Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

[TinyWiny]

Gjorde jag/levde jag si eller så när era barn är i vissa åldrar?

Min dotter fyller sjutton om några dagar, hon är lika gammal nu som jag var när jag förlorade mitt första barn
Det slog mej vilka olika liv vi har/hade vid samma ålder (tack och lov, jag önskar inte min värsta fiende min barndom/uppväxt), vilken stor skillnad det är på hur man är som människa och hur olika man tänker.
För henne är skolan, pojkvän och vilken fest hon ska gå på till helgen det som upptar hennes tankar och tid, medans jag, ja jag ville verkligen ha barn och hade jobbat nästan ett år då.

Samma sak med sonen, han fyller nitton om några veckor och tar studenten om ytterligare några veckor, när jag tog studenten några veckor efter min 19 års dag var min son (alltså han) 13 månader...

Tanken på att han skulle få plats med ett barn i sitt nuvarande liv går inte ens att föreställa sig, hans planer är så långt ifrån mina.

Det är lustigt när man jämför och funderar på ansvars tänkandet, jag hade klarat mej själv länge som sjuttonåring medans jag (och framför allt hon) ser det som självklart att jag kör, hämtar och fixar saker och ting åt henne som t.ex. vaccinationstid inför hennes och pojkvännens resa till Tunisien, en resa som jag aldrig ens skulle kommit på tanken att göra när jag var sjutton

Jag menar inte att det ena är sämre än det andra, det är mest en reflektion.
En reflektion på hur olika vi är och hur fantastiskt det är att ha barn och få förmånen att följa dem

 

[jarakamandan]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Nu har ju inte jag några barn, men jag reflekterar så att säga "åt andra hållet ibland". Min mamma brukade alltid (självfallet mest skämtsamt) säga åt mig och min syster när vi var yngre och välidgt lata (nu är vi äldre och väldigt lata ) att "När jag var 13 började jag minsann jobba!". Det är lite häftigt att tänka sig att när hon var 13, började hon faktiskt arbeta "på riktigt". Hon jobbade hos sin morbror som hade en gård och det året mamma fyllde 13 hade de fått trillingar. De hade en son sen innan (och det blev två till senare). Mamman ville inte vara inne med barnen hela dagarna utan vara med och jobba, så det passade bra att min mamma just hade slutat skolan och kunde flytta dit. Hennes arbetsuppgifter var alltså att ansvara för 4 barn under 2 år och laga mat! Helt galet! Men DÅ var det ju inget konstigt.

Det är lite intressant att tänka på vilken skillnad det är idag. Så lång tid sen tycker jag ju inte att det är ändå (50-talet). Men det är väldigt stor skillnad på 13-åringarna . Då hade man gått ur skolan efter 7 år och det var dags att börja jobba. Min mamma har verkligen fått slita så oerhört mycket mer än mig för sin utbildning. Det går inte ens att förstå! Det är lite motiverande faktiskt...

 

[Esperanza_1980]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Jo, visst händer det titt som tätt att jag tänker så. Nu har jag inga stora barn, de blir 5 och 9 år, men framför allt när jag tittar på nioåringen så kan jag tänka så. Jag är ganska säker på att det har med samhället i övrigt. Man liksom dras med i de normer som ställs upp.

Om jag jämför min nioåring med mig själv när jag var i den ålder så är skillnaden ganska stor på HUR vi leker. Vi LEKTE mer med varandra, alltså lekte olika lekar, lekte häst, mamma pappa barn osv.. För han och hans kompisar så är det mest olika fysiska aktiviteter som bandy, cykla m.m. eller att spela tv-spel som gäller. Att leka typ rövare, snickare eller någon annan typ av roll-lekar verkar inte vara så populärt, åtminstone inte i sonens "bekantskapskrets"

Sen känns det som att det är väldigt viktigt att vara tuff och cool, och att dagens nioåringar inte har lika stor respekt för föräldrar och lärare, utan gör mer som de själva tycker. Det tycker jag är skrämmande! Att man som förälder öht tillåter detta beteende. Jag märker ju tydligt på min nioåring att han påverkas starkt av omgivningen och ägnar mycket tid att tala om för honom att han duger som han är.

 

[mimmipigg]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Jag arbetade som barnflicka på en bondgård när jag gått ut femte klass, 1975, det var mitt första sommarjobb.
Tre barn, 3, 2 och 3 månader som jag skötte från morgon till middagstid, mamman låg till sängs hela dagarna. Jag lagade dessutom frukost, lunch och middag till 8-10 personer.
Det var inget konstigt, men nu kan jag fundera på hur jag klarade det? En ny cykel tjänade jag ihop! Det var stort.
Skulle jag ha lämnat samma ansvar till något av mina egna barn i samma ålder, aldrig i livet

 

[JMS]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Jag arbetade som barnflicka på en bondgård när jag gått ut femte klass, 1975, det var mitt första sommarjobb.
Tre barn, 3, 2 och 3 månader som jag skötte från morgon till middagstid, mamman låg till sängs hela dagarna. Jag lagade dessutom frukost, lunch och middag till 8-10 personer.
Det var inget konstigt, men nu kan jag fundera på hur jag klarade det? En ny cykel tjänade jag ihop! Det var stort.
Skulle jag ha lämnat samma ansvar till något av mina egna barn i samma ålder, aldrig i livet

Bodde du hos dem också? Skulle vilja veta lite mer. Har läst en del om det där. Var de stränga? Min tidigare abretskamrat arbetade och bodde som inneboende barnflicka-hembiträde i fin familj under första halvan av 1970-talet, och bodde där. Hon var då i övre tonåren, och de hade en gullig dotter. Hon fick slita mycket för dåligt betalt, och även om de var snälla, var de samtidigt fruktansvärt stränga med regler, klädsel och så, de höll mycket på det gamla. Hon fick niga och säga "ni", och var tvungen att ha på sig en vit blus och en svart kjol som uniform, och ett förkläde som hon fick sätta på sig för de arbetsuppgiftersom krävde (ibland hade hon en vit skjorta och ett par svarta byxor), har sett kort på henne från den tiden (hon avskydde de där kläderna).

 

[mimmipigg]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Nej, det gjorde jag inte, cyklade emellan.
Det var som inget konstigt med det hela, tror du att du klarar det? Bra, börja på måndag!
Skillnaden var att då var det möjligt att få ett jobb, nu ges inte ungdomar möjlighet att börja arbeta och ta ansvar.
Jag visste att jag måste klara det för att kunna tjäna ihop till min efterlängtade nya cykel, ag trodde att jag skulle klara det, det gav råg i ryggen.
Får man ansvar så tar man ansvar.

 

[movi]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Jag tänkte just så senast idag

Min äldsta dotter blir 25, och jag tänkte just " att när jag var 25 så hade jag tre barn och var gift"

Inget negativt tänkande, utan just att det är så stor skillnad på mig och henne vid samma ålder.

Oj, såg nu att det var en gammal tråd, men jag låter det få stå kvar.

 

[mimmipigg]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Vi har tre generationer, min mamma, jag och dottern, som fått första barnet vid 23-års ålder.
Så mitt lilla barnbarn har en tradition att föra vidare

 

[cirkus]

Sv: Tänker ni någonsin, när jag var så gammal...

Gammal tråd, men väldigt kul och intressanta funderingar !

Jag måste nog konstatera att mitt liv som 20 åring och mina döttrars liv som 20 åringar är tämligen lika iallafall på ytan.