Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Men hjälp! Jag fattar inte hur folk tänker! Lämna barnen ensamma hemma! Jag brukar ha mardrömmar om att jag gör sånt:nailbiting: Jag är gråtfärdig när jag vaknar och kan knappt somna om sen...
Skulle jag föreslå nå dylikt för sambon skulle jag bli singel illa kvickt.
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

*kl*

Filmen Angels Crest är en bra film som inte behandlar "rätt eller fel" alla har vi egna erfarenheter..

Jag tyckte själv att pappan som glömde sin sitt barn i bilen va den korkaste på jorden "typ" ...

Men efter att ha sett filmen så får man en annan insikt i de hela...

Angels Crest är en UNDERBAR (men den sorgligaste jag sett) film...
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

*kl*



Jag tyckte själv att pappan som glömde sin sitt barn i bilen va den korkaste på jorden "typ" ...
.

Hur galet och konstigt det än är att glömma sitt barn känns det ändå mänskligt. Jag kan "förstå" det.
Jag såg en dokumentär för många år sen från usa där en man berättade att han glömt sitt barn i bilen och avled. Att se och höra han berättelse va starkt. Hans budskap va att varva ner tempot i vardagen. Inget jobb, inget finare liv va värt det han upplevt.

Jag har själv aldrig glömt mina barn men glömde bort att jag hade häst. Hade precis köpt henne, stallat in henne på kvällen. Ställde inte klockan på morron utan vaknade kl 10, åt frulle och klockan hann bli 11 innan jag i pyjamas for i full fart till stallet och släppte ut henne.
Panik och sjuk ångest!

Jag har vänner som glömt bära ut sina bebisar till bilen och varit redo att åka när de kommit på att bebis fortfarande legat på golvet inne.
Jag har en vän som gick med barnvagnen och sina föräldrar på en möbelaffär. Alla gick därifrån och glömde barnvagnen. De hann inte gå långt innan de sprang tillbaka.

De flesta berättar aldrig att de gjort sånt. Men det händer.

En stressig dag, sen till jobbet och van att "bara" åka så kan jag förstå att det händer.
Jag tycker dock inte det är okej, det är inte försvarbart men jag kan förstå det.

Men att lämna sina barn med flit för att det är lättare att handla ensam, skönt att ta en prommis på kvällen mm.. Det är bara sjukt..

Såg denna igår kväll. Men tror man måste ha facebook för att kunna se den.

Handlar om ett barn som blir instängd i en bil. Det är gjort för att höja kunskapen, uppmana att tänka till innan man lämnar barn i bilen!
https://www.facebook.com/photo.php?v=158600504329021
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Skönt att det togs på sånt allvar av polisen!!! :bow::bow::bow:

Jisses, idag var det ju inte ens medelvarmt... Hur tänker folk????
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Fy fan, fixade inte att se den :(
Fattar inte folk som lämnar barn med flit, hade en diskussion på en p-plats för ett par veckor sen. "Jag skulle bara" är inte en ok ursäkt.
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Jag vet inte :(. Man börjar snart tänka att det är tur att vi oftast inte har sådana varma fina somrar i Sverige, för det verkar inte som folk förstår sig på bilar och temperaturer som uppstår när det är stark sommarsol...
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Knapplån

Det jag inte fattar är hur folk kan tänka att barnet kan sitta kvar medans de går sina ärenden? Det är en sak att man i en stressad situation glömmer sitt barn även om det för mig också är oförståeligt egentligen, men att medvetet lämna barnet kvar i bilen? Det förstår jag verkligen inte? Om man inte tänker på att det blir varmt vs kallt i bilen ganska fort så borde man väl tänka på hur rädd barnet skulle bli när det vaknar och föräldrarna inte är där? Tycker verkligen folk att det är så jobbigt att ha barnen med sig så borde de söka avlastning istället för att lämna barnen ensamma.

Så länge jag kan minnas har man varje sommar haft kampanjer om att inte lämna hundar i bilen men det är först nu som jag överhuvudtaget har hört talas om att folk lämnar sina barn i varma bilar. Vad beror det på? Är dagens småbarnsföräldrar så mycket mer stressade? Varför är de det isåfall? Jag menar det är ju ingen ny företeelse att man bor långt ifrån släkten, det har man ju gjort sedan industrin invaderade Sverige. Det är ju inte heller någon ny företeelse att båda föräldrarna jobbar för så har det ju varit länge med. Vad är det som har förändrats? Jag tror att vi måste komma fram till det för att kunna hjälpa föräldrarna innan olyckan är framme.
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Enligt artikeln i Washington Post som någon länkade till, blev det här mycket vanligare sedan man började rekommendera att ha barnen i baksätet, inte i framsätet.
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Det kan ju möjligtvis förklara hur någon kan glömma sitt barn men inte hur någon kan lämna barnet med mening. Jag tycker ändå att det är konstigt för nog vet man när man har barnen med sig eller? Kanske beror det på att jag har varit ensam med mina barn mestadels så att jag aldrig har haft någon att dela ansvaret med men jag kan verkligen inte förstå hur man kan glömma sitt barn. Det måste ju finnas en orsak till att det har blivit vanligare och då inte bara att man har börjat ha barnen i baksätet för mina barn satt ju också i bak. Jag hade två bakåtvända barn samtidigt och då hade jag ju dem i bak. Iallafall en av dem och när de vändes framåt så satt de ju också i bak. Förr satt ju barnen alltid i bak innan man började sätta fast barnen och då borde det ju varit vanligare att glömma dem då med. Nej, jag tror att det är något annat som har gjort att det blivit vanligare att barn glöms eller lämnas i bilar och frågan är ju vad?
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Det kan ju möjligtvis förklara hur någon kan glömma sitt barn men inte hur någon kan lämna barnet med mening. Jag tycker ändå att det är konstigt för nog vet man när man har barnen med sig eller? Kanske beror det på att jag har varit ensam med mina barn mestadels så att jag aldrig har haft någon att dela ansvaret med men jag kan verkligen inte förstå hur man kan glömma sitt barn. Det måste ju finnas en orsak till att det har blivit vanligare och då inte bara att man har börjat ha barnen i baksätet för mina barn satt ju också i bak. Jag hade två bakåtvända barn samtidigt och då hade jag ju dem i bak. Iallafall en av dem och när de vändes framåt så satt de ju också i bak. Förr satt ju barnen alltid i bak innan man började sätta fast barnen och då borde det ju varit vanligare att glömma dem då med. Nej, jag tror att det är något annat som har gjort att det blivit vanligare att barn glöms eller lämnas i bilar och frågan är ju vad?

Jag tror det är stress som ligger bakom. De tänker inte fullt ut, har inte tid att tänka.

Jag tror visst man kan glömma sina barn så jag kommer inte döma någon som glömt. Men de som lämnar med flit för att tex gå in och handla, det är bara så fel. Att tanka bilen och gå in på macken och betala- ja, det funkar väl, men inte mer än så.

Jag funderar lite på mediciner. Tex mot depression och liknande, det har ju ökat, kan det ha med det att göra, mer glömsk, mer tankspridd? Min ep-medicin gör just så med mig, det kanske är väldigt vanligt även hos andra, så att det spelar roll i att folk glömmer sina barn i bilar?

Att glömma sitt barn är fruktansvärt, jag lider med föräldrarna, jag dömer inte dem, jag vill inte säga "det händer inte mig" även om det verkar osannolikt för hur jag är i dag.

Det är många barn som hunnit dö i USA i år, undrar hur många barn som blivit räddade i sista stund?

Undrar hur många det är som dött i Australien, som ju är väldigt varmt. Ska googla det, tror jag.

Jag har också läst artikeln som det länkades till, men får ta den i omgångar eftersom jag tycker den är så tung att läsa.


Tillägg: Jag och min mamma har varit på väg att glömma en hund i bilen, men det var inte en varm sommardag eller kall vinterdag däremot. Min systers hund som vi inte brukar släpa runt på, men som vi den gången skulle ha med oss av nån anledning. Bak med hunden i en 245a, tyst och snäll, låg ner hela resan och vi stannade utanför mammas hus och gick in. Bara några minuter senare kom mamma och jag samtidigt på att hunden var kvar i bilen!
 
Senast ändrad:
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Så länge jag kan minnas har man varje sommar haft kampanjer om att inte lämna hundar i bilen men det är först nu som jag överhuvudtaget har hört talas om att folk lämnar sina barn i varma bilar. Vad beror det på? Är dagens småbarnsföräldrar så mycket mer stressade?

Bekvämlighet, kanske? Barnet sover och föräldern "ska bara"...
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Bekvämlighet, kanske? Barnet sover och föräldern "ska bara"...

Jag kan absolut förstå tanken, den har svävat genom min hjärna några gånger också, men aldrig varken sommar- eller vinterdagar och definitivt aldrig små barn. Nu är mina så stora att man kan lämna dem i bilen och handla snabbt, detta eftersom minst en av dem ibland vägrar följa med in. Men är man 10 och 11 år så kan man gå ut ur bilen utan problem liksom. Men små barn? Som inte kan gå ur bilen när det blir varmt, som inte förstår varför föräldern lämnar, som inte kan knäppa upp bältet, som inte kan ta av sig en tröja eller så osv nej det känns inte rätt.

Men visst, har man ett barn som jag då, som skrek dygnet runt, sov inte och fick till slut sömnmedel efter 8 månaders skrikande och ett självmordsförsök hos min mamma, ja då är det fullt förståeligt att jag lämnades i bilen och det var dessutom det enda sättet för att få mig tyst, innan jag fick sömnmedel.
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Jag är världens mest tankspridda människa. Lämnar nyckeln i dörren på bilen utanför Ica. Glömmer var jag parkerat den. Glömmer fylla på vatten till hästarna en kväll som jag normalt sett inte fyller på (vi har delat upp dagarna. Och ta det lugnt, jag har en failsafe, en granne på 80+ som kravlar sig under staketet och fyller på om det någon gång skulle saknas eller bara vara lite vatten kvar, så de fick vatten och jag dåligt samvete). Glömmer av ganska viktiga möten trots påminnelse från kalendern samma dag. Glömmer köpa de varor som jag åkte flera mil för att köpa och kommer hem med annat bra-och-ha istället.

JAG kan förstå att man skulle kunna glömma ett barn sovande i baksätet på bilen om man är urstressad och inte brukar ha barnet med sig. JAG känner inte att jag kan döma någon som helt värdelös och helt opassande som förälder till sitt barn för att det råkar hända en enda gång när jag inte ens vet omständigheterna kring personen vid tillfället. Om det var andra gången som det hände eller om föräldern helt enkelt gjorde ett medvetet val att lämna barnet (förstår jag inte ens att man kan göra oberoende av väder) så finns risken att jag stämmer in i lynchmobben. Det är oförlåtligt att lämna sitt barn kan jag hålla med om, och jag är säker på att föräldern själv håller med om det och lider alla helvetes kval för det som hände. Att föräldern ska ha hjälp av psykolog, både för att lära sig hantera de faktorer som faktiskt gjorde att barnet blev glömt och att hantera det faktum att det blev det är självklart. Där framkommer det säkert om föräldern är olämplig.

Jag har svårt att se att man skulle bli av med barnet efter en sådan här händelse om det inte finns andra anledningar också. Barn blir lämnade ensamma ett par minuter vid poolen, påbackade av den egna bilen, ramlar ur traktorer eller blir påkörda när de kör på trafikerade vägar med tillåtelse också. Bevisligen också tecken på värdelös riskbedömning av föräldern med en fruktansvärd olycka som resultat, men det skapar inte ett lika stort rabalder med forumtrådar med lynchstämning.

För att ingen "jag skulle minsann aldrig någonsin kunna göra ett riktigt dåligt beslut oberoende vad som händer omkring mig och det finns heller inte en chans att jag skulle glömma av att göra något dödsviktigt som jag inte brukar göra, inte har planerat och som det inte finns någon indikation på att jag måste utföra (ta ut barnet) mer än att jag utförde en annan sak tre timmar tidigare (ta in barnet)"-människa ska flyga i taget så kan jag upplysa om att jag redan insett att jag är en olämplig förälder och inte kommer yngla av mig.

Här har du en velig/glömst till :p
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Jag tror det är stress som ligger bakom. De tänker inte fullt ut, har inte tid att tänka.

Jag tror visst man kan glömma sina barn så jag kommer inte döma någon som glömt. Men de som lämnar med flit för att tex gå in och handla, det är bara så fel. Att tanka bilen och gå in på macken och betala- ja, det funkar väl, men inte mer än så.

Jag funderar lite på mediciner. Tex mot depression och liknande, det har ju ökat, kan det ha med det att göra, mer glömsk, mer tankspridd? Min ep-medicin gör just så med mig, det kanske är väldigt vanligt även hos andra, så att det spelar roll i att folk glömmer sina barn i bilar?

Att glömma sitt barn är fruktansvärt, jag lider med föräldrarna, jag dömer inte dem, jag vill inte säga "det händer inte mig" även om det verkar osannolikt för hur jag är i dag.

Det är många barn som hunnit dö i USA i år, undrar hur många barn som blivit räddade i sista stund?

Undrar hur många det är som dött i Australien, som ju är väldigt varmt. Ska googla det, tror jag.

Jag har också läst artikeln som det länkades till, men får ta den i omgångar eftersom jag tycker den är så tung att läsa.


Tillägg: Jag och min mamma har varit på väg att glömma en hund i bilen, men det var inte en varm sommardag eller kall vinterdag däremot. Min systers hund som vi inte brukar släpa runt på, men som vi den gången skulle ha med oss av nån anledning. Bak med hunden i en 245a, tyst och snäll, låg ner hela resan och vi stannade utanför mammas hus och gick in. Bara några minuter senare kom mamma och jag samtidigt på att hunden var kvar i bilen!

Nej jag dömer inte heller. Jag försöker förstå och jag vill kunna förhindra att fler tragedier händer.

Du kan säkert ha en poäng där med mediciner. Medicinanvändningen ökar ju hela tiden och självklart ger det biverkningar av alla möjliga slag och visst kan glömska vara en av dem. Stress tror jag faktiskt däremot inte är orsaken. Varför skulle småbarnsföräldrar vara mer stressade idag än för säg, 20 år sedan? Vad har förändrats isåfall?

Visst är det fruktansvärt! Det måste ju vara bland det värsta man kan vara med om att ens barn råkar illa ut eller till och med dör pga en själv. Man lär ju gå och älta det resten av sitt liv. Om jag bara...

Jag klappar mig absolut inte på bröstet och säger "vad bra jag är" men faktum är ju att jag inte glömde mina barn någon gång och jag funderar just på det här med om man har delat ansvaret med en eller kanske till och med flera personer så kanske risken faktiskt är större för man har inte vanan att alltid ha dem med sig. Det vet jag ju bara på sammankomster när det är många barn. Helt plötsligt har det hänt något för alla trodde att någon annan hade koll på barnen men egentligen var det ingen som hade koll.

Min gammelman glömde jag faktiskt också i bilen en gång och det var just eftersom vi var många och alla trodde att någon annan släppte ut honom. Nu handlade det bara om några minuter så det var absolut ingen fara men det kändes verkligen inte bra att ha glömt honom :(

Ja undrar hur många det är i varmare länder som glömmer eller lämnar barnen i bilen eller om risken faktiskt är mindre där just för att de är vana vid värmen och vet hur fruktansvärt varmt det blir fort i bilen. Jag menar, jag har inte läst om något barn (eller någon hund heller för den delen) som lämnats eller glömts i bilen här i Sverige och frusit ihjäl och vi är ju faktiskt mer vana vid kyla än värme.
 
Senast ändrad:
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Bekvämlighet, kanske? Barnet sover och föräldern "ska bara"...

Men frågan är ju varför man inte tänker hela steget ut? Varför tänker man inte "om jag lämnar mitt sovande barn, vad händer om hen vaknar? Vad händer om det händer mig något så att jag faktiskt inte kommer om fem minuter och ingen vet att mitt barn är i bilen?" Jag menar, man behöver ju inte ens riskera just värmeslag eller ihjälfrysning utan det kan ju även vara skadligt för barnet att vakna i bilen och föräldern inte är där och sitta där vettskrämd och skrika i en halvtimme-timme även om det inte är dödligt.

Jag minns en gång på stan när jag gick förbi en bil där två små barn på runt 3 och 5 år satt och skrek hysteriskt av rädsla och ingen förälder i sikte. En kvinna stod och försökte lugna barnen medans en annan sprang runt i affärerna och letade efter någon förälder. Vi stod där i ca 10 minuter innan en kille dök upp och undrade varför vi stod vid hans bil. Han brydde sig inte alls om att barnen gallskrek eller våra försök till att försöka få honom förstå faran med att lämna barnen ensamma så. Han bara flinade och menade att barnen måste ha pillat på något så att dörrarna gick i lås och att de fick skylla sig själva som inte låste upp och kom in till honom på banken om de inte ville vara kvar i bilen för de visste att han skulle dit. Visst är det en liten stad men det är verkligen inte lämpligt att så små barn springer runt där själva! Men pappan tyckte bara att vi överdrev, röt till på barnen att de skulle vara tysta och satte sig i bilen och åkte därifrån. Tyvärr var det ingen som hade tänkt på att ta reg.numret på bilen i uppståndelsen så vi kunde inte lämna in en orosanmälan till socialen heller.

Kanske ligger det här mig så nära eftersom jag själv så ofta blev lämnad i bilen ensam som liten. Ibland med följd att jag vandrade runt på stan ensam om jag fick upp bildörren letandes efter föräldrarna och ibland med följd att jag var i upplösningstillstånd när de kom tillbaka. Jag förstår verkligen hur dessa små barn kan känna sig när de i sin vanmakt sitter där och inte kan göra något alls mer än att gråta. För min del handlade det om att mina föräldrar helt enkelt inte ville ha mig med. För deras del var det alltså ren bekvämlighet.
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Men frågan är ju varför man inte tänker hela steget ut? Varför tänker man inte "om jag lämnar mitt sovande barn, vad händer om hen vaknar? Vad händer om det händer mig något så att jag faktiskt inte kommer om fem minuter och ingen vet att mitt barn är i bilen?" Jag menar, man behöver ju inte ens riskera just värmeslag eller ihjälfrysning utan det kan ju även vara skadligt för barnet att vakna i bilen och föräldern inte är där och sitta där vettskrämd och skrika i en halvtimme-timme även om det inte är dödligt.

Jag vet inte. Men jag kan tänka mig att man kanske börjar med "småsaker", som att springa in snabbt på macken efter man tankat för att köpa en tidning. Det gick bra. Inget hemskt hände. Och då är det ju lätt att slappna av och börja tänja på gränserna.

Det kanske är en korkad liknelse, men ibland fuskar jag och lämnar säkerhetsvästen hemma för jag "ska ju bara" rida en liten, liten runda och det är ju så varmt (fast jag har helt klart för mig att olyckan kan vara framme ändå)... Men så går det bra, för det gör det ju för det mesta. Om jag då inte skärper mig till nästa gång, och tänker till, så är det ju lätt hänt att jag rider utan väst igen. Denna gången rider jag kanske lite längre och lite fortare. Men så går det antagligen bra igen, och så tänjer jag ytterligare lite till på gränserna nästa gång. Tills det ev. händer något. Och då kan jag ju sitta där och ångra att jag slarvade med västen.
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Men frågan är ju varför man inte tänker hela steget ut? Varför tänker man inte "om jag lämnar mitt sovande barn, vad händer om hen vaknar? Vad händer om det händer mig något så att jag faktiskt inte kommer om fem minuter och ingen vet att mitt barn är i bilen?" Jag menar, man behöver ju inte ens riskera just värmeslag eller ihjälfrysning utan det kan ju även vara skadligt för barnet att vakna i bilen och föräldern inte är där och sitta där vettskrämd och skrika i en halvtimme-timme även om det inte är dödligt.

Jag lämnar inte mina barn av den enkla anledningen att jag är rädd att dom får syn på något spännande och bestämmer sej för att hoppa ut. Sonen är snart 4 och fullt kapabel att knäppa lös sej själv och lillsyrran. Och jag tror inte han skulle göra det men jag vill inte ta chansen.

Jag kan möjligen lämna dem när jag är på den lokala macken. Dom känner mej och vet att jag har barn. Skulle jag typ tuppa av vet de att det sitter barn i bilen. Jag parkerar i skuggan och har full uppsikt genom fönstret i butiken. Fönstren på bilen är då oxå öppen. Brukar ta ca 1 minut. Annars går jag ut igen..
 
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Jag vet inte. Men jag kan tänka mig att man kanske börjar med "småsaker", som att springa in snabbt på macken efter man tankat för att köpa en tidning. Det gick bra. Inget hemskt hände. Och då är det ju lätt att slappna av och börja tänja på gränserna.

Det kanske är en korkad liknelse, men ibland fuskar jag och lämnar säkerhetsvästen hemma för jag "ska ju bara" rida en liten, liten runda och det är ju så varmt (fast jag har helt klart för mig att olyckan kan vara framme ändå)... Men så går det bra, för det gör det ju för det mesta. Om jag då inte skärper mig till nästa gång, och tänker till, så är det ju lätt hänt att jag rider utan väst igen. Denna gången rider jag kanske lite längre och lite fortare. Men så går det antagligen bra igen, och så tänjer jag ytterligare lite till på gränserna nästa gång. Tills det ev. händer något. Och då kan jag ju sitta där och ångra att jag slarvade med västen.

Du har säkert rätt i det att folk tänjer på gränserna och din liknelse med säkerhetsvästen är riktigt bra tycker jag. Jag tror faktiskt att det är så folk tänker. Går det inte alls bra första gången utan barnet skriker för fullt när man kommer tillbaka en minut senare så lämnar man nog aldrig igen medans om det gick bra så lämnar man längre och längre stunder.

Man kan ju bara hoppas att folk tänker till lite nu när det har varit så många otäcka händelser den senaste tiden och jag hoppas att media fortsätter att slå upp det stort varje gång ett barn har lämnats även om det i slutänden gick bra. Det som är skrämmande är ju folks oförståelse när de kommer tillbaka till en bil med krossad ruta och ett medtaget barn. Att de inte förstår varför någon krossade rutan. Man kan ju undra om det är någon slags psykologiskt skydd som gör att man blir blockerad och inte fattar.
 
Senast ändrad:
Sv: Tvååring lämnades ensam i varm bil - igen!

Så länge jag kan minnas har man varje sommar haft kampanjer om att inte lämna hundar i bilen men det är först nu som jag överhuvudtaget har hört talas om att folk lämnar sina barn i varma bilar. Vad beror det på? Är dagens småbarnsföräldrar så mycket mer stressade? Varför är de det isåfall? Jag menar det är ju ingen ny företeelse att man bor långt ifrån släkten, det har man ju gjort sedan industrin invaderade Sverige. Det är ju inte heller någon ny företeelse att båda föräldrarna jobbar för så har det ju varit länge med. Vad är det som har förändrats? Jag tror att vi måste komma fram till det för att kunna hjälpa föräldrarna innan olyckan är framme.

Men tror du verkligen det blivit vanligare? Det kanske bara inte skrevs om det förut. Iofs kanske bilarnas luftkonditionering påverkar. Föräldrarna är bara i bilen när den är sval nuförtiden, "förr" var ju bilar som kokta ugnar även när man körde. Kanske lättare att förstå instinktivt då.

(Det är ju ngt liknande med att köra i låga minusgrader. Ha vinterkläderna I bilen inte i bagaget. Den blir urkyld illa kvickt, men det är ännu värre om du måste gå ut och öppna alla dörrar också, bättre sätta på sig kläderna varm.)

(Men att man lämnar ett barn i bilen när man handlar är ju väldigt lättbegripligt, går dubbelt så snabbt, det gör vi ofta. En förälder handlar, en stannar i bilen med barnet o öppna dörrar...)

kn:(Glömma barn har jag fantasi nog att "förstå" blir illamående av skräck bara av att se artiklarna. Har drömt mardrömmar om att tex glömma bort katter jag vaktat osv. Det är inte alls konstigt, vad som är konstigt är folk som (nöjt kan luta sig tillbaka och) inte kan förstå att hemska saker bara "händer" folk bara "glömmer" och att människors hjärnor inte alltid är exakt likadana.*)

*Får mig faktiskt att undra om de aldrig någonsin cyklat på autopilot en lördag och vänt fel i en korsning (mot jobbet), gått ut i köket och undrat vad de skulle hämta. Aldrig försovit sig, aldrig plötsligt kommit på att de måste till den där föreläsningen. Om de alltid alltid bara tänker på det de gör, aldrig funderar på någonting annat ens när de promenerar i skogen (ett två steg ett två steg, träd, ett två steg ;) ). Själv klarar jag inte att ha full koncentration tusende gången jag gör samma sak (min hjärna är någon helt annan stans på tex ett Friskispass.).

(Jag har aldrig varit i närheten av att råka glömma varken A eller någons katter. Men bara tanken!)
 
Senast ändrad:

Liknande trådar

Övr. Barn Förhållandet med barnets pappa är så gott som över. Han är inte en lätt man att leva med och jag är så arg på mig själv som skaffade...
7 8 9
Svar
169
· Visningar
28 378
Senast: Keb71
·
Hästmänniskan Det blev jag igår i stallet när en lös hingst kom springande in på stallplanen, vilt vrålande! Om några kommer ihåg så nämnde jag i...
2 3 4
Svar
76
· Visningar
8 907
Senast: kopparberg
·
Övr. Barn Hur kan man vara så omdömeslös att man lämnar ett barn ensam i bilen i 40 min i gassande solsken...
2
Svar
27
· Visningar
2 177
Senast: Brandgul
·
C
Avel Hej Jag skulle behöva råd över att lämna mitt femmånaders föl ensam i boxen utan mamma. Det går bra när mamma står på gången men...
Svar
19
· Visningar
3 265
Senast: Katinkas
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp