tankar om ultraljudsundersökningen

Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Man får göra som man vill !
Och vad folk kallar det eller har för åsikter om det - ja, det får dom göra som dom vill.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Ingen aning, jag gjorde ju aldrig det. Men det kanske mer är att det blir välsignat eller nåt och placerat i en minneslund?

Med tanke på religionen så är embryot ett liv. Inte konstigt att det hålls en välsignelse/begravningsakt alls. Men du har förmodligen rätt, det strös säkert i en minneslund.

Jag vet inte om man ens kan få sitt foster/embryo i sverige vid ett missfall? Alla aborterade foster kremeras i alla fall och strös i minneslundar.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

http://en.wikipedia.org/wiki/Baby_hatch Ett skrämmande exempel på vad som kunde hända med bebisar som föddes oönskade. Så vitt jag vet användes de fram till mitten av 90-talet på Irland, tror inte de finns kvar längre. Oftast låstes kvinnorna in på någon slags instutition, så som i the Magdalene sisters.

Sorry för ot.

Såna lådor finns i Österrike, men är väldigt omdisskuterade. Dom posetiva menar att det är ett bra alternativ för föräldrar som annars skulle skada sina barn medan dom negativa menar att det är för enkelt att "bli av" med sitt barn och slippa ansvaret. Jag vet för lite om det för att kunna ha en åsikt, vet i princip bara att man anonymt kan lämna sitt barn på sjukhuset.




Ang. innan ultraljud. Vi gjorde Nupp och hade pratat igenom ordentligt hur vi skulle göra om testet visade att något inte var helt ok.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Det jag har känt med tre sista barnen är att man skulle vilja ha ett första ultraljud lite tidigare än i vecka 18-20 nånstans, för att det skulle känas betydligt jobbigare att abortera det foster man känner rörelserna av i magen jämfört med innan man börjar känna några rörelser. Visst är det mer osäkra diagnoser tidigare i graviditeten, men i de fall man ändå kan se allvarliga avvikelser så hade det känts enklare. Tror jag...

I Östergötland gör man ett rutin-ultaljud även runt v. 12 (även med KUBB om man vill). Jag tycker det är jättebra och kommer att göra ett privat om det inte erbjuds där jag bor när/om det är syskondags. En kompis hade inte känt att ngt var fel i hennes graviditet men när dom gjorde ul i v.12 levde inte fostret men kroppen hade inte fattat det. En sån sak skulle jag inte vilja vänta med att få reda på, inte heller om fostret har något allvarligt fel.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Ja så är det nog, fast jag tror inte de kremeras här. Det finns bara ett krematorium och det ligger i Dublin, det är inte så vanligt att folk kremeras här.

Jag fick som sagt med mitt embryo hem, och begravde det bredvid katten och hunden.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

*lånar*

Vid första barnet så såg jag UL som en ren nöjestripp :grin:

Jag hade gärna sett det som det nu vid nr 2 också...

Men vi gjorde ett KUB-test som inte var bra, och valde efter moget övervägande att göra ett fostervattensprov också, just för att se om barnet hade trisomi 11 o 13. Då hade vi gjort abort, dock om barnet haft downs så hade vi mer förberett oss mentalt (tror jag).

Men ultraljudet efteråt (rutin UL) var jag/vi väldigt nervösa för att det inte skulle vara ok.

Att få ett dåligt resultat på KUB-testet var som att få en hink kallvatten över sig. Hela bubblan med att "det händer inte mig" sprack liksom.

Att få veta könet spelar ingen roll, det viktiga för oss är verkligen att få ett friskt barn som mår bra.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Ja, hittintills ser allt bra ut :) Men än är inte slutresultatet levererat sas, bebisen är beräknad till slutet av månaden.:)
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Lycka till med leverans o bebbe :)!

Vet man hur det kommer sig att man i bland får dåligt res på t ex KUB o sen är allt bra ändå?
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

jag tycker att det är en otroligt intrssant diskussion som verkligen bör lyftas fram i graviditetsinformationen.
UL är inte en kul grej där man får se beben ppå TV (som jag tycker extremt många verkar tycka).
Jag läser en del på ett barnforum och där dyker det (ganska ofta) upp en och annan som vill ha tidigt VUL "bara för att titta" och sedan flera UL "för att få se bebisen" (och sedan gärna, som du säger, 3D, 4D och köns-UL). Har sett det uppmanas till att man ska "ringa och säga att man är orolig" (alltså ljuga) för att få (läs: tillskansa sig tid och resurser som kanske någon annan hade behövt bättre) VUL/UL.

Sedan förstår jag absolut att det är kul att se det lilla livet där inne, men det får ju finnas gränser.
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Helst av allt ska det ju vara en slags nojestripp. Helst ska man ju ga dit med fjarilar i magen, grata en skvatt for att det faktiskt finns ett helt och till synes friskt barn i magen och sen leende ga hem med en bild i fickan i vantan pa det riktiga. Sen att sjalva syftet med ul ar att man ska upptacka sjukdomar och missbildningar tror jag alla vet. Att det finns folk som vill ha VUL bara for att titta eller far extra ul bara for att de ar nyfikna ar ungefar lika vanligt som att folk anvander abort som preventivmedel tror jag.

Maste man tycka att ul ar trakigt och medicinskt? Kan man inte fa tycka det ar kul att se sin bebis?

inte direkt svar till dig Kimz0r, bara en fundering
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

I Östergötland gör man ett rutin-ultaljud även runt v. 12 (även med KUBB om man vill).
I mitt landsting erbjuds varken KUB eller NUPP eller vad det nu kan heta. Den fosterdiagnostik som erbjuds här är fostervattenprov (inte ens moderkaksprov) och sen rutinultraljud.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Fast mitt aborterade foster hamnade i "slaskhögen", jag frågade faktiskt. Definitivt inte på någon minneslund iaf. Men det kanske är skillnad på aborter och missfall? Psykiskt sett är det ju oftast det.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Är de inte från typ v.16/18 och framåt de hamnar i en minneslund?
Har ju en bekant som jobbat på akuten, hon borde ju veta vart allt hamnat, armar, ben och annat som hon fått städa undan efter t.ex. maskin/trafikolyckor :crazy:
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Men begravs inte eventuella armar och ben tillsammans med ägaren - förutsatt att ägaren behöver begravas alltså (läs: att ägaren dör och nte "bara" förlorar en arm/ett ben)? Och om människan överlever begraver man väl inte en eventuell "tappad" kroppsdel?

Känns bra med minneslund för missfall o aborter i a f... Även för aborter tycker jag på något sätt det skulle kännas bättre - trots att jag är helt oreligiös.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Det kremeras väl och sen får ägaren tillbaka sitt ben eller vad det nu är? Kan kolla upp det. Har ju även en kamrat som jobbar halvtid som obducent och hon kanske vet bättre.

En minneslund behöver ju inte vara något religiöst. För mig skulle det vara en viktig del i sorgarbetet.
 
Senast ändrad:
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

*kl* UL var för mig jääääkligt nervöst, var nojjig ända tills kvällen innan då jag kände sparkar för första gången... UL var jävligt stort, vi båda var helt höga av eufori efteråt...

För min man blev det mkt mer verkligt den dagen.

Jag hade såklart i tankarna att något skulle kunna vara galet, största rädslan var att bebisen skulle vara död eller bedömmas som livsoduglig utanför livmodern. Ev andra skador, handikapp var inte lika skrämmande. Jag har träffat så otroligt underbara människor med olika nedsättningar att det inte skrämde nämnvärt.
 
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

KL

Kanske är frågan heldum men jag hoppas ändå att någon skulle orka svara.

Säg att man tyvärr får det fruktansvärda beskedet att fostret inte längre lever/ är livsdugligt utanför livmodern i vecka 18 (eller när nu första ultraljudet gjorts) och graviditeten måste avbrytas. Måste man då föda fram barnet vaginalt eller kan man få ett snitt godkänt om man känner att man inte klarar det fysiskt/psykiskt? Om man redan fått snitt beviljat sen tidigt i graviditeten pga av t ex svår förlossningsskräck, är det annorlunda då?
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: tankar om ultraljudsundersökningen

Det kremeras väl och sen får ägaren tillbaka sitt ben eller vad det nu är? Kan kolla upp det. Har ju även en kamrat som jobbar halvtid som obducent och hon kanske vet bättre.

En minneslund behöver ju inte vara något religiöst. För mig skulle det vara en viktig del i sorgarbetet.

Förlåt att jag skrattar :), det är en så morbid tanke att få tillbaka sin amputerade/ av"ramlade" kroppsdel bara...

Och jag håller med - det skulle kännas bättre att fostret viladei minneslund än i slaskhink :/ ...
 

Liknande trådar

Gravid - 1år Hej alla !! Tyckte det nu var dax att skaffa sej ett användarnamn efter att ha "tjuv-läst" här under flera års tid. Är som...
Svar
14
· Visningar
2 143
Senast: Zody
·
O
  • Låst
Övr. Barn För några månader sedan fick anhöriga till oss ett sent missfall (v. 16 tror jag) fostret hade varit dött i några veckor innan det...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
5 036
Senast: Björk
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp