Prata ditt eget modersmål med barnet.
Jag bor ju i ett tvåspråkigt land, och alla arbetsplatser är tvåspråkiga. Just nu jobbar jag med barn på ett tvåspråkigt ställe.
"one face, one language" brukar man säga.
Om vi får barn kommer jag att prata svenska med barnet, men det kommer att sättas i finsk skola eftersom jag och fästmannen kommer att prata finska sinsemellan (det språk barnet hör mest).
Delvis KL
Fast jag tycker inte att det racker att bara prata med barnet, det kravs mer insats an sa om man ar i TS situation. Den verkar vara ratt lik min - jag pratar engelska med min man for han kan valdigt lite svenska (forsoker dock lara sig men det gar ratt trogt), vi har ingen svensk slakt eller ens svenska vanner i landet. Alltsa bara engelsk omgivning, engelsk skola utan mojlighet till hemsprak, osv. Jag tanker sjalv bara pa engelska, inte pa svenska - har ratt svart att "stalla om mig" till svenska och jag marker att mitt eget sprak har blivit bade gammalmodigt och daligt grammatiskt efter sa manga ar utomlands.
Men trots det sa gick det ju latt for barnen att lara sig fram till skolalder (4.5 i vart fall) for de tillbringade ju storre delen av dagarna med mig och jag forsokte verkligen. Jag var hemma med dem (forutom nagra timmar pa dagis varje vecka), hade jag inte varit det hade nog svenskan varit annu samre... De brukade alltid byta sprak pa flygplatsen nar vi akte till Sverige, det var ratt fascinerande!
Det gor de inte langre. Sedan de borjade skolan ar det ju bara engelska hela tiden och tiden de ar med mig ar ratt kort i jamforelse. Jag markte en markant skillnad under forsta skolaret, mycket mer an vad jag trodde. Sen kanske det inte ar till fordel att de ar tvillingar och pratar med varandra hela tiden pa engelska, kanske hade varit enklare om det ar ett ensambarn eller storre alderskillnad for man kan paverka mer?
Jag har en (svensk) vaninna som bor i Israel och har tva barn och hennes barn pratar mycket bra svenska. Men hon ar superstrikt - barnen har alltid bara fatt se svensk TV/film t.ex., och bara lasa svenska bocker. Ingenting alls fran landet de bor i. Men det underlattar nog att hon pratar engelska med sin man, och att de pratar sina respektive sprak med barnen. Plus att hon jobbar pa svenska ambassaden sa hennes arbetskompisar och vanner ar svenska. De forknippar alltsa henne valdigt starkt med svenskan.
Sa ar det inte for mig, jag pratar ju engelska med alla runtomkring mig.... fast jag hade inte kunnat vara sa strikt som hon anda, vi har mangder med bocker till barnen t.ex. och att helt utesluta de engelska ar faktiskt for mig otankbart.
Sa....JAG tycker nog att det ar svarare an manga forestaller sig, men det beror sjalvklart pa de individuella omstandigheterna :-)
