Tygelfattning

[josse]

Nu vet jag att detta inte är ngn isandhät specifik fråga,men jag känner mej ju hemma här. Får tråden ligga kvar?

Fråga: Jag har en tendens att bli för hård i handen , men har upptäckt att om jag håller tygeln mellan tummen och pekfingret så blir jag mjukare i handen och hästen i munnen. Har ni någar andra bra tips, förutom att slappna av i axlarna

 

[Boj]

Thekoppsfattning är en väldigt bra övning, för att träna händer som är hårda.

Försök att tänka på avslappnade axlar, och rid aktivt med thekoppsfattning så bryter du mönstret så småningom. För det handlar om att bryta en invandt mönster, och det gör man genom att ändra på handställningen samt tvinga sig själv att inte använda kraft utan teknik.

Enhandsfattningar är också bra, då tvingas ryttaren till mer sätesridning ochkså det ett sätt att bryta mönster.

 

[Båbbe]

Rid med bara grimma är ett annat bra sätt. Om du inte är så hård i handen att du riskerar att dra av nosryggen på hästen förstås. Man kan även prova att rida bara med en rem runt halsen.

Ett annat tips är att hålla i något samtidigt som du rider. Om hästen är väldigt snäll och tålig kan man prova med en ballong som man lägger mellan händerna och manken på hästen. Då måste man hålla händerna stilla och i någorlunda rätt position (lite högt kanske)... Men det kräver som sagt en snäll häst.

Rid med handhäst - då måste du koncentrera dig på mer än din egen ridning.

Rid utan att hålla i tyglarna alls (förslagsvis skritt och trav) - ha dem bara där som nödlösning om det skulle gå på tok.

Alla dessa övningar är också bra när man som jag är för stökig med händerna snarare än för hård... Alla övningar som lägger fokus på sitsen och inte på handen är troligen mycket bra!

 

[Djurjouren]

När du känner dig stum i handen, eller tycker att hästen inte tar en förhållning så tryck in häcken under dig mer, det hjälper tycke jag.
Stäng handen så att naglarna gör fineravtryck i handflatan och tyglen kortas en cm, ge sen hästen den cm tillbaka 1 mm i taget med paus emellan, det ger en bättre fingertoppskänsla.
Överhuvudtaget så måste man programera om sig att det inte är hästen som inte tar en förhållning utan att det är man själv som har tappat rumpan. Annars sitter man där och drar och drar och tycker att hästen är olydig ....... ( been there, done that....)
Att hålla tyglen mellan tumme och pekfiner är korrekt, det är så man alltid ska hålla, öviga fingrar är till för att krama tygeln.

 

[Boj]

Att hålla tyglen mellan tumme och pekfiner är korrekt, det är så man alltid ska hålla, öviga fingrar är till för att krama tygeln.

Just det, men flyttar man ut tygeln till fingertoppen precis som om man skulle hålla i en kopp. Då tvingas man börja använda teknik istället för kraft, man kan inte prestera någon sådan i fingertoppen.

 

[josse]

Bra svar allihopa, det blir hem och rida tekopp

Till djurjouren:Jo, trycker man in häcken så funkar det mesta, men ska man trycka in häcken hela tiden så blir i alla fall jag väldigt spänd, eller är det för att jag är ovan? Eller är det bar när du vill att hästen ska få i häcken och börja använda bakbenen?

 

[iller]

För mig lossnade en massa saker, även en stum och långsam hand när jag insåg att jag skulle ha kontakt med sittbenen hela tiden.Eller rättare sagt, att mina sittben hela tiden skall ha kontakt med hästen och därmed hästens bakben. När jag väl kommit på det, och programmert mig själv att alltid kolla det först när nåt går på tok (och det är ofelbart, så fort nåt inte funkar beror det alltid på att jag tappat kontakt med ett sittben) så frigjorde jag en massa andra saker, Handen blev plötsligt "ledig" dvs jag hade tid att tänka på vad jag gjorde med den.
Så det är mitt råd, försök fixa sitsen först så kommer det andra att bli mycket lättare! Jag menar inte att man kan lära sig sitta rätt en gång för alla, men för mig innebar det en stor skillnad bara att komma på att man måste gära saker i rätt ordning. Först hitta sittbenen, sen är det mycket enklare att tänka på allt det andra!

 

[iller]

Äsch, det blev lite luddigt. Det är klart att man kan lära sig sitta rätt en gång för alla, men om man inte är en naturbegåvning behöver man ju öva flitigt! Dessutom skulle jag sägaq att jag vet inte hur Djurjouren menar precis, men vad min urfantastiska instruktör säger är att jo, man skall ha kontakt med sittbenen precis hela tiden, annars överger man ju ett bakben (eller två). Och det är när det blir automatiskt, att ha den d´kontakten hela tiden och att hitta den direkt när man tappar den, det är då man frigör tid, energi och tankekraft för att göra andra saker, t ex hålla thekoppsfattning eller titta dit man skall, eller ge eftergift i rätt sekund.

 

[josse]

Jo, det ligger mkt i det du säjer. När jag lyckas trycka fram bäckentet och spänner magen och rumpan (det måste jag för att bäckenet ska hamna rätt)så hamnar jag mer på rumpmusklerna och mer korrekt med skänklarna (stabilare) och då blir jag inte heller lika hård i handen. När jag sitter fel hamnsar all min kraft i bettet.

 

[Djurjouren]

Efter ett tag så blir man avslappnad i det läget, man får ett s.k. beridararsle :-)

 

[Moniq]

Aha, är det så det kallas. Då vet du varför jag kommer att stirra på din häck nästa gång vi ses.... . Måste ju kolla in hur ett beridararsle

ser ut

 

[Djurjouren]

Hehe, det gömmer sig väl bakom allt späck :-).
Tänkte föresten hälsa på dig, behöver töltögon :-)
Kan fredag passa?