- Svar: 9
- Visningar: 1 004
Jag tänker för mycket, på vad jag borde göra och vad jag vill göra. Och vad som vore smart att göra.
Och jag blir bara matt och går och lägger mig i stället.
Det är synd att jag behöver pengar. Så mycket energi går åt till att fundera på vad jag ska göra för att få in de där pengarna. Och jag vet inte. Jag känner mig helt vilsen. Det känns som om enda alternativet är att underkasta sig och göra något man inte vill.
Jag funderar också på den där flytten till Skåne som jag vill göra. Idag kollade jag på utbudet av jobb i Skåne och chockades av hur mycket jobb det finns där. Nästan 9000 i hela länet. Här finns det 1760 i hela länet.
Jag vet inte heller hur jag skulle klara en flytt till Skåne. Tänkte ju att jag nu under sommaren ska ut och övningsåka, men vad fan gör jag om jag får en panikattack rätt som det är? Har ju ingen back up plan. Kanske ta in på camping där det finns folk? Men då är svårigheten att hitta en camping som inte kräver ett onödigt medlemskap. Jag vill inte vara medlem. Jag vill bara ha en plats där jag kan parkera bilen och sova.
Men så tänker jag på de där utbildningarna också. De leder ju inte till jobb. Fan vad tråkigt liksom.
Jag funderar ju på att starta något eget efter utbildningarna. Men jag saknar plan. Och så måste jag orka ta tag i saker. Inte bara gå och lägga mig som jag gör nu.
Varför ska livet vara så övermäktigt hela tiden?
Och jag blir bara matt och går och lägger mig i stället.
Det är synd att jag behöver pengar. Så mycket energi går åt till att fundera på vad jag ska göra för att få in de där pengarna. Och jag vet inte. Jag känner mig helt vilsen. Det känns som om enda alternativet är att underkasta sig och göra något man inte vill.
Jag funderar också på den där flytten till Skåne som jag vill göra. Idag kollade jag på utbudet av jobb i Skåne och chockades av hur mycket jobb det finns där. Nästan 9000 i hela länet. Här finns det 1760 i hela länet.
Jag vet inte heller hur jag skulle klara en flytt till Skåne. Tänkte ju att jag nu under sommaren ska ut och övningsåka, men vad fan gör jag om jag får en panikattack rätt som det är? Har ju ingen back up plan. Kanske ta in på camping där det finns folk? Men då är svårigheten att hitta en camping som inte kräver ett onödigt medlemskap. Jag vill inte vara medlem. Jag vill bara ha en plats där jag kan parkera bilen och sova.
Men så tänker jag på de där utbildningarna också. De leder ju inte till jobb. Fan vad tråkigt liksom.
Jag funderar ju på att starta något eget efter utbildningarna. Men jag saknar plan. Och så måste jag orka ta tag i saker. Inte bara gå och lägga mig som jag gör nu.
Varför ska livet vara så övermäktigt hela tiden?