Tiggare igen

Det var därför som jag i början enbart gav via organisationer/kyrkan. Jag vill att det ska vara organiserat, en självklarhet. Inte något som jag i min stora godhet skänker den stackars fattiga människan för att plusa på mitt ego. Allt hjälpande skapar en obalans i relationen. Att hjälpa är att utöva makt. Att ta emot hjälp är att förlora makt.

Men sedan kom kylan. Tiggarna frös. En kvinna satt utanför ICA i ballerinaskor. Då sket jag i mina tanketeorier och gjorde vad jag kunde för att de i alla fall inte skulle frysa.
Fast det håller inte jag med om. Varför i hela friden skulle det vara att förlora makt bara för att man tar emot hjälp?

Jag har faktiskt svårt att tro att tiggarna sitter där och känner en enorm tacksamhet mot alla som ger dom pengar. Snarare har dom samma syn på pengarna som jag har när jag får min lön. Dvs dom får betalt för sitt jobb. Dom kan lika gärna se det som en skyldighet att du delar med dig av ditt överflöd.

Jag känner inte heller någon tacksamhet mot min arbetsgivare när jag får lön. Jag får ju betalt för det jobbet jag utför.

När jag hjälper tiggarna så förväntar jag mig inte att dom skall känna någon tacksamhet mot mig. Varför skulle dom göra det?

Om jag hade krävt att tiggarna kysste mina skor av tacksamhet när jag gav dom pengar då hade det varit att jag utövat makt. Men om jag ger utan någon motprestation (annat än att dom tigger pengar) så utövar jag ingen makt mot dom. Då kan dom heller inte förlora någon makt.
 
Nej, just det. Jag vill inte att de ska känna tacksamhet mot mig. Jag är nöjd om de inte gör det.
Men varför tror du att dom gör det? De kan som sagt lika gärna tycka att det är din skyldighet att dela med dig av ditt välstånd.

Jag tycker att du förminskar dom genom att påstå att dom förlorar makt. Ger dom en offerkofta som du tycker passar dom.

Bara för att man är fattig och tigger så behöver man inte känna tacksamhet för gåvor man får. Man kan lika gärna se det som lön för mödan.
 
Bara för att man är fattig och tigger så behöver man inte känna tacksamhet för gåvor man får. Man kan lika gärna se det som lön för mödan.

Det är bra om det är så. Jag vill inte ha tacksamhet. Men jag tror att man ska vara medveten om att hjälpande inte är en okomplicerad process.
 
Det är en obalans redan från början. Sedan ökar den. Jag ger och du får.
Jag tycker det verkar vara en väldigt konstig syn på saken.

Om jag ger något till någon som behöver något så får jag makt över personen.

Jag ser fortfarande inte hur man kan få makten om man helt enkelt inte tar den.
 
Det är bra om det är så. Jag vill inte ha tacksamhet. Men jag tror att man ska vara medveten om att hjälpande inte är en okomplicerad process.
Hjälpandet är precis så komplicerat som man gör det.

Jag hjälper någon som behöver hjälp. Svårare än så är det inte.

Däremot kan man ha en dold agenda till varför man ger hjälp men det är en annan sak.
 
Jag ger, jag ler och småpratar, och jag känner för dem, de som sitter i kylan och samlar pengar. Ok, tigger, då. Men idag när jag kom ut från ICA Maxi, kom en man för att hämta upp kvinnan som sitter och tigger. Han hade en Rumänsk bil, och såg rätt välbärgad ut. Han gormade och var arg på kvinnan, som först gick iväg som om hon inte ville följa med, men sen satte hon sig ändå i hans bil. Dom körde ut mot motorvägen, jag tänker att de åker till vår närmaste stora stad, där de samlas. Jag blev arg - inte på kvinnan (som det skrivits om i lokaltidningen, där man fått veta hennes verkliga, svåra bakgrund) utan på mannen. Vem var han? Han hämtar/skjutsar henne knappast gratis. Är det han som organiserar vem som ska sitta var, och vad tar han betalt för det? DET borde man kunna komma åt. Han ska inte få sko sig på andras tiggande.
 
Jag tycker det verkar vara en väldigt konstig syn på saken.

Om jag ger något till någon som behöver något så får jag makt över personen.

Jag ser fortfarande inte hur man kan få makten om man helt enkelt inte tar den.

Tiggarna behöver pengar, mat, kläder osv. De är beroende av oss för att få det. Vi har de resurser som de behöver. Vi har kontrollen över resurserna och vi har makten att ge eller inte ge.
 
Tiggarna behöver pengar, mat, kläder osv. De är beroende av oss för att få det. Vi har de resurser som de behöver. Vi har kontrollen över resurserna och vi har makten att ge eller inte ge.
Ja du har makten över ditt givande. Men du har ju inte ha makten över givaren bara för att du ger något. Den makten har du bara om du tar den.

Så om du ger bara för att det finns ett behov utan att kräva någon motprestation så har du inte tagit någon makt eller tvingat någon att ge ifrån sig makt.

Sen kan man ju se det så att även min arbetsgivare har makt över mig eftersom den betalar min lön. Jag klarar mig inte utan någon lön.
 
Sen kan man ju se det så att även min arbetsgivare har makt över mig eftersom den betalar min lön. Jag klarar mig inte utan någon lön.

Och arbetsgivaren klarar sig inte utan att någon arbetar. I det förhållandet behöver man varandra. Vi förlorar ingenting om tiggarna inte tigger - de måste, det påverkar inte oss alls. Där finns absolut en obalans...
 
Och arbetsgivaren klarar sig inte utan att någon arbetar. I det förhållandet behöver man varandra. Vi förlorar ingenting om tiggarna inte tigger - de måste, det påverkar inte oss alls. Där finns absolut en obalans...
Tja för min arbetsgivare är det bara att anställa någon annan. Svårare än så är det inte.
 
Tiggarna behöver pengar, mat, kläder osv. De är beroende av oss för att få det. Vi har de resurser som de behöver. Vi har kontrollen över resurserna och vi har makten att ge eller inte ge.
Även till @Monstermom
Glöm det jag skrev. Ni har rätt. Jag utgick från mig själv. Hur jag tänker och agerar. Tydligen är mitt tänk ganska så ovanligt.

Efter att ha varit involverad i en annan tråd (Nu går skam på torra land, eller vad den nu än heter) så har jag förstått att de flesta verkar tycka att om man hjälper någon som är mindre bemedlad än en själv så skall denna person känna tacksamhet och inte våga klaga på det som ges.
 
Även till @Monstermom
Glöm det jag skrev. Ni har rätt. Jag utgick från mig själv. Hur jag tänker och agerar. Tydligen är mitt tänk ganska så ovanligt.

Efter att ha varit involverad i en annan tråd (Nu går skam på torra land, eller vad den nu än heter) så har jag förstått att de flesta verkar tycka att om man hjälper någon som är mindre bemedlad än en själv så skall denna person känna tacksamhet och inte våga klaga på det som ges.
Fast allvarligt? Tiggare har ju inga alternativ. De är utlämnade till folks välvilja. Vi "rika" har makten/ möjligheten att ge eller inte ge, vilket i sin tur påverkar om de kan äta, få sjukvård, kläder etc.

Hade du inte känt dig maktlös om andra hade den makten över dig? Alternativet är att du svälter, fryser och inte har råd m medicin. Och du bor på en lr som en soptipp. Att jämföra det med ett avtalsenligt anställningsvillkor i trygga Sverige känns lite... Jag vet inte... Naivt?
 
Även till @Monstermom
Glöm det jag skrev. Ni har rätt. Jag utgick från mig själv. Hur jag tänker och agerar. Tydligen är mitt tänk ganska så ovanligt.

Efter att ha varit involverad i en annan tråd (Nu går skam på torra land, eller vad den nu än heter) så har jag förstått att de flesta verkar tycka att om man hjälper någon som är mindre bemedlad än en själv så skall denna person känna tacksamhet och inte våga klaga på det som ges.
Det är ju en viss skillnad på att klaga och att i praktiken stjäla en buss. Föraren är strandsatt där så länge ockupationen pågår, bussens ägare kan inte åtaga sig nya körningar, vem pyntar detta? dras det av på dagpengen?
 
Fast allvarligt? Tiggare har ju inga alternativ. De är utlämnade till folks välvilja. Vi "rika" har makten/ möjligheten att ge eller inte ge, vilket i sin tur påverkar om de kan äta, få sjukvård, kläder etc.

Hade du inte känt dig maktlös om andra hade den makten över dig? Alternativet är att du svälter, fryser och inte har råd m medicin. Och du bor på en lr som en soptipp. Att jämföra det med ett avtalsenligt anställningsvillkor i trygga Sverige känns lite... Jag vet inte... Naivt?
Nej jag tycker inte att jag får någon makt över någon bara för att jag ger dom något. Jag ger dom för att jag vill ge inte för att jag vill att dom skall vara tacksamma.

Men måste tiggaren känna tacksamhet? Kan inte denne istället faktiskt känna att dom rika har en skyldighet att ge?

Arbetar inte jag så får jag ingen lön. Då svälter jag lika mycket som en tiggare. Vem vet kanske blir jag då tvungen att tigga också.

Men saken är den att folk tydligen förväntar sig tacksamhet och ställer då mottagaren krav av något slag så kan dom tydligen sticka härifrån.

Jag som arbetstagare ställer också krav på min arbetsgivare.

Jag trodde inte jag var så unik i mitt tänkande att jag inte kräver tacksamhet utan faktiskt ger folk ett människovärde även om dom "bara" är tiggare. Men jag har insett efter en diskussion om flyktingar i en annan tråd att det vanligaste faktiskt är att man förväntar sig tacksamhet för vad man än ger oberoende på hur man ger.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 30
  • Målbilder för trubbnosar.
  • Valp 2024

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp