Ja, och jag svarade bara att det för mig inte är jämförbart annat än när en närstående t ex har ett vårdbehov som man själv utför istället för att arbeta och istället för att någon samhällsinsats utför det. Det jag menar med "meningsfullhet" i arbetet är inte att hjälpa någon, jag ser det t ex inte som att busschauffören "hjälper" mig till jobbet. Jag ser arbete (i någon form) mer som en grundbult i livet och i samhället, som "någon" måste utföra. Aldrig i människas historia har vi kunnat avstå från att arbeta för att fixa mat, boende och skydd, om man inte kunnat nyttja att någon annan fixar det åt en. Och idag har vi ett väldigt utvecklat samhälle och livsstil, vilket medfört ytterligare behov av arbete för att det ska kunna upprätthållas och fortsätta utvecklas (vilket som sagt inte är något gudomligt givet behov, utan vi har ju lagt oss till med en massa saker, som i sig kan vara mer eller mindre önskade att upprätthålla och utveckla...). Så ett vanligt vardagligt umgänge med nära och kära blir inte jämförbart med att arbeta. Men om man utför vård och omsorg håller jag med om det, då är det ju något som annars en vårdgivare skulle utföra, jag uppfattade dig dock som att du mer sådär i allmänhet vill spendera mer tid av dygnet med familjen.
Det handlar inte om att jag sätter mig på någon hög häst och skulle vara en "bättre" människa, eller menar att jag är mindre egoistisk som någon annan verkade tolka det. Det är mer ett krasst konstaterande från min sida, att det är såhär livet och samhället fungerar. Däremot är jag glad och närmast tacksam för att jag ser på arbete såhär, för det måste vara fruktansvärt jobbigt att avsky att arbeta när så många av oss trots allt faktiskt behöver göra det under många år för att ha en tillräcklig inkomst.
Men du behöver inte övertyga mig om något, det är okej att tycka olika
Jag har förstått att du beskriver exempel utifrån hur du ser på saken, och du har nog förstått att jag ser på saken på ett annat sätt helt enkelt.