Stora lupinbekämpardagen 6 juni

Jag kom på banan vad gäller skräpporna idag. Men jag ser bara en och annan enstaka. Jag har aldrig behövt engagera mig i dem. Och jag känner inte igen namnet skräppa
 
Digitalis är en inflyttad art om än inte så invasiv men den kan på sina ställa konkurrera ut den inhemska floran den med, typisk på ställen där folk dumpat kompost eller där man tippat av jord.

Det där är lite spännande i min närmiljö har man avverkat en del sista åren och ca 2 år efter finns det mängder med digitalis på hygget för att sen bli färre och färre och försvinna helt.

Var kommer de ifrån? Vart tar de vägen?
 
Det där är lite spännande i min närmiljö har man avverkat en del sista åren och ca 2 år efter finns det mängder med digitalis på hygget för att sen bli färre och färre och försvinna helt.

Var kommer de ifrån? Vart tar de vägen?
De ligger troligen och väntar på rätt förutsättningar som förn i marken
 
Det där är lite spännande i min närmiljö har man avverkat en del sista åren och ca 2 år efter finns det mängder med digitalis på hygget för att sen bli färre och färre och försvinna helt.

Var kommer de ifrån? Vart tar de vägen?
Växter kan vara suveräna på att programmera sina frön så att de väntar med att gro tills det är lämpliga förhållanden för plantan. Det finns frön som kan ligga flera hundra år i marken och väntar på nästa skogsbrand, de känner av värmen. Belöningen är massor av näring i askan och ingen konkurrens av anda växter, så de kan producera massor av högkvalitativa frön som får ligga i marken och vänta på nästa gång det brinner.

Gissar att det kan vara tillgången till solljus som spelar roll för en del hyggesväxter.
Eller så kan det vara fläckar med bar markyta t.ex. efter maskiner, där vindburna frön gror, som annars inte får fäste i den etablerade skogen.

De som växer snabbast och kvickt snor åt sig mest av solen gynnas de första åren, men konkurreras sedan ut av långsammare och fleråriga växter när de hunnit bli högre. De typiska hyggesväxterna vantrivs i skuggan från träden efter några år och försvinner då.
 
Det där är lite spännande i min närmiljö har man avverkat en del sista åren och ca 2 år efter finns det mängder med digitalis på hygget för att sen bli färre och färre och försvinna helt.

Var kommer de ifrån? Vart tar de vägen?
I min trädgård trivs de inte särskilt bra, men om jag gräver upp marken någonstans av någon anledning, brukar det bli några digitalis just där. Det är åkrar runtom åt alla håll, så ogrässpridningen är måttlig. Jag tror att det finns digitalisfrön i marken som ligger där och väntar på bättre tider.
 
Det där är lite spännande i min närmiljö har man avverkat en del sista åren och ca 2 år efter finns det mängder med digitalis på hygget för att sen bli färre och färre och försvinna helt.

Var kommer de ifrån? Vart tar de vägen?
De är ju tvååriga så första året kommer bladrosetten och andra året kommer blommorna och sedan dör de efter att ha fröat av sig. När perenna växter vandrar in så klarar inte digitalisen att stå emot. Då ligger fröna och väntar i backen på att man ska störa jorden och då ploppar de upp igen.
 
De är ju tvååriga så första året kommer bladrosetten och andra året kommer blommorna och sedan dör de efter att ha fröat av sig. När perenna växter vandrar in så klarar inte digitalisen att stå emot. Då ligger fröna och väntar i backen på att man ska störa jorden och då ploppar de upp igen.

Tydligare än så kan det inte förklaras, tack så mycket!
Även om jag fortfarande funderar på vart de första fröerna kom ifrån. Sår de sig långt från moderplantan?
 
Tydligare än så kan det inte förklaras, tack så mycket!
Även om jag fortfarande funderar på vart de första fröerna kom ifrån. Sår de sig långt från moderplantan?
De kan överleva i jorden väldigt väldigt länge.

en trädgårdskunnig äldre person hävdar glatt att de kan nog vänta i 50-100 år på rätt förutsätnigar för att gro.

Här fanns ingenting när jag flyttade in 2012. När jag kliptt gräsmattan slagit nässlor och annat runt uthus och knutar osv - dä dök det upp både det ena och det andra. Digitalis t.ex.

(lupiner fanns dock i rejäla mängder i gamla rabatter. De försöker jag utrota. Men det dyker upp nya småplantor varje år.....)
 
Nu finns det väl väldigt många sorters lupiner och inte alla är väl invasiva? Jag bor iaf i hälsingland och här är de ett problem. Blir mer och mer för varje år känns det som. Dock tycker jag också att de är väldigt vackra men förstår ju problematiken och vill ändå inte ha dem här.

Var på lidl förra veckan och då sålde de lupiner för att planteras i trädgård. De såg i princip ut som de "vilda" som växer här men antar att det var någon annan tamare art, blev ändå lite brydd.. :cautious:
 
Nu finns det väl väldigt många sorters lupiner och inte alla är väl invasiva? Jag bor iaf i hälsingland och här är de ett problem. Blir mer och mer för varje år känns det som. Dock tycker jag också att de är väldigt vackra men förstår ju problematiken och vill ändå inte ha dem här.

Var på lidl förra veckan och då sålde de lupiner för att planteras i trädgård. De såg i princip ut som de "vilda" som växer här men antar att det var någon annan tamare art, blev ändå lite brydd.. :cautious:
Lidl har synnerligen märkliga insikter om växtodling i Sverige. :rofl: De säljer glatt en massa som är synnerligne icke härdigt eller fel på andra sätt. Som äppelträd som är tveksamt härdiga i zon I. I zon V.

Det finns två arter lupin i landet. Den ena är väldigt sällsynt. Den andra är blomsterlupin, den vanliga lupinen. Den invasiva.
Förr kunde jag se påsar med frö i affärerna och då var det lite ovanligare färgställnignar som salufördes. Men lupiner är de lik förbaskat.
 
Blomsterlupin är på väg att bli en art som allmänheten ser på som en inhemsk växt och som förknippas med midsommar. Okunskapen om problem arten orsakar är stor både hos allmänheten och hos fröfirmor och plantskolor som saluför blomsterlupinfrön. En av Sveriges största fröfirmor saluför till och med blomsterlupinen som “Vildlupin” och informerar på påsen att arten är lämplig att så i vägslänter. (@Tiffanys) På trädgårdsforum kan man läsa information hur man bäst får blomsterlupinfrön att gro och hur man ska sprida den på bästa sätt. (s.33)


De sociala effekterna av blomsterlupinbekämpning kan ibland vara mycket
besvärande. Ove Eriksson berättar om personal som i somras råkade ut
för stenkastning, då de utförde slåtter på blommande blomsterlupin i
Jämtland. Det är vanligt att folk ringer in till Trafikverket för att klaga på
att sommarblommorna massakreras. Andra vill få tips på hur man kan få
blomsterlupiner att “ta sig så fint”, vilket personer har trott att Trafikverket
har arbetat med. Ytterligare en grupp vill ha tips på bra blomster
lupinsorter och frågar vilka fröblandningar som Trafikverket använder.
Dessa frågor tyder på en stor okunskap från allmänheten vad gäller
invasiva arter. (s.39)
:banghead::arghh::nailbiting::crazy::cry:

Invasiva arter i infrastrukturen
 
Lidl har synnerligen märkliga insikter om växtodling i Sverige. :rofl: De säljer glatt en massa som är synnerligne icke härdigt eller fel på andra sätt. Som äppelträd som är tveksamt härdiga i zon I. I zon V.

Det finns två arter lupin i landet. Den ena är väldigt sällsynt. Den andra är blomsterlupin, den vanliga lupinen. Den invasiva.
Förr kunde jag se påsar med frö i affärerna och då var det lite ovanligare färgställnignar som salufördes. Men lupiner är de lik förbaskat.
Det finns andra sorter typ regnbågslupin, foderlupin etc. Det är som sagt sandlupin och blomsterlupin som är de som vi har problem med här.
 
Var på lidl förra veckan och då sålde de lupiner för att planteras i trädgård. De såg i princip ut som de "vilda" som växer här men antar att det var någon annan tamare art, blev ändå lite brydd.. :cautious:
Dessvärre har jag sett lupiner på Granngården och Blomsterlandet också. De borde veta bättre tycker jag.
 
Det finns nya förädlade sorter som inte hör till de invasiva växterna och är helt ok att odla. Dessa har bra egenskaper som jordförbättrare och för insekter och kan även användas till djurfoder.
 
Det finns nya förädlade sorter som inte hör till de invasiva växterna och är helt ok att odla. Dessa har bra egenskaper som jordförbättrare och för insekter och kan även användas till djurfoder.
Jag är emot att mixtra för mycket med vår artblandning. Man sa om contortan (träd) när man införde denna art inom skogsbruket att den inte kunde föröka sig själv i Sverige. Men bevisligen kan de föröka sig. Nu är inte contortan i sig ett problem här, men den är ett bevis på att arter inte alltid fungerar som man trott.
 
Jag är emot att mixtra för mycket med vår artblandning. Man sa om contortan (träd) när man införde denna art inom skogsbruket att den inte kunde föröka sig själv i Sverige. Men bevisligen kan de föröka sig. Nu är inte contortan i sig ett problem här, men den är ett bevis på att arter inte alltid fungerar som man trott.
Inget jag påstod heller. Däremot räknas de nya sorterna inte till de invasiva. Personligen skulle jag aldrig plantera det.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp