Syskonkärlek

Enya

Trådstartare
Hur har era barn reagerat på syskon? Hur stor åldersskillnad har ni på barnen?

Eric är 5 år och Isaac 3,5 år nu och när Isaac föddes så brydde Eric inte sig så mycket. Han var ju bara 1,5 år gammal så det var kanske itne så konstigt. Sedan har det utvecklats till att bli hund och katt där Eric bestämmer ALLT och ska ha ALLA fördelar. Isaac har börjat säga emot så nu bråkar de mycket lättare än tidigare.

När Elin föddes funderade jag på hur detta skulle gå.... Men båda bröderna älskar sin lillasyster mycket säger de! Det märks att Eric gör det för han är snabb med att prata med henne och sjunga för henne, ger ofta henne nappen och hjälper till rent allmänt med blöjbyten och kläder. I går valde han en pyjamas till henne tex. Jag har också märkt att Elin uppskattar hans närhet och gärna "pratar" med honom, något hon inte gör när Isaac är där. Isaac däremot pratar itne gärna med henne och vill inte direkt vara med när jag tar hand om henne.

Nu funderar jag på om det är åldern som gör att Isaac är sån? Hur är en 3åring mot syskon? Antar att de kanske inte förstår såå mycket om det, medan en 5 åring är i precis rätt ålder. Det känns så i alla fall, att Eric fick syskon precis i en ålder där han utvecklas och ser andra människor också. Medan Isaac är i en ålder där han har fullt upp med sig själv och faktiskt itne hinner med att se andra i samma utsträckning som Eric.

Hur är era syskon?
 
Sv: Syskonkärlek

Vi väntar vårat andra barn i juni, då är våran dotter 1,5 år, så jag hoppas verkligen att det går bra. :crazy:

På min syster och mig skiljer det strax under 2 år, och vi hatade varandra tills vi blev vuxna, men nu har vi roligt ihop!:D
 
Sv: Syskonkärlek

Jag har tretton år mellan mina äldsta och tretton månader mellan de yngsta. 13-åringen blir 17 i år och är helt fantastisk med småbröderna. han klär på dem, hjälper dem vid matbordet, läser saga för dem, badar dem osv osv. Ändå är det inget jag rekommenderar, att ha så långt mellan syskon, men livet går ju inte alltid att styra som man tänkt gubevars...

Mellan de yngre har det inte varit något problem alls, det är i princip som att ha tvillingar (efter vad min kompis berättat). Nu är iofs min mellangrabb sent utvecklad, så han och lillebror har haft ganska liknande basbehov. Nu är de snart 3 och snart 2 och är på ungefär samma stadium utvecklingsmässigt - de pratar lika mycket, kan ungefär samma saker, är nästan lika stora, är på samma nivå i potträning osv.

De leker oerhört bra ihop, nästan för bra ibland. *suck* Visst bråkar de emellanåt (framförallt biter de varandra) men de har jättekul tillsammans och är extremt påhittiga. När yngste pojken födde så var det som den naturligaste sak i världen tyckte storebror. Efter en vecka var det som att "det har alltid varit såhär". Kanske spelar det in att jag haft möjligheten att amma dem båda?

De sover gärna tillsammans och jag är jättenöjd med att ha barn tätt, det har inte varit tillnärmelsevis så jobbigt som alla sa att det skulle bli...
 
Sv: Syskonkärlek

Glömde: Jag tror att du är inne på rätt spå där med treåringen, jag tror att det i allmänhet är en väldigt jobbig ålder att bli storasyskon i.
 
Sv: Syskonkärlek

När jag var nästan 2 år fick jag en lillebror, vilket jag avskydde eftersom JAG inte var familjens mittpunkt längre. Jag tog varje tillfälle i akt att "Mörda lillebror"- med blicken.

Finns en episod där jag cyklar runt på en 3hjuling (som jag fått som plåster på såren för att mamma fått en son) så cyklar jag förbi mamma o min bror några gånger. Så stannar jag, tar ut nappen, pekar på min bror och sedan på hans vagn och säger till mamma "lägg den där.." :P
 
Sv: Syskonkärlek

Min dotter var 3,5 år när hon blev storasyster. Det var aldrig några som helst problem från hennes sida under hela första året, hon var jätteintresserad av lillebror och hjälpte till med allt. Hon var alltid jättesnäll och omtänksam mot honom.

Vi månade även väldigt om att hon och jag skulle få "ensamtid" ca 2 timmar i taget 2 ggr i veckan första tiden. Naturligtvis hade hon även mycket ensamtid med sin pappa, men det var lättare, lillebror var mer ett bihang på mig som skulle ammas ofta, det krävdes planering o tajming när jag skulle vara borta från honom.

För oss var det perfekt med 3,5 år mellan barnen, det är väl nu det är lite jobbigt med en 6-åring som ibland visar tecken på att bete sig som en miniatyrtonåring o en 2,5-åring i värsta trotset. Pust...:devil:
 
Sv: Syskonkärlek

har inga barn själv och inga småsyskon, men min storebror var 3,5 när jag föddes.
enligt mina föräldrar var han väldigt stolt och skulle hålla mig och prata med mig både länge och ofta, nästan så att ingen annan fick göra det! :o

har faktiskt aldrig hört berättelser om att han skulle varit spec. avundsjuk på mig..
 

Liknande trådar

Övr. Barn Jag vet att vi pratade om det här för ett år sedan, och vi har fortfarande inte skaffat någon hemstädning. Det är av flera skäl men en...
2 3
Svar
40
· Visningar
3 449
Senast: Blyger
·
Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
5 292
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 965
Senast: Anonymisten
·
Hundträning Något luddig trådstart kanske men jag har ett problem med att min ena hund har gjort utfall mot barn i koppel. Med utfall menar jag att...
2
Svar
38
· Visningar
4 719
Senast: Liran
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Hemlösa hundar ökar
  • Senast tagna bilden XV
  • Muddypaws 24/25

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp