Vad JAG vill

Jag märker att folk i min närhet alltid ska tycka till om val jag gör. Jag vet att de flesta är rädda och därav kan ju detta vara av omtanke?

Jag har alltid drömt om häst, sen jag var liten. Mitt mål med livet och en stor anledning till val av jobb/utbildning. Främst pga att det är dyrt.
Men när jag lyfter detta så möts det ofta av negativa kommentarer eller ifrågasättande.

Tänker jag bort häst har jag lite annat jag drömmer/brinner för men inte på samma nivå. Jag blir ledsen över att tänka på att de kanske aldrig mer kommer bli en egen häst.

Även kommentarer om att en ska vara medryttare mm tycker jag är tråkiga då jag varit det i MÅNGA år. Jag gillar det inte. Jag håller oftast inte med om hur hästen sköts/rids tyvärr. Har några vänner med samma tänk men där gillar jag tyvärr inte hästen

Jag vet inte vad jag vill med inlägget men hur mycket stöd har ni andra i era intressen?

Med hundarna blir jag lite beroende av min mor som hundvakt då jag inte har någon annan (lever ensam) Kommer aldrig göra mig av med hundarna men har kännt att när min äldre behöver somna in kommer jag inte vilja ha 2st igen. Jag gillar inte hundträning. Jag gillar mer hundlivet och jag har inga problem med mina hundar i hantering eller vardagsliv (jag har levt hund hela mitt liv så de går på autopilot)

Jag drömmer om en häst igen

Jag har haft otur vilket MÅNGA fler än jag haft med hästar. Det + andra omständigheter har gjort att jag sålt några gånger.
Men gör det att jag aldrig ska prova igen?

Tankar om att göra det jag vill. Det är inte alltid så enkelt när en är ensam i mycket.

 

[Kajsalisa]

Ja tyvärr är det ju så.. jag jobbar 50% hemma så löser det ändå väldigt bra med hund men ibland behöver en ju hjälp ändå.
Min mor börjar bli gammal med så jag vet inte hur länge jag kan ta hjälp av henne. Nu hjälper hon gärna till en gång i veckan och det är en skön avlastning.

Jag har två stall där jag vet det är bra som tur e. Blivit mobbad i sista stallet.. de va hemskt.
Har en kompis med eget stall och uppfödning och där är det jättebra

Nu kollar kompisen på häst så jag kan njuta va o va med på den resan Så får vi sen sen när jag har pengar, om jag vill.

Ja hund är ju aningen mer komplicerat på så vis, även om jag har en liten flock snälla sällskapshundar går dom ju inte att ställa av på samma vis som man kan göra med en häst.

Låter ju super att du redan känner till två stall och vet att det är bra stämning där, för den biten känns ganska avgörande för om det är roligt att ha häst eller inte.

Själv skulle jag vilja skaffa mig en liten ponny men dels vet jag att jag inte skulle orka hålla igång den och dels känns det svårt att hitta ett stall där ponnyn kan hållas slank och fin och där det finns förståelse för risker för fång och andra välfärdsjukdomar som är särskild drabbade den typen av ponny jag vill ha

Men för att svara på din fråga och inte bara babbla på så följ ditt hjärta gör precis vad du vill så länge du kan.

Jag bryr mig inte längre om vad folk tycker så i ditt fall hade jag bara tänkt att jag är vuxen jag skaffar hur många hästar jag vill så länge jag kan sköta dom.

Jag har haft föräldrar och en nära vän som hela tiden varit på mig om att jag har många hundar , ska du verkligen ha en hund till, varför ska du ha en hund till det räcker väl med en/två.

Tyvärr lyssnade jag på dessa människor i tjugo års tid men nu kunde jag inte bry mig mindre.
Jag har haft fem hundar samtidigt och nu har har tre.

Jag bor på landet har stor inhägnad trädgård och tid att gå på skogspromenad 1-2 timmar på vardagskvällarna.

Det är inte jobbigt med ”många” hundar och jag har aldrig tyckt det utan det har varit omgivningen som tyckt det åt mig.

Ja det är ju inte bara hundar utan min familj sa även ska du ha en egen häst varför då? Det finns ju hur mycket hästar som helst att rida på och varför kör du så mycket bil, du bor ju i bilen osv osv osv.

Ja du förstår att jag vet vad du menar

 

[Tuvstarr]

Va skönt jag vill vara mer så också!

De är nog främst närmaste familjen jag fortfarande förväntar mig nått annat av än vad det alltid varit... o det känns mest idiotiskt. Varje gång jag lyfter en tanke, nån dröm så är det negativt.
Senast skrek hon rakt ut "neeeej de får du inte göra" och då gjorde väl jag nått fjantigt utspel o skrek med "neeeej gör för f*an inte vad du vill. Altt kommer gå åt h*lv*t*!"
För samma personer var negativa när jag skulle köpa den hunden jag har nu. Och han är helt underbar och jag har INGA problem med honom.

Min familj får numera veta saker efteråt.

Då blir reaktionen, åh, är ni i Grekland/ har du bytt bil/ aha, har ni en katt till? Istället för att folk förfasar sig över att det är omöjligt att resa och speciellt till Grekland, att man absolut inte ska köpa bil och i varje fall inte en sådan jag tänkt, och att det är världens dummaste idé att ha fler djur.

Men visserligen är skillnaden den att jag inte behöver familjens hjälp i vardagen.

 

[Nepenthe]

Min familj får numera veta saker efteråt.

Då blir reaktionen, åh, är ni i Grekland/ har du bytt bil/ aha, har ni en katt till? Istället för att folk förfasar sig över att det är omöjligt att resa och speciellt till Grekland, att man absolut inte ska köpa bil och i varje fall inte en sådan jag tänkt, och att det är världens dummaste idé att ha fler djur.

Men visserligen är skillnaden den att jag inte behöver familjens hjälp i vardagen.

Så gjorde jag men senaste hunden. Berättade när jag redan tingat och allt va klart.

Ja det är det negativa med hundarna tyvärr... och jag märker att hen vill att jag ska ha hund. Men inte vilken ras jag vill

 

[Nepenthe]

Ja hund är ju aningen mer komplicerat på så vis, även om jag har en liten flock snälla sällskapshundar går dom ju inte att ställa av på samma vis som man kan göra med en häst.

Låter ju super att du redan känner till två stall och vet att det är bra stämning där, för den biten känns ganska avgörande för om det är roligt att ha häst eller inte.

Själv skulle jag vilja skaffa mig en liten ponny men dels vet jag att jag inte skulle orka hålla igång den och dels känns det svårt att hitta ett stall där ponnyn kan hållas slank och fin och där det finns förståelse för risker för fång och andra välfärdsjukdomar som är särskild drabbade den typen av ponny jag vill ha

Men för att svara på din fråga och inte bara babbla på så följ ditt hjärta gör precis vad du vill så länge du kan.

Jag bryr mig inte längre om vad folk tycker så i ditt fall hade jag bara tänkt att jag är vuxen jag skaffar hur många hästar jag vill så länge jag kan sköta dom.

Jag har haft föräldrar och en nära vän som hela tiden varit på mig om att jag har många hundar , ska du verkligen ha en hund till, varför ska du ha en hund till det räcker väl med en/två.

Tyvärr lyssnade jag på dessa människor i tjugo års tid men nu kunde jag inte bry mig mindre.
Jag har haft fem hundar samtidigt och nu har har tre.

Jag bor på landet har stor inhägnad trädgård och tid att gå på skogspromenad 1-2 timmar på vardagskvällarna.

Det är inte jobbigt med ”många” hundar och jag har aldrig tyckt det utan det har varit omgivningen som tyckt det åt mig.

Ja det är ju inte bara hundar utan min familj sa även ska du ha en egen häst varför då? Det finns ju hur mycket hästar som helst att rida på och varför kör du så mycket bil, du bor ju i bilen osv osv osv.

Ja du förstår att jag vet vad du menar

Ja efter det som hände i förra stallet så är stallet och folk där det första jag kommer fixa. Jag har även endel specifika krav på utevistelse (helst lösdrift) hagar, foder och ridvägar så det sållar ut ganska många ställen

Ja jag tror vi har några stall här där det mer anpassat för lättfödda (islandshästar?)

Va skönt att höra låter verkligen som du har förutsättningar för fler hundar och då är det ju inga problem!

 

[Roheryn]

Va skönt jag vill vara mer så också!

De är nog främst närmaste familjen jag fortfarande förväntar mig nått annat av än vad det alltid varit... o det känns mest idiotiskt. Varje gång jag lyfter en tanke, nån dröm så är det negativt.
Senast skrek hon rakt ut "neeeej de får du inte göra" och då gjorde väl jag nått fjantigt utspel o skrek med "neeeej gör för f*an inte vad du vill. Altt kommer gå åt h*lv*t*!"
För samma personer var negativa när jag skulle köpa den hunden jag har nu. Och han är helt underbar och jag har INGA problem med honom.

Men varför ska du "lyfta" tankar, önskningar och drömmar med din familj? Du är vuxen och bor själv och tar ansvar för dig själv så varför behöver du deras godkännande eller stöd? Berätta efteråt att "nu har jag gjort xyz och är SÅ nöjd med det!" så slipper du mycket av reaktionerna tror jag - då är du ju inte påverkbar längre utan det du har beslutat och genomfört är nu ett faktum. Jag har alltid gjort det JAG vill (och som verkligen inte alltid varit mainstream eller det jag "borde" göra) och väldigt sällan känt mig ifrågasatt av omgivningen - kanske helt enkelt för att jag inte gett omgivningen utrymme att ha en massa åsikter?

 

[Nepenthe]

Men varför ska du "lyfta" tankar, önskningar och drömmar med din familj? Du är vuxen och bor själv och tar ansvar för dig själv så varför behöver du deras godkännande eller stöd? Berätta efteråt att "nu har jag gjort xyz och är SÅ nöjd med det!" så slipper du mycket av reaktionerna tror jag - då är du ju inte påverkbar längre utan det du har beslutat och genomfört är nu ett faktum. Jag har alltid gjort det JAG vill (och som verkligen inte alltid varit mainstream eller det jag "borde" göra) och väldigt sällan känt mig ifrågasatt av omgivningen - kanske helt enkelt för att jag inte gett omgivningen utrymme att ha en massa åsikter?

Ja det tror jag med. Jag var mer så förr.
Nu är det nog att jag känner mig ensam allt för ofta och gärna hade haft nått stöd.
Men jag borde verkligen bara köra på o inte bry mig.

 

[Spelberoende]

Va skönt jag vill vara mer så också!

De är nog främst närmaste familjen jag fortfarande förväntar mig nått annat av än vad det alltid varit... o det känns mest idiotiskt. Varje gång jag lyfter en tanke, nån dröm så är det negativt.
Senast skrek hon rakt ut "neeeej de får du inte göra" och då gjorde väl jag nått fjantigt utspel o skrek med "neeeej gör för f*an inte vad du vill. Altt kommer gå åt h*lv*t*!"
För samma personer var negativa när jag skulle köpa den hunden jag har nu. Och han är helt underbar och jag har INGA problem med honom.

Dina drömmar och dina val ska ingen annan lägga sig i såvida du inte är omyndigförklarad utan en vuxen människa och skulle det visa sig att du trampat i klaveret så är det också du och ingen annan som får stå för konsekvenserna. Man får många "råd", jag kontrar numera med "vill ja ha ett råd så ber jag om det". Man blir lite bitter på vissa som hela tiden ska lägga sig i men det är oftast (alltid) såna människor som inget kan själva, och är för dumma att inse det, ett bitskt svar några gånger KAN få dom att inse sin begränsning men det är inte ens säkert att dom ens fattat detta.

 

[Reville]

”Life is short, buy the pony!”

Om det är vad DU vill göra och känner att du har tid, råd och kunskap. Kör bara

 

[Eurydome]

Ja det tror jag med. Jag var mer så förr.
Nu är det nog att jag känner mig ensam allt för ofta och gärna hade haft nått stöd.
Men jag borde verkligen bara köra på o inte bry mig.

Jag håller med @Tuvstarr och @Roheryn - det finns egentligen ingen anledning att dela planer och önskningar med din familj. Jag gör inte det, jag lever liksom mitt liv och mina föräldrar sitt. Jag har inga synpunkter på vad de gör och de har inga synpunkter på vad jag gör, just eftersom jag inte berättar så mycket om mina tankar om framtiden - flyttar, köp av grejer, resor etc. Jag delar när jag har bestämt mig eller redan utfört planen.

Jag tänker också att när du gör det på det sätt som du beskriver så kan det också framstå som att du faktiskt vill ha deras råd.

Jag kan förstå att du har ett behov av att dela planer osv med någon men ett förslag är att ta det med dina vänner istället.

 

[Eurydome]

Jag håller med @Tuvstarr och @Roheryn - det finns egentligen ingen anledning att dela planer och önskningar med din familj. Jag gör inte det, jag lever liksom mitt liv och mina föräldrar sitt. Jag har inga synpunkter på vad de gör och de har inga synpunkter på vad jag gör, just eftersom jag inte berättar så mycket om mina tankar om framtiden - flyttar, köp av grejer, resor etc. Jag delar när jag har bestämt mig eller redan utfört planen.

Jag tänker också att när du gör det på det sätt som du beskriver så kan det också framstå som att du faktiskt vill ha deras råd.

Jag kan förstå att du har ett behov av att dela planer osv med någon men ett förslag är att ta det med dina vänner istället.

Tillägg till detta: jag tror också det kan vara väldigt stärkande för självkänslan att öva på att fatta sina egna beslut, utan andras inblandning eller bekräftelse även om den är positiv och stöttande. Att själv få väga för och nackdelar och sen komma till ett beslut. Att inte spegla sig så mycket i andra. Det är något jag identifierat för egen del att jag behöver jobba med. Jag menar inte att man ska bli en isolerad ö eller dela med sig till t ex sina vänner eller partner om sitt liv, men kanske kan det vara värt att fundera kring även för din del.

Sapere aude!

 

[Nepenthe]

Tillägg till detta: jag tror också det kan vara väldigt stärkande för självkänslan att öva på att fatta sina egna beslut, utan andras inblandning eller bekräftelse även om den är positiv och stöttande. Att själv få väga för och nackdelar och sen komma till ett beslut. Att inte spegla sig så mycket i andra. Det är något jag identifierat för egen del att jag behöver jobba med. Jag menar inte att man ska bli en isolerad ö eller dela med sig till t ex sina vänner eller partner om sitt liv, men kanske kan det vara värt att fundera kring även för din del.

Sapere aude!

Ja jag tycker jag gör 95% av alla beslut ensam men det är det där med djuren. Eller just när det är kanske intressen och drömmar... att iaf jag skulle vilja ha någon som glädjs med mig. Liiiite stöd.

Men allt med bil, pension, jobb, stuga, vilken tv jag ska ha mm mm mm tar jag alltid ensam utan att fråga någon eller bry mig om vad andra tycker.