Sv: Undersköterskor - Vad tjänar ni egentligen?
1) Det är lätt att ta ut en grupp och säga att just den minsann borde ha bättre lön, utan att se till en helhet. Vänstern är extra bra på det och missa att det krävs pengar i statskassan som inte genererar sig själv för att hålla sådana löften på sikt. Det är floskelfullt och populistiskt och tillför inte någonting. Utom hurrarop och bugande smileysar på buke förstås.
2) Jag tycker att det antyds gång på gång, att villkoren är för jävliga för uskor, och ändå väljer uppenbarligen tillräckligt många att stanna inom yrket - eftersom bristen (idag) inte är uppenbar. Det kanske är så att villkoren är tillräckligt rimliga för att det är bättre att ha jobbet än att vara utan? Med det sagt, tycker jag, med den insikt jag har, att det finns mycket att förbättra när det gäller totala arbetsvillkor - men jag ser inte lönen som den allra viktigaste.
3) Nej, det är just det som är problemet. Nu ställer jag inte dem mot varandra som du skriver. Istället är det en förutsättning för välfärden att en privat sektor genererar intäkter till statskassan. Det sambandet verkar för många vara lite sisådär förankrat, särskilt om man resonerar som herr Sjöstedt.
Att verklighetsförankring brukar förorsaka stormar på buke är jag ganska van vid. Har ändå svårt att hålla mig ifrån att tillföra den när tåget mot månen drar iväg.
Nu har jag följt denna tråd från början och undrar VAR i hela friden någon har uttryckt att dom inte tycker att det behövs olika insatser i ett samhälle?
Vem har utmålat någon till viljelöst offer?
Och vem, förresten, har ställt privat sektor mot offentlig, mer än du?
1) Det är lätt att ta ut en grupp och säga att just den minsann borde ha bättre lön, utan att se till en helhet. Vänstern är extra bra på det och missa att det krävs pengar i statskassan som inte genererar sig själv för att hålla sådana löften på sikt. Det är floskelfullt och populistiskt och tillför inte någonting. Utom hurrarop och bugande smileysar på buke förstås.
2) Jag tycker att det antyds gång på gång, att villkoren är för jävliga för uskor, och ändå väljer uppenbarligen tillräckligt många att stanna inom yrket - eftersom bristen (idag) inte är uppenbar. Det kanske är så att villkoren är tillräckligt rimliga för att det är bättre att ha jobbet än att vara utan? Med det sagt, tycker jag, med den insikt jag har, att det finns mycket att förbättra när det gäller totala arbetsvillkor - men jag ser inte lönen som den allra viktigaste.
3) Nej, det är just det som är problemet. Nu ställer jag inte dem mot varandra som du skriver. Istället är det en förutsättning för välfärden att en privat sektor genererar intäkter till statskassan. Det sambandet verkar för många vara lite sisådär förankrat, särskilt om man resonerar som herr Sjöstedt.
Att verklighetsförankring brukar förorsaka stormar på buke är jag ganska van vid. Har ändå svårt att hålla mig ifrån att tillföra den när tåget mot månen drar iväg.