Sv: Tipps och en fråga....
Jag känner varken dig, din häst eller din kompis så därför vet jag av förklarliga skäl inte hur mycket ni kan eller hur hästen rids i verkligheten. Men utifrån dina inlägg får jag mycket starkt intrycket av att det inte handlar om en "korrekt form" du strävar efter (åtminstone inte för tillfället) utan det är bara "böja-på-nacken-syndromet".
Du skriver i ditt första inlägg att du har jättesvårt att rida din häst på tygeln. I nästa inlägg skriver du att du inte har några problem med att få henne att trampa under sig. Att hästen går i form/går på tygeln är just att hästen trampar under sig. Och då är det inte att hästen ska ha så stort övertramp som möjligt... Ju mer samlad en häst är desto kortare kommer stegen att bli. När hästen trampar under sig, eller rättare sagt ”sätter sig”, innebär det att vinklarna mellan lederna minskar (alltså fälls ihop mer). Att stegen blir kortare kan man enkelt pröva själv; man sätter sig på huk och prövar sedan hur långa steg man kan ta...
Du funderar sedan på hur du ska kunna jobba hästen i balans och att hon arbetar med ryggen o.s.v. när du inte får henne på tygeln. Du skriver också att du har blivit lärd att ”går hästen ner på tygeln så jobbar de med allt som de ska och därför ska man ALLTID eftersträva detta!”. Se det från andra hållet istället!! Hur kan hästen gå i form/gå på tygeln om den inte är i balans, är lösgjord, lydig för hjälperna? Hur kan hästen gå i form/gå på tygeln om man inte börjar med att förflytta vikten bakåt?
”Rätt form”/gå på tygeln handlar ju om att hästen ska arbeta på ett ergonomiskt sätt och att den snabbt och enkelt ska kunna göra det ryttaren ber den om. Det kan hästen bara göra om den är i balans. Och för att kunna vara i balans även med en ryttare på ryggen måste hästen flytta bak tyngdpunkten. När hästen balanserar upp sig själv och ryttaren på ett bra och ergonomiskt sätt får man "automatiskt" rätt form, att hästen går med nacken som högsta punkt, genom tyngdförflyttningen bakåt så minskar vinklarna i bakbenenslederna, ryggen rundas. Det är detta som är rätt form. Vart huvudet är spelar egentligen ingen roll när man strävar efter att rida hästen i form, det blir mer som ett kvitto på att man har gjort rätt ”där bak”.
Vad gäller pelhambettet så är jag mycket skeptiskt till det, allra helst de som är ledade. Ett normalt (oledat) pelham har den nackdelen att man inte kan på verka på hästen ”ensidigt” som man kan göra med till exempel ett vanligt ledat tränsbett. Därför har man kommit på den smarta idén att göra ledade pelham för att försöka lösa detta... Saken är bara den att en ledad mundel inte fungerar så bra ihop med kindkedjan (som man behöver för att få hävstångseffekten). När man då tar i tyglarna kommer stängerna att börja rotera runt mundelen och därmed kedjan spännas, precis som med ett vanligt stångbett, MEN, istället för att ge en hävstångseffekt kommer det ledade bettet att vika sig och mundelen åker upp i gommen. Att mundelen åker upp i gommen gör det inte mer troligt att hästen ska vilja sänka huvudet. Förutom att mittenleden kommer att åka upp i hästens gom så böjs bettet vilket gör att kindkedjan blir ”lösare” och då måste man ta mycket mer i tyglarna för att få hävstångseffekten (vilket är den effekt man egentligen är ute efter). Man skulle kunna lösa detta genom att korta kindkedjan mer men detta kommer att göra att bettet till slut är som en stor järnnäve som kniper åt runt hästens underkäke med ett bett som sticker upp i gommen. Summa summarum så är inte pelhambettet något speciellt trevligt eller användbart bett...
Det jag skulle gör i din situation är inte att använda ett skarpare bett utan jag skulle försöka ”släppa tyglarna helt”. Ju mer man kan inverka med sätet och desto mindre man behöver ha tyglarna och bettet desto bättre. Att testa att rida utan vare sig sadel och träns är ett mycket bra sätt att pröva om man verkligen rider med sätet eller inte... Och om någon nu funderar om det verkligen går att rida dressyr utan vare sig sadel eller träns så kan jag tala om att det går alldeles utmärkt:smirk:
Detta är mina åsikter och tankar om din situation. Hoppas att det kan hjälpa dig något!
Sara
LenaMoon har fått massor av jättebra svar och tips. Tänkte bara säga att jag vet precis hur det känns när hästen inte går på tygeln utan bara skumpar och man känner sig som en trasdocka på hästryggen. Det kan kännas som att man inte kan rida överhuvudtaget fast en annan häst som man red för en timme sen gick jättebra. Tyvärr så finns det inga genvägar. Det är blod, svett och tåras som gäller inte skarpa bett och hjälptyglar. Jag blir så ledsen när man ser så många som rider hästen på kandar eller graman, för det vet inte vad de ska göra
