor och kallblod och bara skogsriden av hobbyryttare skulle vara så väldigt känslig som han var. Han var betydligt känsligare än många halvblod jag stött på.

Men visst vägde han runt strax under tonnet. Och trots att han inte hade dåliga vinklar eller så så såg man ju att hästen fick arbeta rejält för att baxa runt sin kroppshydda. Hade den hästen haft samma modell på kropp med varit 145 hög hade den haft väldigt lätt för sig. Men nu hade den ju rejält många mer kilo att släpa på. Dock tror jag att många hade ansett att han rörde sig lätt. För det såg om man inte riktigt kollade hur mkt musklerna jobbade ganska lätt ut för honom. Ett otränat öga hade absolut sagt att det såg lätt ut.
Och en sån häst är ju inte avlad för att studsa runt i en luftig passage. Så den kan aldrig se så luftig och elastisk ut som ett halvblod eller som vissa araber som kan fjonga runt som små fjädrar. Att fjädra och se så elstisk ut torde vara omöjligt med den vikten. Det finns ju skäl till att de har hovproblem och svårt att få tag i hovslagare med rasen. De är tunga!

Men jag tycker man kan se redan på många stora och bitiga halvblod att tyngden spelar in, även om de som en jag ridit en del har 9r rakt igenom på gången så känner man ju att tyngden spelar in om den ligger runt 700-800kg istället för runt 500-600 kg. Jag brukar fnissa då han leker tafatt med PREn i hagen. PREn hinner resa sig, nafsa halvblodet i halsen och kuta runt 10 m innan det stora dressyrhalvblodet landat från sin betydligt mindre resning. Och då han blir rädd då man rider hör man först ett stön innan han lååångsamt(för mig som är van vid Islandskorsning, PRE och arab) orkat baxa iväg sin enorma kroppshydda.
Mitt en dm mindre halvblod av lättare typ går det undan på betydligt mer om skräck slår till.

Jag är väl inte helkass som ryttare längre. Och jag skulle faktiskt om jag hade egen gård och plats för fler hästar kunna tänka mig att köpa en Islandshäst eller Fjordhäst eller något sånt. Jag skulle väl välja så bra ridexteriör som möjligt på den. Men jag skulle då veta att det blir inga tävlingar med den hästen. Och som med min ponny kanske inte heller några ökningar, någon passage eller bra byte. Men man bör kunna lära dem skolor, skänkelvikning, pirouetter och piaff. Och framför allt är de för jäkla roliga i huvudet.
Jag är inte så imponerad av halvblodets mentalitet ärligt talat.
Jag tycker det är skitkul med ponnypsyke.
Dock vill jag nog först och främst ha en häst som har lättare för sig. Så sånna hästar kommer nog först. Men har jag två andra ridhästar skulle jag utan tvekan kunna köpa en luddig ponny av något slag.

Jag vet fö bla att mina tränare har elever på ardenners som gör en helsikes piaff! Det tycker jag på sätt och vis är mer imponerande än om en låt säga PRE gör det.
Och ärligt talat är jag väldigt stolt över min lilla luddgubbe som lärde sig både piaff, galoppirouetter och bjöd på terre a terre. Det tack vare suveräna tränare som anser att har man en häst man älskar får man göra det bästa av det man har.
De har fö själva en Haflinger modell dragtyp och tung som sopade banan med en massa halvblod på tävling visserligen lätt klass, LA:4 eller så. Men det tycker jag är mer imponerande än om ett halvblod gjort det. Den hästen köptes som svampplockarhäst till tränarens mamma. Det är han super till. Tydligen funkade han okej att tävla på med för deras stalltjej. Han skulle kunna gå msv iaf. Även om han inte skulle vinna det.

Blabla.. vilket OT-babbel.. Men jag är sjukt trött, snurrig etc. Men tycker ämnet annorlunda hästar är intressant iom att jag hållit på mycket med udda raser tom nutid då det blir en hel del halvblod med.

 

[jacko]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Jag fick prova att rida ardenner på en kurs. Den var otroligt otroligt känslig. Hade den haft en annan, lättare kropp hade den varit dyr.

Så känsligheten behöver väl inte ha med storleken att göra. Hästen var enormt lättriden iom att den var så "på" och letade efter ryttarens säte hela tiden. Att den sen inte var "snabb upp från marken" är ju en annan femma.

 

[tuaphua]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Nej, det var en dum fördom jag hade.
Jag visste väl eg bättre. Men ändå förvånade det mig på något vis.

Sen fick jag nog aldrig ur mig det i skrift. Men tänkte det. Snurrig.. :P
Men för en del är det nog vad som är lätthet. Att man inte behöver rida med styrka.

För mig är lätthet mer det Axel menar. Men alla tänker ju olika.

 

[jacko]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Ja, herregud, vem har inte fördomar! Jag hade också fördomar om bruksraser, och de kom på skam när jag fick testa den här ardennern och även en nordsvensk som var välutbildad. (Ardennern var inte välutbildad dock). De var båda "lätta för hjälperna" och reagerade på minsta sittbensryckning.

Däremot var de inte "lätta" på det sätt mitt förra holländska halvblod var lätt. Men han var å andra siden svårriden - för mig - eftersom han var så känslig och sportig. Hur man vänder sig har man ändan bak.

 

[axel]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Fast det handlar nog mer om ridbarhet o kanske i viss mån smidighet TROTS sin storlek.

Vet flera som har köpt inte bara en ´Shire utan flera just av förtjusningen över rasen.

Jag fick ju i kritike¨n med att hästen behövde en större bana. Ja på 40m bana blir det inte många språng i en ökning o nu talar vi om halvblod som är stor som ett mindre hus.
Den hade både hög ridbarhet o är smidig som en katt.

Vet några som gått över till PRE för att de är lättare att sitta på samt att de är arbetsnarkomaner.

 

[Immer]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Lätthet

Publiken runt ridbanan lättar från sina bänkar av dundret

Jag har sett några stycken av den här kategorin. Dvs de var långt ifrån lätta i början av sin karriär som ridhästar. En ardenner i tusenkilosklassen, lufsade runt och man kunde tro det var jordbävning när han skrittade - några år senare hördes och kändes inte någonting öht när hästen galopperade i samma ridhus. Samma ardenner har jag sett i början till piaff.
En clydesdale också, piafferade med otrolig lätthet och smidighet.

Sen är det klart att det är individen det handlar om. Jag har själv ett gäng kallblod som samtliga har mycket hög ridbarhet, men inbillar mig ändå inte att alla kallblod är lika lätta och behagliga att rida.

Förresten - har inte tråden spårat ur en aning?
Vi kanske ska återgå till ursprungsämnet!

 

[malinsky]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

delvis KL

Unghäst som köps av okunniga, vad har ni för erfarenheter av det?
Jag känner mig rätt skeptiskt till att skaffa en själv då jag undrar om jag har rätt kunskaper till det, men har å andra sidan har jag bra förspänt med folk att ta hjälp av.

Men de som sitter i bushen och har ingen hjälp att ta till på plats eller möjlighet att traila?

Tänker som så: okunniga ryttare utan egen balans, hur tydlig är de i hjälperna.. blir hästen trygg, spelar det e.g ingen roll om det "bara" ska vara en skogslufsarhäst?

Någon som har erfarenhet?

 

[Djurjouren]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Jag rider mkt PRe och de är absolut arbetsnarkomaner och lätta att sitta på men obekväma ändå i traven. De är svåra att rida takten på. min lärare säger att om man gillar att jobba hästar i trav ska man rida halvblod och om man gillar att jobba dem i galopp ska man välja PRE. Det stämmer bra tycker jag. PRE är så oerhört lättjobbad i galoppen, rund och fin och du kan sätta den i vilken situation som helst utan att den tappar sin rundhet.

 

[Djurjouren]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Fortsätter på raser/individer. Det skiljer som faaan på hur man kan/ska utbilda dem.

Jag experimenterar hej vilt nu när jag har fria händer på ett helt stall. Finns en arabkorsning som de påstod har headshakers syndrom men som jag tolkade som extrema balansproblem. Huvudets rörelser är inte hästen medveten om utan det är ett symptom på obalans i bakdelen. Så jag har struntat i huvudet i början och låtit henne viffta hur hon vill (vansinnigt enerverande) och bara gett henne medvetande att hon har en bakdel.
Hon är 8 år och kom till ridskolan för 1 månad sen. Innan det har hon blivit riden ett år fram och tillbaka i galopp på en strand. INGET annat.

Hon kunde inte ens svänga, än mindre stanna......Det fanns ju berg i var ända av stranden så någon lärdom behövdes inte...

10 lektioner har hon fått av mig och efter 5te kunde hon börja gå nybörjarlektioner med barn i paddocken i skritt och trav (det är en snäll häst).

Jag har suttit upp och känts vad som behövs just den dagen, ingen plan innan så att säga och så här har det blivit:

Dag 1. Kyras abc. Dvs start, stopp, höger vänster. Svängt bara för tygeln och lät henne skjuta ut bogarna hur mkt hon ville, bara hon svängde. När hon stannat har jag kelat och klappat och pratat med henne i nån minut så att det skulle vara tydligt.

Dag 2. Jobbat med bogförflyttning på så vis att jag svänger genom att "stänga" med yttertygeln och 78 kilos tryck i ytterskänkeln långt fram.

Dag 3. Nu var hon istadig och tjurig i ena varvet och shakade med huvudet som en tok. Åkte runt och kände och kopplade istadigheten till att var gång hon skulle svänga så att vänster bak var ett innerbakben så blev hon ARG. Hoppade av och jobbade från marken med lilla snurren i skritt och trav, bytade varv varje gång innerbakben gjorde rätt.

Dag 4. Paus från bakbenen. Först vid hand, skolade hennes mun och skrittade sen runt i en halvtimme med handen ovanför hennes huvud typ och gav henne ett mjukt men stabilt tryck i munnen med cykelstyretänk. Vad hon än gjorde med huvudet så var trycket i munnen konstant, om hon tog det upp, ner, åt sidorna så följde jag med. Låste aldrig henne utan följde med men lät aldrig trycket släppa. Först var hon ARG, sen gav hon upp och huvudet sjönk djupare och djupare och till slut såg hon ut som en westernhäst/zombi. Sänkte handen och satte handen BRETT och gav henne samma stöd där, först lite upprörd sen fick jag samma effekt och kunde i slutet ha handen där man ska och hon själv sökte kontakten.

Dag 5: Helt naken, inte ens grimma och "Hempflinglongering", med MASSOR av vändningar och stopp. Tog på träns och jobbade med "Branderup" böjning/öppna, skifte på volt och rakt spår vid hand.
Lärde in vändning på framdelen (när bakdelen går runt) med hjälp av att knacka med spöet på hennes lår och sluta när hon flyttade sig.

Dag 6. Red. Jobbade med "Branderup" böjning/öppna uppsuttet. Gick fint tills vi kom till traven då blev hon istadig igen och jag hoppade av och "longerade" i tränset i trav på pluttevolt med halvhalt i innertygeln varje gång innerbak lyfte samtidigt som spöet gav takten till innerbenet.
Hoppade upp och nu funkade det.

Dag 7. Eftersom hon ska bli en spansk häst så ska hon enbart styras med tygeln mot halsen så jag red en digitalåtta. DVS fyrkantig 8volt. Halt varje hörn och flyttade omväxlande baken eller bogen för att styra. Korrigerade om hon vände på mellandelen. Behövdes i början ungefär 87 tons tryck av ytterskänkeln vid bogflytt men sen kunde jag minska skänkeln och addera tygeln. Till slut bara tygeln. När digitalåttan var enkel så släppte jag igenom mellandelsvändningar i traven och då böjde hon sig så fint att jag blev alldelles höpen och svängde så fint när jag satt på en hand. Jag kallar det "joysticks"lätt. När man rör handen en mm och man får effekt.

Dag 8. Vid hand i träns. EXTREM genomböjning av halsen a la Branderup och krav på att "öppnorna" skulle vara åtminstone 7 steg på varje raksida. Rörde oss framåt hela tiden men så fort 7 steg var averkade så struntade jag i henne och vi gick avslappnat till nästa långsida.

Dag 9: Red bara runt utan krav på stora snälla volter och följde fyrkantsspåret och letade efter ryggsvinget i traven. Hon blev så smidigt att det var sanslöst. Började peta in bogen med yttertygeln och svänga med den igen. Ville ju bara åt "lita på att du har ett innerbakben" effekten med Branderupböjningen men vill inte ha hals/sticka ut bogeffekten kvar. La i slutet till sitta på ytterbakben men då kände jag hur hon blev lite kinkig så jag hoppade över det och lät henne sluta lycklig.

Dag 10: Övergångar skritt-trav, skritt-halt, halt-trav, trav-halt.


Detta är en perfekt utbildning för henne, men för en annan hade det varit inte alls bra.Denna måste man stanna och kela med var 5te minut, berömma massor, aldrig tvinga eller bråka och framför allt så måste man acceptera att för varje ny grej du intruducerar så vifftar hon som en galning med huvudet. Det är SVÅRT att stå emot att korrigera det.

 

[bigganl]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Lätthet

Det är det som är häftigt, att man kan få en så tung häst röra sig med lätthet.

De är trots allt tunga vagnshästar som inte rör sig elastiskt, utan majestätiskt.

En tung häst kan också röra sig elastiskt, men det är förstås mycket arbete bakom det.

De o många andra brittiska vagnshästar har ett säreget rörelsemönster där de tjongar ner sina framfötter. Spektakulärt.

En häst som "tjongar ner sina fötter" är det nog inte så trevligt att rida.

Tobbe t.ex som bara vill visa ATT det går.
Sen kan man rida på kameler... om man har tiden

Ja har man tiden och tålamodet så visst går det. Varför ska man ha bråttom?

 

[buffy_]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Jätteintressant läsning!
En fråga bara: vid longeringen, dag 6: varför halvhalt på innerbak
eller tänker du att det är ytter du vill påverka?

 

[axel]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Du kanske inte läste mitt senaste inlägg, men som svar på ditt.... det räcker inte med tid o tålamod. Man måste ha kunskap oxå.

mitt mål är inte att bara kunna rida en piaff, utan vill att hästen utvecklas til att kunna utföra allt o med lätthet. att den utvecklas som dressyrhäst.

en piaff kan många hästar göra skaplig, men att sen komma ut den på ett bra sätt o kunna använda den samlingen i allt annat arbete.

det är många som kan piaffa dåligt o sen tappar de ALLT på väg ur det.
hästen ser obekväm ut.

då kan man heller inte göra samlade ökningar eller passage för den delen.

 

[Djurjouren]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

För att hon blir våldsamt upprörd när hennes bakben ska fungera som innerbakben så jag var tvungen att övertyga henne om att man KAN släppa kontrollen över det benet och lita på sin pilot och trots det överleva.
Nu kombinerade jag drivning OCH broms på samma ben bara för att visa henne att det gick. Bromsar man innerbak på lyftet så blir det mer ett innerbak, dvs att det tar kortare men högre steg.

 

[bigganl]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Du kanske inte läste mitt senaste inlägg, men som svar på ditt.... det räcker inte med tid o tålamod. Man måste ha kunskap oxå.

Ja det tyckte jag var så självklart att jag inte skrev med det, men utan kunskap blir det ju såklart ingenting.

mitt mål är inte att bara kunna rida en piaff, utan vill att hästen utvecklas til att kunna utföra allt o med lätthet. att den utvecklas som dressyrhäst.

samma här.

en piaff kan många hästar göra skaplig, men att sen komma ut den på ett bra sätt o kunna använda den samlingen i allt annat arbete.

en piaff i sig är inget mål för mig. Det är helheten som är det viktiga. En häst som rör sig i balans med bärighet och med lätthet kan utföra vad ryttaren ber om.

det är många som kan piaffa dåligt o sen tappar de ALLT på väg ur det.
hästen ser obekväm ut.

att arbeta med piaff eller mot piaff är bra stärkande arbete för hästen, men det krävs ju att man inte kräver mer än hästen klarar av för då blir det som du beskriver. Lite dåligt omdöme från ryttarens sida då.

 

[Immer]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Nu måste jag bara påtala att kvinnan med ardennern inte bara har tid och tålamod, hon har också stor kunskap och erfarenhet från annan ridning än AR.
Och piaffen är för hennes häst en språngbräda, det är genom piaffen den får styrka att jobba vidare - med exempelvis övergångar och ökningar. Den utvecklas verkligen som dressyrhäst!

 

[axel]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Fast det går att använda den vanliga traven för att stärka den. att man rider med massor med övergångar o avstämningar o får då med sig hästen även i allt annat arbete.

De är trots allt inte starka nog att använda sin bakdel på så sätt. menar mest leder o ligament. även om man upplever styrka så kan bakkäna ta väldigt mkt stryk.

Det är lätt att få för bråttom o även att man får för stort fokus på samling när den behöver allsidigt arbete allt som oftast. Tycker jag... tral la la

 

[Immer]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Bråttom och bråttom vet jag inte? Hon började utbilda hästen inom AR för sju år sedan och nu piafferar den. Kanske för att den rids allsidigt? Ute i naturen.

Jag känner till vanföreställningen att AR-folk bara rider på ridbanan, ett par halvtimmespass i veckan. Men alla AR-utövare jag känner rider ut sina hästar, eller varvar med annan träning. Hoppning, körning osv.

 

[jacko]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Jag har hört talas om andra som använder passageliknande och piaffliknande rörelser för att förbättra traven förut faktiskt. Jag vet att du brukar nämna fiskpassagen själv, Axel. Jag vet inte riktigt hur den går till, så jag kanske blandar ihop syftena här.

Men som sagt, jag har hört att andra använder sig av piaffarbete och passagearbete för att ta traven ett snäpp framåt (och nu menar jag hobbyekipage, att Jan Brink använder piaffen för att förbättra traven på sina hästar är en annan division). De jag hört om har varit hästar av "ickehalvblodstyp" (förutom din då, Axel), typ friesrar och liknande. Kan det vara en bra utbildningsväg att gå för "alternativa raser"?

(Jag spekulerar bara, som jag sa innan har jag ingen större erfarenhet av andra raser än halvblod!)

 

[Djurjouren]

Sv: Unghästens inträde i vuxenvärlden

Ja det är en väg att gå med "alternativa" raser.
Jag jobbar med en, vet e tusan vad han är för ras, han är skäck och liksom av kallblodstyp.
Jag får ju rida till de med problem och han har problemet att ungarna kan inte få honom i trav. Han lyssnar inte på skänkeln alls. "Its something wrong whit his stomage" my teatcher said...

Första gången jag satt på honom så kom vi in i picaderon och han stannade. Jag la till skänkeln och hästen dog...TVÄRDOG....

Jag jobbar gärna med eftergift så jag tryckte in benen och tänkte sitta där och vänta tills han rörde sig framåt...efter 5 minuter hade mina ben mjölksyra så jag började peta på honom med spöet på rumpan. Först duttande irriterande sen hårdare och hårdare och till slut blev han så irriterad att han valde att gå och jag släppte skänklarna.
Jag upprepade men jag fick aldrig en respons på mina ben...Bara på spöet och det var inget framåttänk, bara en irritation som han tog sig ur genom att röra på sig.

Funderade massor och kom fram till att visst fan är det en reflex att om någon slår en människa eller en häst i sidan så ska musklen dra ihop sig och ge en reflex till bakbenet att röra på sig?

Alltså utgick jag från att den reflexen är ur funktion..

Jag lyssnade och testade stallets "Kamakatsepilots" ordonation, dvs at ge honom tre REJÄLA rapp med spöet i skänkelläget och sen funkar han. "Break him"....... Det är så man gör här i Spanien...Tyvärr....

Japp då blev han normal och man kunde rida honom på lätta hjälper och då kunde han ganska mkt, skolor etc, men vilken unge kan slå så hårt? Och hur hemsk kände jag mig?

Han har små grisögon...Det tolkar jag som en häst som stängt av allt...

Att rida honom ger inget så jag jobbar honom vid hand.

Började att stå bredvid honom och väldigt lätt dutta med spöet på hans lår och då reagerar han snabbt och flyttar på sig, åt båda hållen. Gör massor med framdelsvändningar på det sättet. Slutsats: Hans bakben har sidledreflex.

När man jobbat så ett tag så "slår" jag uppe på hans rumpa i en stigande fas och kom fram till att om jag jobbar på högerbenet åt sidan så kan jag när som helst ge ett framåtkommando (pet uppe på korset) och han går framåt.

Gör jag samma sak på Vänster bakben så DÖR han, framåtpet på rumpan har ingen verkan efter att jag jobbat med vänster bak.

Slutsats, vänster sidas reflexer ur funktion.

Jag jobbar med korskoordination, vid hand, skolor etc. Gör sidvärts och "lurar" fram ett framåttänk som jag går ur efter ett steg för att inte hans "bromsreflex" ska slå på.

Har ordinerat ägaren att ge honom fiskolja vilket iallafall på ADHD/AUTISTISKA barn har en "reflexhöjande funktion.

På ett pass kommer man så pluttelite framåt att det känns meningslöst men jag har planerat att jag på något vis ska få honom att börja piaffera för att ge honom en ide om att han har bakben. Om inget annat så kanske han får så pass mkt träningsvärk i bakbenen att han börjar fundera över varför han har så ont i dem och på så vis kanske skapa en reflex eller åtminstone en kontakt?

Detta är ett experiment som går över min kunskap så jag känner mig ganska tafatt men man kan ju iallafall pröva?