Ny på detta forum (och ett liknande hundforum där jag ställt samma fråga). Det är så att jag har lite funderingar kring hundfrågor som jag inte kan finna svar på någon annanstans så jag provar även här att slänga ut frågan.
Det är så att jag har en schäfer, en hane på 1 år, som jag tycker det fungerar väldigt bra med. Vi har kommit långt i träningen och är väldigt aktiva ihop. Han är en vänlig och lyhörd hund som fungerar utmärkt i familjen. Han skäller i princip aldrig, går fint i koppel och har en god grundlydnad. Han är sällan reaktiv i kopplet utom vid hundmöten. Han skäller aldrig eller liknande men har en tendens att involvera sig för mycket i mitt tycke. Han stirrar och fixerar blicken, tassar på tå och kan ibland gå mot den andra hunden.
Till en början var det inte såhär men eftersom 90% av alla hundar vi möter (utan överdrift) skäller och lever rövare i koppel när vi går förbi så har det utvecklat sig så. Han blir i princip utskälld varje gång vi går utanför dörren, särskilt av grannars hundar. Alltså varje dag. Det har även förekommit flera gånger att det plötsligt kommit lösa hundar framspringande till oss som skällt. Han har då suttit fint vid min sida och bara tittat tills ägaren kommit och tagit sin hund.
Är hans beteende acceptabelt och en normal reaktion på andra hundars skällande? Hade önskat att han ignorerade andra hundar helt och jag korrigerar direkt när han fixerar sig, dvs innan mötet sker och försöker ignorera när vi väl går förbi. Han får aldrig hälsa på okända hundar etc. Däremot leker han fint med sin hundkompis, med vänligt hundspråk.
Tips och tankar?
Bonusfråga, vad beror det på att nästan alla andra hundar skäller på min? Är det något med min hund som gör dem rädda? Hur kommer vi vidare eller jobbar runt detta?
Det är så att jag har en schäfer, en hane på 1 år, som jag tycker det fungerar väldigt bra med. Vi har kommit långt i träningen och är väldigt aktiva ihop. Han är en vänlig och lyhörd hund som fungerar utmärkt i familjen. Han skäller i princip aldrig, går fint i koppel och har en god grundlydnad. Han är sällan reaktiv i kopplet utom vid hundmöten. Han skäller aldrig eller liknande men har en tendens att involvera sig för mycket i mitt tycke. Han stirrar och fixerar blicken, tassar på tå och kan ibland gå mot den andra hunden.
Till en början var det inte såhär men eftersom 90% av alla hundar vi möter (utan överdrift) skäller och lever rövare i koppel när vi går förbi så har det utvecklat sig så. Han blir i princip utskälld varje gång vi går utanför dörren, särskilt av grannars hundar. Alltså varje dag. Det har även förekommit flera gånger att det plötsligt kommit lösa hundar framspringande till oss som skällt. Han har då suttit fint vid min sida och bara tittat tills ägaren kommit och tagit sin hund.
Är hans beteende acceptabelt och en normal reaktion på andra hundars skällande? Hade önskat att han ignorerade andra hundar helt och jag korrigerar direkt när han fixerar sig, dvs innan mötet sker och försöker ignorera när vi väl går förbi. Han får aldrig hälsa på okända hundar etc. Däremot leker han fint med sin hundkompis, med vänligt hundspråk.
Tips och tankar?
Bonusfråga, vad beror det på att nästan alla andra hundar skäller på min? Är det något med min hund som gör dem rädda? Hur kommer vi vidare eller jobbar runt detta?