Svartsjuka

[mino]

Sv: Svartsjuka

Svartsjuka tror jag handlar om att man är osäker på sig själv!

Jag tycker inte att det är så enkelt, jag tror snarare att det handlar om att relationen inte står på helt stadiga ben av en eller annan anledning. För att aldrig uppleva svartsjuka så skulle jag säga att det förutsätter att man bara skapar relationer till människor som är goda, reko och ärliga och det gör ju de allra flesta inte alltid här i livet. Jag är inte svartsjuk i min nuvarande relation för den jag lever med är en reko person men jag vet att om jag skulle ha en relation med en annan typ av person som hade intressanta om än inte alltid helt hundraprocentigt pålitliga kvaliteter så skulle jag kunna bli svartsjuk. Det skulle helt enkelt finnas en konkret anledning att misstänka att en sådan partner inte skulle vara lojal med vår relation om hen utsattes för minsta påfrestning.

Att däremot per automatik bli svartsjuk för att man har någon sorts förutbestämd uppdelning i vilka ens partner får umgås med när man är i ett förhållande har jag däremot väldigt svårt att förstå.

 

[Mabuse]

Sv: Svartsjuka

Jag tänker mig att ledsen över att bli bedragen/lämnad/båda inte är synonymt med svartsjuka. Om jag känner vrede/hat mot partner eller hens nya, skulle jag kalla det svartsjuka, men den känslan är inte riktigt jag. Vilja att kontrollera partner för att det inte ska upprepa sig, känns inte heller som jag.

Om partner betedde sig som du beskrev, känns det som att jag skulle tycka det var lika ohyfsat oavsett om det var din eller min partner, så det tolkar jag inte heller riktigt som svartsjuka. Eller vore det svartsjuka å dina vägnar?

Aha, så du skulle känna likadant, om det var din egen eller min man som hade hittat en ny och stod och kysstes? Nej, i så fall blir du nog inte svartsjuk. Men det är nog ovanligt, tror jag? De flesta skulle känna annorlunda när deras partner lämnade dem, än när någon anonym på nätet blir lämnad.

Svartsjuka är för mig inte vrede/hat mot partnern eller den nya, eller vilja att kontrollera (för det är ju just vrede/hat eller vilja att kontrollera), utan just exakt det jag skrev, känslan av att "jamen jag vill inte att han ska välja att leva med och pussa på någon annan, jag vill att han ska pussa på och leva med mig!". Den känslan får åtminstone jag alltid när någon jag älskar och vill vara tillsammans med väljer någon annan. Sen är det ju sällan så mycket att göra åt saken, jag kan och vill inte styra andra, men känslan finns ju där. Och som ett resultat blir man ju kanske ledsen, t ex, men ledsenheten är ju då orsakad av svartsjukan, så att säga. Kärleksrelaterad avundsjuka, helt enkelt. Och man behöver ju inte agera på avundsjuka heller.

Man behöver ju inte agera på svartsjukan genom att ta ett steg till: "jag vill inte det, så jag ska kontrollera honom så att han inte kan!". Det är för mig inte svartsjuka, det är kontrollbehov. Orsakat av svartsjuka, för all del, men ungefär på samma sätt som att misshandel kan vara orsakat av vrede, men det samtidigt går utmärkt att vara arg utan att slåss.

 

[Lycanthrope]

Sv: Svartsjuka

Jag anser att det är mer friskt att inte vara svartsjuk än tvärtom.

Så du menar att dom som är svartsjuka är sjuka? Det tycker jag är riktigt fult.
Det är minst lika friskt att ha en viss mån av svartsjuka.

Däremot finns det ju en gräns där det blir sjukligt och man borde ta hjälp med sin självkänsla osv.

 

[mino]

Sv: Svartsjuka

Men betraktar du den trygghet du känner med din nuvarande partner som allmängiltig och att du alltid skulle känna så inför alla partners?
Jag tänker att den typen av tillit till att den man lever med trots allt vill en väl, oavsett om den kysser någon annan, inte bara finns i alla relationer så där bara. Det kräver en lång startsträcka och kanske också ett väletablerat liv tillsammans, det är inte den typen av lojalitet man kan förvänta sig tex av en ny relation.

 

[tanten]

Sv: Svartsjuka

Här tror jag att du sätter fingret på nått helt sant.
Svartsjuka tror jag handlar om att man är osäker på sig själv!

Kan så vara. Fast samtidigt är det en märklig åsikt att man ska vilja styra partnern. Dvs våga inte vara med nån annan, träffa inte någon annan, fika inte med någon annan.

Om min man skulle valt att hångla med någon annan var det knappast något jag skulle kunnat påverka. Än mindre bestämma över.

Jag hade blivit ledsen och knäckt. Men svartsjuk? På vad? På att han vill ha någon annan hellre än mig?

Är jag tillsammans med någn vill jag att han ska VÄLJA mig. Inte avstå för att jag säger så.

 

[Mabuse]

Sv: Svartsjuka

Fast det beror väl på vad ens partner gör? Jag är inte heller svartsjuk på min partner just nu, men om han drog hem en älskarinna och ville lämna mig skulle jag nog genast bli det, skulle jag tro. Det är väl en av anledningarna till att det är svårt för många att få en öppen relation att fungera, det är svårt att inte bli svartsjuk?

Att vara obefogat svartsjuk och misstänksam, däremot, det känns ju som att det beror på förtroendebrist och osäkerhet. Då litar man ju uppenbart inte riktigt på den andre.

 

[Mabuse]

Sv: Svartsjuka

Kan så vara. Fast samtidigt är det en märklig åsikt att man ska vilja styra partnern. Dvs våga inte vara med nån annan, träffa inte någon annan, fika inte med någon annan.

Om min man skulle valt att hångla med någon annan var det knappast något jag skulle kunnat påverka. Än mindre bestämma över.

Jag hade blivit ledsen och knäckt. Men svartsjuk? På vad? På att han vill ha någon annan hellre än mig?

Är jag tillsammans med någn vill jag att han ska VÄLJA mig. Inte avstå för att jag säger så.

Men att vara svartsjuk är väl inte att vilja styra? Att vilja styra är att vilja styra, det kan man ju vilja av andra anledningar än just svartsjuka.

Självklart kan man inte påverka eller bestämma över vilka andra ska hångla med, men man kan ju tänka att jag vill inte det, jag vill att han ska hångla med mig. Alltså bli svartsjuk. På just det faktum att den andre vill ha någon annan än en själv.

 

[mino]

Sv: Svartsjuka

SOm jag känner det så är ett sånt scenario så hypotetiskt i min relation att det inte riktigt skulle gå att föreställa sig. Det vore ett så oerhört out of character beteende utifrån vem han är och hela hans bakgrund att jag inte riktigt vet hur jag skulle reagera. Men jag förutsätter att om det skulle hända så skulle det finnas en viss upptrappning av händelser i vår relation som gör det i någon mån logiskt för min man att bete sig så mot mig. Om det inte skulle finnas någon upptrappning så har jag jättesvårt att tänka mig att han skulle ha något behov av att vara taskig och ta hem älskarinnan till oss bara så där (!). Varför det, liksom?

 

[nyttnick]

Sv: Svartsjuka

*KL*

Jag tror att om jag någon gång skulle känna svartsjuka så skulle det vara något som är fel i relationen. Jag tror att jag hittills har avslutat relationer innan det gått dit.

Någon talade om att allt är osäkrare i en relation som är ny och inte väl etablerad. I det läget förväntar jag mig nog inte så mycket att jag ser fog för svartsjuka. Visst skulle det svida om någon jag hittat intresse för vände sitt intresse mot någon annan, men fortfarande inte svartsjuk. Mer besviken på att förhoppningarna inte infriades och säkert ett massa funderingar.

 

[Och_Aye]

Sv: Svartsjuka

*KL*

Jag tror att om jag någon gång skulle känna svartsjuka så skulle det vara något som är fel i relationen. Jag tror att jag hittills har avslutat relationer innan det gått dit.

Jag tror (eller vet, utifrån min egen upplevelse dårå) att det inte behöver vara riktigt så "enkelt". Det hjälper så klart oerhört med en "bra" relation, med ömsesidighet och förtroende och allt det där. Men fortfarande, trots att jag befinner mig i en fantastisk relation nu, så har jag ändå aktivt behövt jobba bort min svartsjuka. Den kommer sig säkerligen av osäkerhet och tidigare, kassa, erfarenheter som ofrivilligt följde med in i denna relationen.

Jag tror som sagt att min relation som sådan har hjälpt mycket, men det hade nog ändå inte räckt riktigt fullt ut för att jag skulle bli av helt med svartsjukan och de tråkiga, obehagliga, tankarna som kommer fast att jag inte vill det, och fast att jag vet att det helt enkelt inte finns fog för dem. Det är bara hjärnspöken (i min nuvarande relation), det är jag medveten om.

Sen kan det ju absolut vara så för din del, men jag tror som sagt generellt att man verkligen behöver "ta tag" i den där bedrövliga känslan, och inte tänka att den ordnar till sig bara man har det bra tillsammans, t ex. Det hade varit käckt men har inte funkat för mig.

 

[tanten]

Sv: Svartsjuka

Men att vara svartsjuk är väl inte att vilja styra? Att vilja styra är att vilja styra, det kan man ju vilja av andra anledningar än just svartsjuka.

Självklart kan man inte påverka eller bestämma över vilka andra ska hångla med, men man kan ju tänka att jag vill inte det, jag vill att han ska hångla med mig. Alltså bli svartsjuk. På just det faktum att den andre vill ha någon annan än en själv.

Jag tror att vi helt enkelt landar i olika definitioner.

Sorgen över att partnern väljer en annan är i mina ögon inte svartsjuka.
Kontrollbehov för att försäkra sig om att partnern inte väljer någon annan är svartsjuka.

Som bekanten vars hustru gråter och drömmer mardrömmar varje gång han sover borta (vilket han gör med regelbundenhet), och fantiserar om att han har sex med andra. Hon frågar var han sovit, om han sov ensam, vem han talar med.
Alla har vi väl läst trådar om män som korsförhör sina partners om vem de talar med, som vill kontrollera klädsel, tjuvlyssnar på telefonsamtal etc etc etc.


Så - vi definierar olika

 

[em-pirre]

Sv: Svartsjuka

Sa jag så?

Ts bekanta verkar ju tycka att det är sjukt att inte vara svartsjuk. Där tycker jag nästan tvärtom.

Att vara "obefogat" svartsjuk tycker inte jag att är speciellt friskt nej.

Att plötsligt bli dumpad och genast se sin älskade tillsammans med en ny. Då kan jag tycka att man känner svartsjuka, eftersom man vill vara i den andras position.

 

[stjarnhimmel]

Sv: Svartsjuka

Jag har nog aldirg heller varit riktigt svartsjuk. Jag kan dock bli irriterad när jag fick höra att det var för att jag inte älskade personen tillräckligt. men jag trodde det snarare handlar om att personen som är mkt svartsjuk är osäker tex på att bli lämnad eller inte vara tillräckligt bra eller att relationen inte är bra.

 

[Petruska]

Sv: Svartsjuka

Men betraktar du den trygghet du känner med din nuvarande partner som allmängiltig och att du alltid skulle känna så inför alla partners?
.

Jag har nog alltid, oavsett partner, tänkt mig att svartsjuka inte riktigt är min grej. Blir jag dumpad, blir jag ledsen men inte svartsjuk. Blir jag bedrage, beror det på en massa omständigheter vad jag känner, men troligen inte svartsjuka. För mig framstår svartsjuka nog mest om en extra twist på andra känslor, och som inte riktigt ligger för mig. Att svartsjuka inte riktigt är mitt sätt att hantera saker känslomässigt.

Så sett handlar det för min del mer om hur jag är beskaffad, än om relationens art.

Det handlar alltså inte enbart om graden av trygghet och lojalitet, utan om hur jag tenderar att hantera tillvaron.

 

[nyttnick]

Sv: Svartsjuka

Ts bekanta verkar ju tycka att det är sjukt att inte vara svartsjuk.

Det var precis så det uttrycktes. Som att frånvaron av svartsjuka var ett tecken på oförmåga att älska.

Liknande saker har uttryckts i tidigare förhållanden också av mer svartsjuk partner.

Jag tycker inte att ett visst mått av osäkerhet och svartsjuka är sjukt, det beror nog lite på vad man gör med det. Men det är ens egna personliga problem och säger ingenting varken om partnern eller partnerns beteende eller förmåga att älska eller inte. Det ska heller inte tas ut på partnern och partnern får inte hållas ansvarig eller bli ombedd att bete sig på ett visst sätt för att mildra problemet. Det får man äga själv.

Tantens bekantas hustrus problem låter ju helt horribelt. Sååååå himla glad att jag verkar vara oförmögen till såna känslor.

 

[em-pirre]

Sv: Svartsjuka

Ja. Jag har haft ett ex som var svartsjuk, och det var hemskt. Och långt ifrån friskt.

Där påstod han och andra att det berodde på att han älskade mig så mycket. Det verkar vara många som tror det. Usch.

 

[Mixoman]

Sv: Svartsjuka

Intressant tråd. Flera pratar om ett tillstånd (svartsjuka är ett tillstånd med flera känslor och tankar) de aldrig upplevt, ändå är de övertygade om vad som är bra eller dåligt och hur de skulle fungera i situationer som de aldrig har upplevt.
Svartsjuka är varken fel eller rätt, det är hur man hanterar känslorna som avgör. Här gör en del likhetstecken mellan svartsjuka och kontrollerande/irrationella partners. Många kan uppleva svartsjuka utan att agera ut det.

Att göra en måttstock med rätt och fel och dra paralleller till vad som är äkta kärlek eller inte är dödfött.

 

[ameo]

Sv: Svartsjuka

Men betraktar du den trygghet du känner med din nuvarande partner som allmängiltig och att du alltid skulle känna så inför alla partners?
Jag tänker att den typen av tillit till att den man lever med trots allt vill en väl, oavsett om den kysser någon annan, inte bara finns i alla relationer så där bara. Det kräver en lång startsträcka och kanske också ett väletablerat liv tillsammans, det är inte den typen av lojalitet man kan förvänta sig tex av en ny relation.

frågan var inte ställd till mig men jag svarar ändå
Jag är en människa som har tillit som huvudinriktning. Jag utgår helst från att jag kan lita på människor, oavsett om det är nya eller gamla bekantskaper. OM någon väljer att leva med mig så är det väl förhoppningsvis för att denne vill leva med mig. Och om denna någon väljer att hoppa vidare till någon annan - oavsett om det är efter tre veckor eller tre år - så är det liksom inget som jag kan göra något åt. Så, varför vara svartsjuk och oroa sig i onödan?

Intressant tråd. Flera pratar om ett tillstånd (svartsjuka är ett tillstånd med flera känslor och tankar) de aldrig upplevt, ändå är de övertygade om vad som är bra eller dåligt och hur de skulle fungera i situationer som de aldrig har upplevt. Svartsjuka är varken fel eller rätt, det är hur man hanterar känslorna som avgör. Här gör en del likhetstecken mellan svartsjuka och kontrollerande/irrationella partners. Många kan uppleva svartsjuka utan att agera ut det.

Att göra en måttstock med rätt och fel och dra paralleller till vad som är äkta kärlek eller inte är dödfött.

Nej, jag har inte upplevt att min make kommit hem med en ny kvinna och hånglat upp henne framför ögonen på mig. Men det betyder inte att jag inte råkat ut för liknande saker tidigare... JUST ett sånt tillfälle fanns i min ungdom och jag vet att jag bara blev just ledsen och besviken på att han hade gått bakom ryggen på mig. Men svartsjuk - nej!

Och jo, svartsjuka kan vara VÄLDIGT fel! Varje gång svartsjukan påverkar dig själv eller en annan person negativt är svartsjuka fel.

 

[nyttnick]

Sv: Svartsjuka

Intressant tråd. Flera pratar om ett tillstånd (svartsjuka är ett tillstånd med flera känslor och tankar) de aldrig upplevt, ändå är de övertygade om vad som är bra eller dåligt och hur de skulle fungera i situationer som de aldrig har upplevt.
Svartsjuka är varken fel eller rätt, det är hur man hanterar känslorna som avgör. Här gör en del likhetstecken mellan svartsjuka och kontrollerande/irrationella partners. Många kan uppleva svartsjuka utan att agera ut det.

Att göra en måttstock med rätt och fel och dra paralleller till vad som är äkta kärlek eller inte är dödfött.

Fast tror du inte att man kan dra slutsatser om hur man tror man skulle reagera utifrån vad man faktiskt varit med om? Man kan ju ha upplevt otrohet, blivit bortvald, fått höra att partnern hånglat upp någon annan osv. utan att denne ställt sig i hallen hemma och gjort det.

Jag tror att man har olika benägenhet att känna svartsjuka och jag tror att i min ålder så borde man rimligtvis ha upptäckt om man har den benägenheten eller inte. Annars så faller det ju tillbaka på att det krävs en viss typ av känslor för sin partner för att man ska bli svartsjuk.

Jag tycker att de allra flesta har resonerat utifrån hur de upplever det och definierar det, inte så mycket i termer av rätt och fel.

Jag funderade mest på om det var så udda att anse att man kan älska utan att känna svartsjuka och det finns tydligen fler som jag, vilket gläder mig.

 

[nyttnick]

Sv: Svartsjuka

Och jo, svartsjuka kan vara VÄLDIGT fel! Varje gång svartsjukan påverkar dig själv eller en annan person negativt är svartsjuka fel.

Fast där handlar det väl om vad man gör med sin svartsjuka. Kan man hantera känslor som uppkommer utan att det ger negativa konsekvenser för en själv och ens partner så kanske känslan i sig inte är så farlig.