Jag kan inte läsa någonstans i (mitt) inlägg #237 att jag talar om för kvinnor vad de bör tåla? Jag skrev i första stycket att jag tycker det är hjärtskärande att läsa att kvinnor vill diskriminera andra kvinnor på grund av utseende/kön, och i andra stycket tar jag ett exempel från mitt eget liv för att illustrera att jag förstår rädslan och obehaget men inte tycker att det är motivation för att diskriminera. Jag skrev också i andra stycket att jag var trött och upprörd, och därmed hade svårt för att formulera mig på ett bättre ("snällt") sätt. Senare i tråden har jag ytterligare förtydligat att jag inte talar om att känslorna är omotiverade, fel, eller på något sätt orimliga. Se nedan:Du gör det här. Och kryddar med en argumentation som gör dig i princip omöjlig att resonera med. Du gör dig totalt svartvit.
Och just det ja, jag är generellt skeptisk mot män som förespråkar jämställdhet, tills de bevisar sin kvalitet. Och så i ditt fall då, även för det citerade.
Jag tycker det är självklart att transkvinnor inte ska behöva byta om i männens omklädningsrum, eftersom de inte är män och dessutom riskerar utsättas för våld. Däremot tycker jag nog inte det är jämförbart med rasism att känna obehag och inte vilja se penis och testiklar i kvinnornas omklädningsrum. Jag förstår poängen men tycker man missar nyanserna i hur olika förtryck interagerar med varandra, där ciskvinnor generellt såklart har privilegium gentemot transkvinnor utifrån transfobin i samhället, men kroppsligt fortfarande har viss utsatthet gentemot icke-opererade transkvinnors kroppar utifrån den alltjämt sexistiska maktordningen och biologiska förutsättningar som risken att bli gravid och så vidare. Inte riktigt jämförbart med rasism där maktordningen är mer konstant och likadan oavsett sammanhang. Accepterar man den jämförelsen fullt ut är man ju dessutom i princip ett steg från att jämföra lesbiska kvinnor som inte vill ha sex med kvinnor med penis med något i stil med Apartheid. Fullt så svart-vitt är det inte när det kommer till kön, könsidentitet och förtryck tror jag, inte när penis och testiklar fortfarande representerar det förtryckande könet i ett patriarkat. En tvetydighet som vad jag vet överhuvudtaget inte existerar i rasism.
Det handlar alltså om skillnaden mellan känsla och agerande. Det finns ju andra lösningar som inte är diskriminerande.Jag vill förtydliga här att jag håller med dig. Feltolkningen av mig verkar ligga i det fetade. Jag förstår känslan och oviljan, och tycker inte den är jämförbar med rasism. Däremot tycker jag att det är jämförbart om vi tillåter den känslan/viljan att resultera i diskriminering av transkvinnor. Därför föreslår jag en helt annan lösning än könsindelade omklädningsrum.
Och vad gäller att göra mig omöjlig att resonera med, så är det ju flera sidor i tråden nu med människor som resonerar med mig, så det faller lite platt, känner jag.
På vilket sätt kan jag bevisa min kvalitet? Har det möjligtvis att göra med om du håller med mig i frågan eller inte? Inte för att jag tycker att du inte ska vara skeptisk, var det för all del, men jag går inte in i diskussionen för att bevisa min kvalitet som feminist, utan för att diskutera hur vi ska uppnå jämställdhet och trygghet för alla kvinnor.
Och då är det okej att mörda, misshandla, trakassera etc, menar du? Vi pratar inte om människor som säger "tack men nej tack" då, utan om män som skjuter, knivhugger, misshandlar etc.Fast jag har inte skrivit ett ord om vad man bör visa eller inte. Jag skrev om ärlighet. Är man inte ärlig så är det lätt att folk känner sig lurade. Det behöver ju inte handla om sexualitet om man är trans. Det kan vara andra stora hemligheter som är avgörande för folk, såsom att kan har ett kriminellt förflutet, en alvarlig sjukdom eller att man inte vill ha barn (eller har steriliserat sig/är steril) när den andra parten från början säger sig vilja ha det.