Tankar om drivande säte

[OsCoxae]

Hm. Jag har hört lite olika saker om drivande säte det senaste.
Vissa säger att man inte ska "putta" fram hästen på det viset för att det är obehagligt för pållen, medan andra anser att det är obligatoriskt för att få hästen att gå på ordentligt framåt.
Vad finns det för åsikter här?

(Hoppas att jag inte startar en ny tråd som redan finns - sökte på "drivande säte" och hittade inget på första sidan som kom upp i a f)

 

[Lusidor]

Sv: Tankar om drivande säte

Tänker nog att det inte går att putta fram mer än vad hästen är mogen för, så överdrivet aktiv sits kan ibland vara lönlöst och mest bara störande.
Men att man kan ligga på gränsen i några steg och förskjuta rörelsen framåt, uppmuntra mer aktivitet med sitsen, men då hästen svarar för det och går fram, kan man väl eg inte kräva mer o mer o mer i varje steg, utan stannar upp och blir passiv en bit så hästen får eftergift även i ryggen.

Så, självklart drivande säte, men med eftertanke och inte konstant!
samma med fördröjande säte om hästen är överilad. Då man är nöjd med hästens svar för den nivå man har för dagen kanske det är bäst att följa med och inte inverka, men om den förändrar takten till det sämre kan man gå in och vara mer aktiv en bit igen.

Får man inte svar på sitsen pga att hästen inte är mogen att göra bättre ifrån sig, kanske man ska göra mindre, och prova igen senare och se om svaret blir rejälare. Alltså inte sitta och "rutinjucka" fram hästen som om den inte var kapabel att röra sig för egen maskin, utan se sitsinverkan som en hjälp vilken som helst, som man ger eftergift med då hästen svarar.

man kan väl se det som att, då man har den rörelsen man vill ha, sammanfaller hästens rörelser med sitsens aktivitet, och summan blir ett följsamt säte som inte tycks inverka, men eg är ryttaren rätt aktiv, men i samklang med hästryggen och allt känns mjukt och följsamt.
Bara filosoferar..

 

[Helan]

Sv: Tankar om drivande säte

Jag strävar efter att få en häst som reagerar till 100% på små fina skänkelhjälper. Att "jucka" med sitsen ser jag inte gör någon som helst nytta, det är nog mer störande för hästen än det hjälper (och hur mycket känner egentligen hästen genom sadeln?) Jag vill ju som ryttare sitta så stilla som möjligt i sadeln, alltså använder jag skänkeln som enda framåtdrivande hjälp. Det funkar, jag lovar

 

[jacko]

Sv: Tankar om drivande säte

Menar du "juckande" säte? (Det som kallades drivande på ridskolan när jag var liten)

Eller ett säte som är så koordinerat att ryttaren kan styra sina sittben inne i fläsket?

 

[Lusidor]

Sv: Tankar om drivande säte

Sittben som pekar takt inne i fläsket är vad jag menar är bra!

 

[Helan]

Sv: Tankar om drivande säte

Sittben som pekar takt inne i fläsket är vad jag menar är bra!

Alltså, juckande från sida till sida gällande sittben, snarare än framåt och bakåt-juckande som TS troligen funderar över???

 

[jacko]

Sv: Tankar om drivande säte

Man kan göra jättemkt mer med sina sittben än "jucka". För mig är sittbenen nycklar som passar i precisa nyckelhål. (Sen sitter de ju ihop med resten av kroppen förstås, men en mental bild som funkat för mig är just att tänka att sittbenen är nycklar som ska in i nyckelhål och det är min uppgift som ryttare att dels leta efter nyckelhålet, men också vara så stabil att jag TRÄFFAR nyckelhålet, inte som en full person som ska in genom sin lägenhetsdörr kl 03:15 )

Helan, det framåt/bakåtjuckande som jag menade, var det juckande som uppkommer då ryttaren inte kan kompensera för hästens rörelser, utan låter dem fortplanta sig och förstärkas genom kroppen. Värst är det i skritt, för då brukar folk glömma bort sin bålstabilitet - i galopp ser man det inte alls lika mycket - hade folk varit lika slappa i galopp som i skritt hade de trillat av. (Sen är det förstås A&O att man lär sig den följsamma sitsen först, men man kan vara följsam utan att jucka.) Tror jag i varje fall. Rider man för tokduktiga män missar de ofta att lära ut om sitsen, för de är begåvade med en annan stabilitet än vi kvinnor. Därför gastar de ofta "slappna av" när de ser hur vi far omkring som smörklickar på heta stekpannor, för de kan inte begripa hur vi lyckas floppa omkring så mycket. Om de skulle fladdra så mkt, skulle de troligen varit spända på fel ställen, resonerar de, och säger därför "slappna av" åt oss kvinnor - när vi istället hade behövt veta VILKA muskler som ska aktiveras och hur. Detta var den grövsta generalisering man kan hitta, men kvinnor har i regel svårare att sitta lika bra som män.

 

[Helan]

Sv: Tankar om drivande säte

Mycket bra förklaring med nyckelhålet

Ofta hör man på ridlektioner att "du måste driva med sätet bakifrån och fram, rör på höfterna och tryck framstjärten framåt som en rullning" eller likande. Det vill jag helst inte göra (skav,obekvämt och verkningslöst). Om min hästeinte fattar vad jag menar med skänklarna, så ska jag inte behöva jucka mig blå i sadeln. Däremot så är jag följsam i hästens rörelser, och via mina sittben tar upp stötarna som blir. Men det kallar jag inte drivande säte, eller juckande säte, utan bara stilla säte. För rör man inte kroppen i takt med hästen så blir det ju duktigt studsigt.

 

[axel]

Sv: Tankar om drivande säte

Det är/ var en missuppfattning att det drivande sätet är en juckande rörelse att man ville driva hästen framåt på så sätt. Men det enda som händer är att sadeln åker framåt o att hästen inte går- om man sitter still.

Det drivande sätet är mer opp o ner- bollsätet som kan variera i styrka eller att man blir väldigt stram i sin bål- driver med magen.

Den fjädrande/ följsamma sitsen används på unghästar o när ingen direkt inverkan ska ske.

 

[Totola]

Sv: Tankar om drivande säte

Alltså, om man som Lusidor skriver är noga med att ge eftergift även med sitsen och är konsekvent så tycker jag det är ok.
Själv tycker jag det är toksvårt att ha såpass bra kroppskontroll att man kan "driva med sitsen" utan att spänna sig eller tappa kontakten med hästkroppen (bildligt talat, att den inte klarar av att följa med) så jag försöker låta bli helt och hållet.
Fast däremot -vilket väl egentligen blir samma sak men lite annat fokus- kan jag försöka tänka att jag "växer" uppåt och ökar energin i min egen kropp och även ökar takten i den egna kroppen. Rent tekniskt sett hör det till sitsen, men eftersom det man gör är såpass lite vill/försöker jag tänka att det är fokuset snarare än sitsen som är nyckel. Kanske bara är jag som har lättare att filosofera så...
Även att man är mer framsläpplig i sitsen i den riktning man vill att hästen ska ta i och försöker vara lite mindre framsläpplig i de riktningar man inte vill att hästen ska hamna, och vid förhållningar.

Tycker egentligen inte att någon metod är fel så länge man får det resultat man vill ha. Själv vill jag vara så tyst som möjligt med alla hjälper men ändå utifrån det få så stor/bra effekt som möjligt. Att tänka att jag är tyst och följsam i sitsen och bara ändra fokus i sitsen ger mer för mig än att tänka att man på ett eller annat sätt rider med sitsen. Personligen har jag upplevt att lata hästar eller hästar med låg energinivå bara bromsar upp sig mer om man driver med sitsen, att de tvärtom har lättare att vakna till liv om ryttaren är stilla och följsam och istället rider med andra hjälper i det läget. Då är de ju ändå sällan mottagliga för de små justeringar som krävs när de är i bra form och balans.
Det kanske gäller rent generellt om ryttaren fokuserar FÖR mycket framåt på en häst som upplever det som för mycket och reagerar motsatt istället.

 

[jacko]

Sv: Tankar om drivande säte

Ja, det juckande sätet var en ren och skär missuppfattning från min sida - men "alla" red ju så, och man härmade vad man såg.

 

[jacko]

Sv: Tankar om drivande säte

Men du behöver inte göra så stora rörelser? Du ska i princip aldrig behöva röra dig så mkt att du får skav.

Är hästen på hjälperna kan en antydan av att sittbenen går fram, få den att samla sig lite. Det gör du ju med magmuskler, inte genom att röra hela höfterna framåt. Jag pratar om små, små rörelser.

 

[Helan]

Sv: Tankar om drivande säte

Men du behöver inte göra så stora rörelser? Du ska i princip aldrig behöva röra dig så mkt att du får skav.

Är hästen på hjälperna kan en antydan av att sittbenen går fram, få den att samla sig lite. Det gör du ju med magmuskler, inte genom att röra hela höfterna framåt. Jag pratar om små, små rörelser.

Vad menar du med att hästen är "på hjälperna"?
Kort och gott så driver jag fram min häst med ett skänkeltryck, är följsam och stilla med sätet (inget juckande alltså, varken uppåt eller neråt eller framåt eller bakåt, jag bara följer med) och samlar min häst genom att höja handen något och räta upp mig aningen bakåt neråt i sadeln och sänka knäna och göra benen långa (om det nu går att göra dem längre )
Alla rider olika, detta är hur jag gör och vad mina hästar är lärda att reagera på. Skulle jag börja driva med sätet skulle de nog stanna och undra vad fsn jag håller på med.

 

[jacko]

Sv: Tankar om drivande säte

Många vägar bär till rom, och kanske pratar vi om samma saker, men med olika termer!
Själv samlar jag genom att samla med sitsen. Men "sitsen" är ju också ett vagt begrepp - det ingår ju hela Mittelpositur t ex.

 

[flashlight]

Sv: Tankar om drivande säte

Vad menar du med att hästen är "på hjälperna"?

Är inte du nåt slags instruktör? Även om man använder andra termer är det väl bra att känna till vad man kan mena med olika uttryck? Eller du kanske undrade vad just jacko menade?

Alla rider olika, detta är hur jag gör och vad mina hästar är lärda att reagera på. Skulle jag börja driva med sätet skulle de nog stanna och undra vad fsn jag håller på med.

Det blir fel att skriva "driva" med sätet, det ger fel associationer, precis som
"på tygeln" eller "rida igenom" hästen kan göra.

Jag skulle hellre säga styra och reglera en stor del av ridningen genom sin egen kropp där mellandelen är mycket viktig.

"Driva" låter som "putta på" och då kommer man lätt till tankar om "juckande".

Vill man begära mer energi kommer ju skänkeln in, medan takt, balans och tempo styrs av "sätet" dvs hela mellandelen, elller i varje fall är det så man strävar mot

 

[jacko]

Sv: Tankar om drivande säte

Jag tror jag tycker som du, att jag får fram det jag vill med mitt säte (hela kittet, som du beskriver), och om jag behöver extra energi, extra tilltramp eller extra stor gest använder jag skänkeln. (Men det är ju i min idealiserade värld där allt är harmoniskt och jag rider som en gudinna)

Jag samlar inte genom att höja handen eller använda mer underskänkel, men det behöver ju inte betyda att det inte går eller är fel - det betyder bara att jag inte gör det, för att jag inte blivit lärd så.

Helan, jag visste inte riktigt hur jag skulle svara på frågan om vad jag menade om när hästen är på hjälperna, för jag förstod inte riktigt om det var en undermening i det. För mig är hästen på hjälperna när jag i stort sett kan tänka på vad jag vill att hästen ska utföra, och den gör det. När jag behöver trumma "till" med skänkeln för att få den att göra något, är den inte på hjälperna. (Därmed inte sagt att man inte kan behöva "trumma till", eller att jag aldrig gör det!!! Bara att jag inte upplever hästen på hjälperna om jag behöver ta till den hjälpen). När hästen inte följer bettet 100% är den inte på hjälperna. När hästen inte har sina ryggkotor och halskotor separerade och "smöriga" är den inte på hjälperna. När hästen är oliksidig är den inte på hjälperna.

Nej men vänta, här sitter jag och rabblar upp när den inte är på hjälperna.. Undrar just vad jag har mest erfarenhet av, när den är på hjälperna eller när den inte är det.

 

[Totola]

Sv: Tankar om drivande säte

Nej men vänta, här sitter jag och rabblar upp när den inte är på hjälperna.. Undrar just vad jag har mest erfarenhet av, när den är på hjälperna eller när den inte är det.

Men du gör ju helt rätt!
Att ha bilden framför sig av när hästen går BRA och i hjärnan försöka hjärntvätta till att den alltid gör det!

 

[flashlight]

Sv: Tankar om drivande säte

(Men det är ju i min idealiserade värld där allt är harmoniskt och jag rider som en gudinna)

Ja men precis det var det jag kom på när jag la till:

eller i varje fall är det så man strävar mot

I den bästa av världar

 

[flashlight]

Sv: Tankar om drivande säte

Men du gör ju helt rätt!
Att ha bilden framför sig av när hästen går BRA och i hjärnan försöka hjärntvätta till att den alltid gör det!

Jag tänker hellre på när jag RIDER bra (eller försöker föreställa mej att jag kunde göra det åtminstone) inte att hästen GÅR BRA, för den kraken (eller de krakarna) gör nog vad dom kan, utifrån förutsättningarna

 

[Totola]

Sv: Tankar om drivande säte

Jag tänker hellre på när jag RIDER bra (eller försöker föreställa mej att jag kunde göra det åtminstone) inte att hästen GÅR BRA, för den kraken (eller de krakarna) gör nog vad dom kan, utifrån förutsättningarna

Smaksak. Jag vill tänka både och.
Bäst går det när jag tänker att jag struttar runt på min fina grand prix-häst med min supersnygga dressyrsits och leker runt med en massa svåra övningar!
Fast även om jag tänker att hästen går i en superfin passage så stämmer det såklart knappast överens med verkligheten. Men vi kan få till snygg trav på så vis! Precis som att jag inte alltid får till en perfekt sits genom visualiseringarna men bra mycket bättre brukar den bli.
Om man tänker att hästen är känslig och lättmanövrerad så blir det att jag rider som om hästen vore det - och då blir den också oftast lite mer lättmanövrerad lustigt nog.
(med andra ord så visualiseringarna har såklart med mig att göra, det är ju jag som påverkar hästen oavsett vad visualiseringen gäller... och inte alltid det stämmer överens med verkligheten utan överdrivet positiva bilder för att kunna få lite bättre resultat)