M
Mariika
OK, nu har jag snart dragit bort allt mitt hår, håller på att bli tokig på min hund som bara blir svårare och svårare att lämna ensam.
Kenzo är min första hund så jag har försökt hålla mig till "regelboken", tog honom när han var nästan 6 mån, började lämna honom kortare stunder då och då, funkade väl helt ok i början, kunde lämnas ett par timmar, iofs med mindre förödelser ibland. När han var 9 mån flyttade vi pga studier, fick då börja om lite med ensamträningen. Efter ett tag anpassade han sig till nya lyan och bev lite lugnare igen, kunde då lämna honom 2-3 h utan större förödelser.
Men när han sedan blev 1 år blev han helt plötsligt omöjlig att lämna ensam, han tuggar på allt!!!! Detta trotts att han motioneras och tränas 2-4 h varje dag, han blir hysterisk!
Och så nu över sommaren så åkte jag till ytterligare ett nytt ställe för att jobba över sommaren, och Kenzo lämnar inte mina fötter. Han bryter sig ut ur huset (det är sk hotellåsning, vilket innebär att även om man låser utifrån så är det alltid upplåst från insidan). Har på olika sätt tvingats barikera dörren för att hålla honom inne i huset (brukar hinna gå 100 m innan han kommit springande efter mig), han förstör nu istället dörrar då dem inte går upp med sina klor, han har börjat yla, skälla och springa upp och ner för trapporna. Tidigare har han aldrig låtit när jag gått, något han alltså börjat med nu.
Jag kan förstå att det kan ta lite tid att få honom att vänja sig vid nya omgivning, men jag har nu varit här i en månad och det är alltid något. Har provat ha honom bunden utanför då jag suttit utom synhåll och fyat på honom när han skällt, men när han varit tyst och jag inte tittat på honom så har han tuggat sönder kopplet och sprungit till mig.
Jag har pratat med flera i omgivningen som har hundar, och många har haft liknande problem när deras hundar varit yngre, men jag upplever ändå Kenzo som extrem. Vad ska det krävas för att våga lämna honom 2-3 timmar utan att behöva gå och oroa mig för att öppna dörren till ett söndertuggat hem????
Kenzo är min första hund så jag har försökt hålla mig till "regelboken", tog honom när han var nästan 6 mån, började lämna honom kortare stunder då och då, funkade väl helt ok i början, kunde lämnas ett par timmar, iofs med mindre förödelser ibland. När han var 9 mån flyttade vi pga studier, fick då börja om lite med ensamträningen. Efter ett tag anpassade han sig till nya lyan och bev lite lugnare igen, kunde då lämna honom 2-3 h utan större förödelser.
Men när han sedan blev 1 år blev han helt plötsligt omöjlig att lämna ensam, han tuggar på allt!!!! Detta trotts att han motioneras och tränas 2-4 h varje dag, han blir hysterisk!
Och så nu över sommaren så åkte jag till ytterligare ett nytt ställe för att jobba över sommaren, och Kenzo lämnar inte mina fötter. Han bryter sig ut ur huset (det är sk hotellåsning, vilket innebär att även om man låser utifrån så är det alltid upplåst från insidan). Har på olika sätt tvingats barikera dörren för att hålla honom inne i huset (brukar hinna gå 100 m innan han kommit springande efter mig), han förstör nu istället dörrar då dem inte går upp med sina klor, han har börjat yla, skälla och springa upp och ner för trapporna. Tidigare har han aldrig låtit när jag gått, något han alltså börjat med nu.
Jag kan förstå att det kan ta lite tid att få honom att vänja sig vid nya omgivning, men jag har nu varit här i en månad och det är alltid något. Har provat ha honom bunden utanför då jag suttit utom synhåll och fyat på honom när han skällt, men när han varit tyst och jag inte tittat på honom så har han tuggat sönder kopplet och sprungit till mig.
Jag har pratat med flera i omgivningen som har hundar, och många har haft liknande problem när deras hundar varit yngre, men jag upplever ändå Kenzo som extrem. Vad ska det krävas för att våga lämna honom 2-3 timmar utan att behöva gå och oroa mig för att öppna dörren till ett söndertuggat hem????
