Sv: Trångt i halskotpelaren, erfarenhet någon?
Jag tänker likt någon annan redan skrivit att hon kan ju dels ha normal svaghet, men hon kan ju även ha en 'vanlig' hälta eller annat besvär helt frikopplat från förträngningen i halskotpelaren. Så en hältutredning på klinik skulle jag göra om det var min.
Neurologiska problem är problem med nervimpulser, reflexer osv. Kan visa sig t ex i snubblighet, vinglighet, att hästen inte riktigt kan koordinera/har ataxi etc.
Jag har en med en skada (syns inte på röntgen) i halskotpelaren. Han har neurologiska symptom av det. Inget du skulle tänka på om du träffade honom och inte visste. Men de reflexer som gör att hästar (och människor) utan att titta vet var kroppsdelar befinner sig i förhållande till varandra och omgivningen är skadade. (Heter proprioceptiska reflexer med ett finare ord).
Om du blundar kan du peka på din näsa t ex, om du går på gatan så vet du hur långt du har till marken utan att behöva titta på din for och marken för varje steg osv. Du tar när du går avslappnat och normalt lika långa steg med både benen utan att behöva tänka på det. Allt det och mycket mer styrs av nämnda reflexer.
Min ponny har nedsatta sådana reflexer som påverkar båda frambenen. Han vet inte var hans framhovar är i förhållande till marken riktigt. Om du tänker dig hur det blir när man går nedför en trapp (utan att titta på trappstegen) och tror att trappen är ett steg längre eller kortare än den är, då vet du hur det sista steget blir? Så är det för min ponny, han vet aldrig om han har långt eller kort till marken med hjälp av reflexerna. Han löser det dock med synen, och som sagt inget man märker på honom i vardagslag. Men om man täcker för hans ögon så han inte ser, då går han väldigt konstigt och verkligen 'letar' efter även ett slätt betonggolv med hovarna.
Samma sak om man ställer hovarna i kors på honom, en frisk häst med fullt fungerande reflexer känner av att benen är felplacerade och om de ens går med på att ställa ner i kors så, så de rättar och ställer tillbaka benet direkt. Min känner inte av att benen är felplacerade och låter de stå så, han märker det först när han ska börja gå och 'trasslar in sig' i sina egna ben.
Om man ser honom och inte vet ser man en normal häst som busar och brallar som alla andra, tar sig fram i all terräng osv. Om man vet vad man tittar efter kan man dock se att ibland så flaxar ett framben iväg och avviker från normalt rörelsemönster, ibland kan han oförklarligt snubbla på plan mark och han 'står som han stannar' och kan ibland stå med fascinerande avvikande benställningar som ser helt kajko ut
Om man undersöker närmare hittar man som sagt det jag beskrev innan.
Där har du exempel på neurologiska symptom. Små neurologiska symptom märks bara när man 'letar' efter dem, stora neurologiska symptom kan innebära att hästen går omkull i hagen för den inte vet var den har benen, vinglar, inte kan gå rakt etc. Men det skiljer sig tydligt från en hälta eller att ha svårt att ställa i ett varv så att säga.
