Tänkt & tyckt i Islandshästen

M

manily

Tänkt & tyckt i Islandshästen

Har ni hunnit läsa den än, Lena Lennartssons artikel efter samtal med Katrin Wallberg? Vad tycker ni?

För er som inte har Islandshästen: Artikelns titel är "Kan en häst gå i form i tölt?", och Lena Lennartsson diskuterar där olika töltformer. Hon menar att mycket av denna kunskap är ny, och hennes stora fråga är "Vad VET vi egentligen och VAD VILL VI UPPNÅ?". Anledningen till att hon valt att diskutera hästens form med just Katrin Wallberg är att hon rider AR på islandshäst, och LL menar att "i akademisk ridning prioriterar men verkligen överlinjen". Hon menar att "Det är också viktigt att poängtera att detta är oerhört mycket mera arbetssamt för hästen än att trampa på stället och korta steget. Det kallas ibland felaktigt att samla hästen. Vi kan se det ofta bland islandshästryttare, inkluderade mig själv. Det är vinklingen av bäckenet och halsens utsträckning som måste ligga till grund för att kalla ett arbete för 'samlande'". Mycket illustrativa bilder och illustrationer innehöll artikeln också.

Så, ni som läst den, vad tycker ni?
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Jag blev verkligen glad över artikeln. Funderar själv massor i dessa termer just nu. Därför min fråga om tölt-, travhjälper tidigare i veckan. Rider själv akademiskt med min pålle, och vill gärna hitta former att kombinera med bra islandsridning. För mig är smidighet och styrka viktigare än superbra gångarter, men samtidigt tror jag att även gångarterna blir bättre av avspänd och stärkande ridtaktik. Så ser jag det, än så länge, men funderar och funderar :confused:
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Artikeln i kombination med den som Johan H skrev i "Hästmagasinet" fick mig övertygad om att jag följt rätt linje hittills! Jag antar helt enkelt att jag inte har tillräckligt stor kunskap för att sortera ut vad som är bra och dåligt med diverse olika ridteorier. Vad som funkar på gångartshästar och inte låter jag proffs som mina instruktörer reda ut... :D
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

En sak är säker, i varje fall. Det är många som funderar över det här, och det kommer säkerligen islandsridningen till gagn. Öppehet mellan olika sätt att se på vägen till målet skapar oftast en utveckling, förhoppningsvis en god sådan. Hörde en gång en föreläsning av någon, som jag inte kommer ihåg vem det var. Han sade att ifall ingen ifrågasatte eller testade nytt, om än märkligt, så hade vi fortfarande levt som på stenåldern. Finns kanske en sanning i detta.
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Den är mycket bra. Det är roligt att fler upptäcker detta och börjar jobba hästarna i en bättre form.
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

ska på kurs för KW på söndag! återkommer med rapport! :)
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Bra artikel, alltid intressant att läsa om "nya" tankar som denna och artikeln om tölt i låg form i förra numret.
Jag tycker Katrins islandshäst ser mycket trevlig ut på bild 2.
Jag tycker även att hästen på bild 8-9 ser ut att vara trevlig att rida. Ungefär så vill jag att mina hästar ska gå vid uteritter, ren takt, lagom tempo, mjuk, rör sig mer framåt än uppåt. "Enligt Katrin är han alldeles för rest, d v s för kort i halsen för att kunna använda sin överlinje rätt. Om vi ska kunna forma våra hästar rätt måste vi först länga överlinjen. På töltbilderna är hästen fortfarande kvar på framdelen och för kort i halsen med S-formad halskotpelare. Vinklar i has och knäled, men han har ej vinklat bäcken."

Avelsdomarna ger höga poäng till hästar som är mycket välresta, titta t ex på bilden uppe till höger på s 27. En sådan häst har svårt att gå i låg form. De går i flott form även om de inte är samlade.
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

jupp, morsans icelanticpony! :D

blev bara arbete vid hand idag, katrin var duktig som vanligt! Nisse också! :)
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Tölt i låg form var två nr sedan, i förra numret var Mys artikel "Akademisk ridning på Islandshäst".
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Nu har jag snabb kollat och det är intressant, ungefär i sådana banor funderar jag mkt. Bildera var lite dåliga, det var lite fel i vissa vinklar för att vara riktigt rätt men jag förstår vad de menar.
Så vitt jag kan se när de diskuterar olika töltformers möjlighet så är det enda problem jag ser höjden där v vill ha hästens huvud. Hade vi tillåtet dem att ha huvudet lägre så hade alla S-kurvor och underhalsar varit ett minne blott.
Islandshästen må vara den enda hästras där hög huvudhållning premieras bra?!?!?!
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Visst har jag läst den - väldigt intressant och inte minst tankeväckande! :) Och jag tror nog att detta är en viktig del i islandshästridningens utveckling framöver, så det var bra med frågeställningarna i stället för raka påståenden som vad jag upplever inte går att göra just i dag, om än någonsin?
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Otroligt intressant artikel. Det jag tyckte saknades lite var en diskussion om VARFÖR vi ska ha det ena eller andra idealet, och varför vinklingen av bäckenet är så viktigt. I grunden handlar det ju om hästens hälsa och hållbarhet, men det tyckte jag inte framkom så tydligt.

På en kurs för Bent Branderup för några veckor sedan pratade han bland annat om olika sätt att uppnå höga benlyft. Ett är det vanliga islandssättet, där bröstkorgen sänks mellan skulderbladen och baken hamnar jämförelsevis långt bakom. Ett annat är det akademiska, där bäckenet vinklas och bröstkorgen höjs mellan skulderbladen. Det sättet är mycket svårare och tar mycket längre tid, och kanske inte leder till lika spektakulära rörelser.

Den akademiska skolan lägger ju stor vikt vid hästens hållbarhet ("dressyren är till för hästen, inte hästen för dressyren"), och det är ju rätt rimligt om man ställer det mot den traditionella dressyren på stora bruna, där ju medelåldern på hästar är skrämmande låg.

Men isisar blir ju gamla och håller sig fräscha långt upp i åren, trots den ohälsosamma formen. Det skulle vara intressant att veta vad det beror på. Eller är det så att vi riskerar att få samma problem också inom vår sport om vi fortsätter att premiera gångarter framför form på tävling?

Islandshästarnas "felform" är ju inte den samma som de stora brunas "felform". Är "vår felform" trots allt hälsosammare? Varför det i så fall?

Många spännade frågor. Någon som har svar?
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Otroligt intressant artikel. Det jag tyckte saknades lite var en diskussion om VARFÖR vi ska ha det ena eller andra idealet, och varför vinklingen av bäckenet är så viktigt. I grunden handlar det ju om hästens hälsa och hållbarhet, men det tyckte jag inte framkom så tydligt.

På en kurs för Bent Branderup för några veckor sedan pratade han bland annat om olika sätt att uppnå höga benlyft. Ett är det vanliga islandssättet, där bröstkorgen sänks mellan skulderbladen och baken hamnar jämförelsevis långt bakom. Ett annat är det akademiska, där bäckenet vinklas och bröstkorgen höjs mellan skulderbladen. Det sättet är mycket svårare och tar mycket längre tid, och kanske inte leder till lika spektakulära rörelser.

Den akademiska skolan lägger ju stor vikt vid hästens hållbarhet ("dressyren är till för hästen, inte hästen för dressyren"), och det är ju rätt rimligt om man ställer det mot den traditionella dressyren på stora bruna, där ju medelåldern på hästar är skrämmande låg.

Men isisar blir ju gamla och håller sig fräscha långt upp i åren, trots den ohälsosamma formen. Det skulle vara intressant att veta vad det beror på. Eller är det så att vi riskerar att få samma problem också inom vår sport om vi fortsätter att premiera gångarter framför form på tävling?

Islandshästarnas "felform" är ju inte den samma som de stora brunas "felform". Är "vår felform" trots allt hälsosammare? Varför det i så fall?

Många spännade frågor. Någon som har svar?

Det händer att ryggen på islandshästar kollapsar. Det var en tråd här nyligen. Ryggen reds sönder på den här hästen, som fick avlivas.

Och ofta idag får man se hästar som rids i fel form, ryggen sticker upp som en karprygg - dvs hela ryggraden syns mer än tydligt och en rejäl underhals följer med. Sänkta ryggar är oxå ett problem. ALLT för att få fram de höga rörelserna som ger bra poäng på tävling.......

Ju mer kunskap vi får fram - desto bättre.
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

mycket intressant artikel, det som slår mej är att ingen egentligen vet hur vi ska jobba med våra islandshästar, och om det går att tölta med bibehålen sträckt överlinje med vinklat bäcken och bibehållen takt. En sak är i alla fall säker och det är att den formen som prioriteras och poängsätts högt på tävlingar/visningar också kommer att läras ut av tränare instruktörer som utbildas av SIF. Kanske tränar många tävlingsryttare hästen med en mer lång överlinje(för att stärka)och sedan vid tävling pressar upp hästen i en högre hållning, vad vet jag?

Men en risk som finnns med lång överlinje och i rätt form, är ju att det förväxlas med att rida hästen bakom hand (bakom lodplan), och det är kanske svårae att se än en häst som kör upp huvudet och sänker ryggen.

Jag blev alltså ännu mer förvirrad efter artikeln, men den var en tankeställare, väntar spänt på att ngn framgångsrik tävlingsryytare ger sej i kast med ett svar... :d
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

"Så vitt jag kan se när de diskuterar olika töltformers möjlighet så är det enda problem jag ser höjden där v vill ha hästens huvud. Hade vi tillåtet dem att ha huvudet lägre så hade alla S-kurvor och underhalsar varit ett minne blott."

I artikeln finns en skiss på en häst som går i tölt med huvudet lågt. Men den har fortfarande en S-kurva och bygger underhals eftersom den inte bär med ryggen. Den är fortfarande spänd om jag förstår resonemanget rätt. Hästen är inte tillräcklig stark att bära med bukmusklerna och använda ryggen riktigt, tror jag.
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Inte så lågt som den måste ha det för att kunna lyfta sin rygg.
För att få upp ryggen så måste hästen gå i låg form i många år för att sen av sig själv lyfta sig till den högre formen.
Själtest:
ställ dig på alla fyra, mkt vikt på armarna (gå på bogorna) och svanka. Ur svanken så lyft upp huvudet i "töltform" samtidigt som du trycker bort din svank (tänk på att på svanken så sitter det 70 kg människa).

Visst känns det alldelles underbart trevligt i nacken bara av att stå stilla så? Lägg även till en framåtdrivande människa.......

Testa sen att ställa sig svankigt och framtungt igen. Skit i var huvudet är och lyft bara bort svanken ( =spänn magen)
känner du att huvudet vill ramla neråt? Det är behagligt.
Ju mer du lyfter ryggen ju mer ramlar du bakåt och vinklar bäcken och knä och allt annat och rätt som det är når armarna knappt ner till marken och du blir hög framtill.

Huvudet följer med ryggen upp, dvs ryggraden reser sig och det känns som att nacken blir högre och armarna blir fria att sprattla.

Det är så man kommer till en hög töltform, och självklart kommer man inte dit på några månader eller år.
Det är inte huvudet som ska lyftas, det är hela framdelen. Lyfter du huvudet så pajjar du den naturliga bärigheten.

Men det är inte bara att få folk att sluta dra upp deras huvud. Börjar man prioritera böjd hals så får vi halvblodsproblem, gramaner och pessoabett och gud vet allt som folk använder för att böjja in våra lurviga vänners huvud.
Idealet hade varit att prioritera nosen framför lodplan men inte över en viss punkt men idealet är att lära folk strunta i huvudet totalt och lära vi lära folk att man inte rättar till halsens hållning med hjälp av tyglarna utan med hjälp av sin egen rumpa.

Det är min "mission" här i livet vad gäller att träna ryttare, få dem att "se" baken istället för frammen, använda rumpan istället för tyglarna.Det är jobbigt i början men sen blir det så roligt och så lätt, att känna en stark hästrygg som bara "poffar" upp under dig och BÄR dig är en himelsk känsla, inte alls att jämföra med att sitta på en klen rygg totalt utan elasticitet och rörelse.

Människan är ett djur som är skapat med alla sinnen framåt, vi har dålig syn och lukt och hörsel bakåt, då våra organ är riktade framåt och det gör oss otroligt fixerade på allt vi har framför oss, dvs halsen. Halsen är ju så lätt att korrigera, man kan dra, böjja, töjja os.v. och man får omedelbar respons. Baken däremot är något odefinierbart där bakom oss som aldrig lyder på ett kick och som vi inte ser.
Däför är den underprioriterad vilket är synd, baken är ALLT.
 
Re: Tänkt & tyckt i Islandshästen

Människan är ett djur som är skapat med alla sinnen framåt, vi har dålig syn och lukt och hörsel bakåt, då våra organ är riktade framåt och det gör oss otroligt fixerade på allt vi har framför oss, dvs halsen. Halsen är ju så lätt att korrigera, man kan dra, böjja, töjja os.v. och man får omedelbar respons. Baken däremot är något odefinierbart där bakom oss som aldrig lyder på ett kick och som vi inte ser.
Däför är den underprioriterad vilket är synd, baken är ALLT.

Så sant så sant, bra beskrivet :bow:
ett sätt att inte fixera sig vid hvudet är att rikta blicken rakt fram i stället, eller blunda, då får man både bättre sits och känsla. Lättare sagt än gjort dock :D
 

Liknande trådar

Islandshäst Kort historik: "Ridskoleunge" på ponny/halvblod upp till 16-17 års ålder, blev då medryttare på en islandshäst 1 år. Därefter medryttare...
Svar
15
· Visningar
2 423
Senast: sjoberga
·
Islandshäst Något jag funderat på när jag läst annonser. Lite då och då läser man något i stil med "välriden och välutbildad, kan tex...
2 3
Svar
43
· Visningar
4 236
Senast: UllaBeata
·
M
Islandshäst Rubriken hänvisar till en artikel av Unn Kroghen-Adalsteinsson i senaste numret (nr 8) av Stallmagasinet. Artikeln går mestadels ut på...
5 6 7
Svar
125
· Visningar
13 707
Senast: Gullan86
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp