Du missförstod mitt inlägg. Målet med förbudet är att det ska bli så pass vanligt att ingen använder tobak, därmed fastnar ingen i grupptrycket och börjar med det heller så ingen VILL heller använda tobak, det hör liksom inte till. Det tror jag är målet. Som det är i dag är det svårt, ungdomar börjar oftast pga grupptryck och så sitter man liksom där. Men om allt färre personer brukar finns det heller inget grupptryck om att bruka, och ingen vilja att göra det heller.
Den trevliga knorren på tillvaron hittar man någon annanstans, gissar jag. Vad för knorr det nu är att röka. Många dricker energidrycker, finns nästan fler människor med en sådan burk i näven än en cigarett i dag så man har kanske bytt redan. Något man började med när jag redan var vuxen så jag har inte fallit för den trenden heller, det luktar bara typ parfym så det lockar inte. Men jag vet att mina tonåringar är extremt förtjusta i det, skulle klassa det som beroende det med nästan, för en del personer.
Men jag tror du tänker lite annorlunda än jag där.
Cigaretter är ju inte tillåtet att köpa för de som är under 18 nu. Det var inte tillåtet före 16 i alla fall när jag var liten (osäker på ålder).
Mina klasskamrater som rökte började röka när de var 12 och rökte varje rast när de var 14.
Så det faktum att de inte fick köpa cigaretter påverkade ju varken grupptryck eller förmåga att köpa dem. Inte då före 16, inte nu för de som inte fyllt 18.
Varför skulle då en lag om att de som fyller 16 i år, aldrig ska få köpa cigaretter fungera bättre? De är fortfarande 16 nu och de får fortfarande inte köpa cigaretter nu. Medan folk som fyllt 18 får det både före och efter lagen.
Jag är ju osäker på hur det ser ut med rökandet hos ungdomar idag, men jag tror att det minskat sedan 90-talet?
(Så jag kikade på det helt enkelt. Google ftw)
Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 6 procent som uppgav daglig tobaksrökning.
Vi har en stadig nedgång (ännu större sedan 80-talet då runt 25% rökte)
Under 2006–2021 sågs en nedgång i andelen personer som uppgav daglig tobaksrökning både bland kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd, med 9 procentenheter för kvinnor och 7 procentenheter för män.
Ju yngre de är desto mindre röker de
Andelen som 2021 uppgav daglig rökning var bland personer 16–29 år 3,0 procent, bland personer 30–44 år 5,2 procent, bland personer 45–64 år 7,8 procent och bland personer 65–84 år 7,0 procent (figur 2)
Födda i Sverige röker mindre
16–84 år som 2021 uppgav att de röker tobak dagligen var 11 procent bland personer födda i övriga Norden, 10 procent bland personer födda i övriga Europa, 7,1 procent bland personer födda utanför Europa och 5,3 procent bland personer födda i Sverige (figur 4).
Det känns som att alla trender pekar åt helt rätt håll på alla sätt och vis. Sverige röker mindre än Danmark och mycket mindre än resten av Europa. Ska man verkligen peta i något där allting uppenbarligen är helt rätt? Är det inte bättre att sitta still i båten och vänta tills rökandet drar sin sista suck av sig självt? Och bara agera vid en eventuell framtida uppåtgående trend och då agera mycket kraftfullt?
(Bara som exempel, vi hade en av de bästa skolutbildningarna i Europa, vi petade, nu är den usel. Bara peta inte i det som är bra. Trenderna kanske vänder helt åt andra hållet.)
Passar perfekt med en drink eller som paus i dansandet.
Men så är jag å andra sidan inte född före 2010, tack och lov.
