Tiggare igen

[Tora]

Och för dig är det ju bara att ta en anställning någon annanstans. lika igen

Nej det är det inte alls. Det är inte säkert att jag får något jobb. Eller så är det så mycket sämre betalt att jag går i personlig konkurs.

 

[landsbygdsbo]

Nej det är det inte alls. Det är inte säkert att jag får något jobb. Eller så är det så mycket sämre betalt att jag går i personlig konkurs.

och vad tror du arbetsgivaren kan råka ut för?
han har ett ansvar och du har ett ansvar.
han kanske blir av med en stor order för att du stack och därför 4 andra får gå.
öppna ögonen och bli vuxen!

 

[Tora]

Det är ju en viss skillnad på att klaga och att i praktiken stjäla en buss. Föraren är strandsatt där så länge ockupationen pågår, bussens ägare kan inte åtaga sig nya körningar, vem pyntar detta? dras det av på dagpengen?

Desperata människor som gör desperata handlingar (dock fullkomligt fredliga).

Har du varit en flykting i ett främmande land? Utan några egentliga ägodelar? Flytt från något mycket dåligt och trott man hamnat någonstans där det dåliga man flytt från inte finns? Totalt i händerna på andra?

 

[Tora]

och vad tror du arbetsgivaren kan råka ut för?
han har ett ansvar och du har ett ansvar.
han kanske blir av med en stor order för att du stack och därför 4 andra får gå.
öppna ögonen och bli vuxen!

Jag vet inte riktigt hur du har det runt dig men det finns faktiskt gott om arbeten där arbetstagaren är lätt att ersätta och en tillfällig vakans inte spelar någon större roll.

 

[landsbygdsbo]

Desperata människor som gör desperata handlingar (dock fullkomligt fredliga).

Har du varit en flykting i ett främmande land? Utan några egentliga ägodelar? Flytt från något mycket dåligt och trott man hamnat någonstans där det dåliga man flytt från inte finns? Totalt i händerna på andra?

Ja jag har befunnit mig i ett land, bestulen på det jag ägde, utan pass, pengar eller fordon. Utan att kunna språket. Och tro mig, att klaga på den säng, det käk och den hjälp jag fick, var det sista jag tänkte på att göra!

Jag kan bara ärligt säga, att den som inte vill acceptera den hjälp jag via skattsedeln ger flyktingar, ja den har de juridiska och demokratiska rättigheterna att själv betala för mat o boende i Stockholm, Malmö eller Göteborg. Så mycket bättre för dem som tacksamt tar emot hjälpen.

 

[landsbygdsbo]

Jag vet inte riktigt hur du har det runt dig men det finns faktiskt gott om arbeten där arbetstagaren är lätt att ersätta och en tillfällig vakans inte spelar någon större roll.

Du har samma frihet och rättighet som mig, att starta ett eget företag eller skaffa ett nytt jobb när ditt nuvarande inte duger.
Visst , det glömde jag frihet under ansvar är de villkor som leder till välstånd. Från ingenting kommer ingenting.
Har du ett jobb, bra för dig, det är en förmån inte alla delar.

Och passar det inte så är det väl bara att ta ett nytt jobb och hoppas att arbetsgivaren accepterar din ansvarslösa inställning

 

[Tora]

Ja jag har befunnit mig i ett land, bestulen på det jag ägde, utan pass, pengar eller fordon. Utan att kunna språket. Och tro mig, att klaga på den säng, det käk och den hjälp jag fick, var det sista jag tänkte på att göra!

Jag kan bara ärligt säga, att den som inte vill acceptera den hjälp jag via skattsedeln ger flyktingar, ja den har de juridiska och demokratiska rättigheterna att själv betala för mat o boende i Stockholm, Malmö eller Göteborg. Så mycket bättre för dem som tacksamt tar emot hjälpen.

Och hur lång tid fick du klara dig? Hade du inget hemland att återvända till? Dom som hjälpte dig lurade dom dig också?

 

[landsbygdsbo]

Och hur lång tid fick du klara dig? Hade du inget hemland att återvända till? Dom som hjälpte dig lurade dom dig också?

Det tog mig ca 14 dgr att ta mig tillbaka till friheten.
De socialistiska myndigheterna och jag i den socialistiska staten det hände och jag var inte riktigt sams
Fick ta mig hem via Österrike istället.

 

[Tora]

Du har samma frihet och rättighet som mig, att starta ett eget företag eller skaffa ett nytt jobb när ditt nuvarande inte duger.
Visst , det glömde jag frihet under ansvar är de villkor som leder till välstånd. Från ingenting kommer ingenting.
Har du ett jobb, bra för dig, det är en förmån inte alla delar.

Och passar det inte så är det väl bara att ta ett nytt jobb och hoppas att arbetsgivaren accepterar din ansvarslösa inställning

Vad snackar du om nu? Vad är det som du diskuterar nu? Något nytt som du blandar in?

Om jag inte har ett jobb så får jag inga pengar. Hittar jag ett nytt jobb med mycket lägre lön så är risken att jag går i personlig konkurs. Jag har dessutom en familj som är beroende av mig.

Så ja jag är mer beroende av min arbetsgivare än vad den är av mig.

Men det är klart att jag som arbetslös kan ju starta ett företag som omedelbart drar in tillräckligt med pengar.

 

[Tora]

Det tog mig ca 14 dgr att ta mig tillbaka till friheten.
De socialistiska myndigheterna och jag i den socialistiska staten det hände och jag var inte riktigt sams
Fick ta mig hem via Österrike istället.

14 dagar. Så spännande.
Du hade ju tur i alla fall. Du hade ett demokratiskt land att åka till som du kan kalla hem.

Får man fråga vilket land det rörde sig om och när det var?

 

[Monstermom]

Nej jag tycker inte att jag får någon makt över någon bara för att jag ger dom något. Jag ger dom för att jag vill ge inte för att jag vill att dom skall vara tacksamma.

Men måste tiggaren känna tacksamhet? Kan inte denne istället faktiskt känna att dom rika har en skyldighet att ge?

Arbetar inte jag så får jag ingen lön. Då svälter jag lika mycket som en tiggare. Vem vet kanske blir jag då tvungen att tigga också.

Men saken är den att folk tydligen förväntar sig tacksamhet och ställer då mottagaren krav av något slag så kan dom tydligen sticka härifrån.

Jag som arbetstagare ställer också krav på min arbetsgivare.

Jag trodde inte jag var så unik i mitt tänkande att jag inte kräver tacksamhet utan faktiskt ger folk ett människovärde även om dom "bara" är tiggare. Men jag har insett efter en diskussion om flyktingar i en annan tråd att det vanligaste faktiskt är att man förväntar sig tacksamhet för vad man än ger oberoende på hur man ger.

Det handlar kanske inte så mycket om att du får makt i och med ditt givande, utan helt enkelt om att du har makten i utgångspunkten - du har, och kan helt fritt välja att ge eller låta bli. Det blir inga konsekvenser för dig om du låter bli, motparten kan inte påverka dig på något sätt. Så ser det inte ut i relationen arbetsgivare-arbetstagare.

Men framförallt så är det väl inte en individfråga. Du upplever inte tacksamhet som förväntad, men frågan är väl vad tiggaren upplever? Vad hen känner i situationen, vilka förväntningar hen uppfattar ligger på henom, oavsett hur just du som en av dagens (förhoppningsvis) många givare tänker på situationen/relationen?

Hur jämställt är förhållandet för den här tiggaren gentemot dessa arbetsgivare?
http://www.sydsvenskan.se/skane/avgasattack-mot-tiggare-i-orkelljunga-bara-en-kul-grej/
Vilken makt har hon i situationen?

 

[landsbygdsbo]

Vad snackar du om nu? Vad är det som du diskuterar nu? Något nytt som du blandar in?

Om jag inte har ett jobb så får jag inga pengar. Hittar jag ett nytt jobb med mycket lägre lön så är risken att jag går i personlig konkurs. Jag har dessutom en familj som är beroende av mig.

Så ja jag är mer beroende av min arbetsgivare än vad den är av mig.

Men det är klart att jag som arbetslös kan ju starta ett företag som omedelbart drar in tillräckligt med pengar.

Då är det alltså så att du liksom alla andra får acceptera läget ibland. Vill man spela Allan så bör man ha på fötterna annars går det snett. ¨
Pengar behöver vi alla.

 

[skiesabove]

När vi nu blandar ihop "Skam på torra land/flyktingbussen" med tiggardiskussionen så vill jag göra en jämförelse:

Flyktingbuss-situationen är som att en rumänsk tiggare skulle bli erbjuden en enkel bostad (ex studentkorridor) och ett enkelt jobb (ex tidningsutdelning) men tacka nej för att lägenheten var för liten och jobbet för tråkigt.

 

[Tora]

När vi nu blandar ihop "Skam på torra land/flyktingbussen" med tiggardiskussionen så vill jag göra en jämförelse:

Flyktingbuss-situationen är som att en rumänsk tiggare skulle bli erbjuden en enkel bostad (ex studentkorridor) och ett enkelt jobb (ex tidningsutdelning) men tacka nej för att lägenheten var för liten och jobbet för tråkigt.

Nej det är som om dom blivit lovade det och sedan inte fått det och därför klagade.

 

[Tora]

Då är det alltså så att du liksom alla andra får acceptera läget ibland. Vill man spela Allan så bör man ha på fötterna annars går det snett. ¨
Pengar behöver vi alla.

Jag har helt tappat ditt resonemang.

Att alla behöver pengar har jag hela tiden påstått.

 

[Tora]

Det handlar kanske inte så mycket om att du får makt i och med ditt givande, utan helt enkelt om att du har makten i utgångspunkten - du har, och kan helt fritt välja att ge eller låta bli. Det blir inga konsekvenser för dig om du låter bli, motparten kan inte påverka dig på något sätt. Så ser det inte ut i relationen arbetsgivare-arbetstagare.

Men framförallt så är det väl inte en individfråga. Du upplever inte tacksamhet som förväntad, men frågan är väl vad tiggaren upplever? Vad hen känner i situationen, vilka förväntningar hen uppfattar ligger på henom, oavsett hur just du som en av dagens (förhoppningsvis) många givare tänker på situationen/relationen?

Hur jämställt är förhållandet för den här tiggaren gentemot dessa arbetsgivare?
http://www.sydsvenskan.se/skane/avgasattack-mot-tiggare-i-orkelljunga-bara-en-kul-grej/
Vilken makt har hon i situationen?

Precis samma makt som en kvinna har när hon blivit våldtagen när hon var berusad och förövaren kommer undan med "Jag trodde hon var med på det för att hon inte sa nej".

 

[Tora]

Det handlar kanske inte så mycket om att du får makt i och med ditt givande, utan helt enkelt om att du har makten i utgångspunkten - du har, och kan helt fritt välja att ge eller låta bli. Det blir inga konsekvenser för dig om du låter bli, motparten kan inte påverka dig på något sätt. Så ser det inte ut i relationen arbetsgivare-arbetstagare.

Men framförallt så är det väl inte en individfråga. Du upplever inte tacksamhet som förväntad, men frågan är väl vad tiggaren upplever? Vad hen känner i situationen, vilka förväntningar hen uppfattar ligger på henom, oavsett hur just du som en av dagens (förhoppningsvis) många givare tänker på situationen/relationen?

Hur jämställt är förhållandet för den här tiggaren gentemot dessa arbetsgivare?
http://www.sydsvenskan.se/skane/avgasattack-mot-tiggare-i-orkelljunga-bara-en-kul-grej/
Vilken makt har hon i situationen?

Ja jag har makten över mitt givande men jag har inte makten över vad tiggaren skall känna/känner.

Lika lite som jag kan låta bli att jobba lika lite kan tiggaren låta bli att tigga. Båda behöver pengar.

Jag är lätt att ersätta och min vakans medför inga större problem direkt. Trots det känner jag ingen tacksamhet mot min arbetsgivare för att jag får lön fast att jag är beroende av denne.

(Nu har jag en utmärkt arbetsgivare så det är inga klagomål på det)

Så slutsatsen är att jag per definition inte anser att tiggaren måste känna tacksamhet/vara tacksam.

Men är det inte lite det du menar eller har jag missat något helt?

 

[skiesabove]

Nej det är som om dom blivit lovade det och sedan inte fått det och därför klagade.

Det vet väl varken du eller jag, vad dom faktiskt blivit lovade? Det låter ju som att dom har missförstått vad Sverige erbjuder flyktingar, eller om det nu är språkförbistring eller att någon handläggare faktiskt inte gav dom denna information. Men det kan ju vi omöjligtvis veta.

 

[landsbygdsbo]

Jag har helt tappat ditt resonemang.

Att alla behöver pengar har jag hela tiden påstått.

Och eftersom du behöver pengar så får du följa spelets regler, som alla andra. De som inte gör det förlorar i det långa loppet.

 

[Tora]

Det vet väl varken du eller jag, vad dom faktiskt blivit lovade? Det låter ju som att dom har missförstått vad Sverige erbjuder flyktingar, eller om det nu är språkförbistring eller att någon handläggare faktiskt inte gav dom denna information. Men det kan ju vi omöjligtvis veta.

Nej men om man känner sig orättvist behandlad så har man väl ändå rätt att klaga?

Alla har ju rätt att klaga på sin situation i ett fritt land. Oavsett anledning.