Stoppa avelsplanen för Svensk bondkatt!

sammanhanget finns det en sak jag undrar över. Det finns katthem som "samlar" på extremt skygga katter, katter som är så rädda för människor, så att de aldrig går socialisera, katter som är fysiskt handikappade m.m.

Om det nu finns så många hemlösa katter, varför tar man inte bort de där riktigt svårhanterliga fallen, utan låter dem ta upp plats?

Det är illa tycker jag, iaf när det gäller katthem som försöker omplacera dessa katter. Jag har själv varit på ett katthem för länge sedan när jag funderade på att skaffa katt och där fanns en katt som kommit tillbaka ett par gånger för att hon aldrig blev riktigt rumsren. Och naturligtvis skulle hon bli kvar. Jag har också sett fall där katter som alla andra veterinärer velat avliva har släpats över halva landet till en veterinär som varit beredd att behandla. Det tycker jag är direkt vidrigt.

Själv känner jag att katter som inte är rimliga att omplacera möjligtvis kan bo i katthem som är slutstationer, där katterna får bo för sig själva i hägn med isolerade utrymmen. Naturligtvis med daglig tillsyn, mat och omsorg samt veterinärvård vid behov.
 
Ett par kullar med kattungar några mil härifrån som annonseras ut nu har "pappa okänd". Det känns helt klart mer sällsynt nu(inte minst eftersom så många verkar vilja ha långhåriga kattungar) men det är en trist flashback.
 
Bor man i Skåne och vill ha en katt för mus/sorkbekämpning finns f ö en annons på Blocket nu om en ung, kelig honkatt som lever som ladugårdskatt men behöver omplaceras bara pga att de andra katterna i flocken fryser ut henne.
 
Jag tycker det räcker med att jag själv har varit runt och hämtat upp några stycken, och det ständiga ropet på jourhem. Jag vet inte riktigt vad du förväntar dig att det ska finnas för bevisande dokumentation att visa upp?

Edit: nu var det ju ungefär tio år sedan jag själv var jourhem hemma i Sverige, men jag har hämtat upp katter runtom i norr och västerbotten, och inte i tätorter. Katter som dyker upp runt stan brukar folk plocka upp själva.
Det har hänt väldigt mycket runt "katter på landet" de senaste 15-20 åren.

Och det har accelererat de senaste 10 åren.

Idag finns det i vårt närområde ett litet fåtal lantbruk/småbruk, som har enstaka fertila honkatter, därför att man aktivt vill ha ett par kullar med kattungar efter just de katterna. Efter ett par kullar, så kastreras den katten, och någon av dess avkomlingar får ta dess plats, eller så "är man nöjd" med kattungar för tillfället, och har enbart kastrerade katter.
Det finns än färre, som har en fertil hankatt.
De allra flesta katterna i trakten är kastrerade, ofta märkta eller chippade.

För 10+ år sedan fanns det fertila katter lite mer "här och var".

Det är inte "dokumentation" som efterfrågas, utan anonymiserade beskrivningar av "var", "hur", "Vem/vilka" "varför" m.m. runt de där kattkolonierna, många strykarkatterna o.s.v.

Eftersom vi är flera som hävdar att händelser/förekomst av kattkolonier/vildkatter/strykarkatter (eller vad man ska kalla det för) på landsbygden i praktiken upphört att existera inom de områden där vi har bra koll på hur det ser ut, kan det ju vara så att det finns något slags områden som liksom "ligger efter" i utvecklingen eller hur man ska uttrycka det?

Om det då inom begränsade delar av Sverige ( viss kommun, visst område, viss socken), är så, att det förekommer mycket "dålig katthållning", så vore det rimligtvis önskvärt att t.ex. Länsstyrelsen eller kommunen skickade ut information om den nya djurskyddslagen t.ex., eller om det finns någon seriös kattorganisation i området, att denna fick ett bidrag, för att informera om "god katthållning".

I den mån jag hört om verifierade kattkolonier, så har det varit i utkanterna av landsortsstäder, eller i närheten av dåligt skötta kommunala återvinningsanläggningar.

Att det då och då dyker upp enstaka personer, var som helst i landet, som p.g.a. sjukdom, demens eller psykiska problem hamnat i ett "kattsamlarläge", lär vara ett fenomen som ingen djurskyddslag i världen kan råda bot på helt.
 
Jag skulle vara betydligt mer intresserad av att ekonomiskt eller praktiskt stötta en upplysningskampanj avseende "god katthållning" (kastrera i normalfallet, chippa/märk katten, ägarregistrera m.m.) än vad jag är av att stötta ett katthem som försöker hålla liv i gamla väldigt trasiga katter eller katter som inte går att göra omplaceringsbara.

Min uppfattning är att hemlösa katter, ska förebyggas i första hand.
 
Det har hänt väldigt mycket runt "katter på landet" de senaste 15-20 åren.

Och det har accelererat de senaste 10 åren.

Idag finns det i vårt närområde ett litet fåtal lantbruk/småbruk, som har enstaka fertila honkatter, därför att man aktivt vill ha ett par kullar med kattungar efter just de katterna. Efter ett par kullar, så kastreras den katten, och någon av dess avkomlingar får ta dess plats, eller så "är man nöjd" med kattungar för tillfället, och har enbart kastrerade katter.
Det finns än färre, som har en fertil hankatt.
De allra flesta katterna i trakten är kastrerade, ofta märkta eller chippade.

För 10+ år sedan fanns det fertila katter lite mer "här och var".

Det är inte "dokumentation" som efterfrågas, utan anonymiserade beskrivningar av "var", "hur", "Vem/vilka" "varför" m.m. runt de där kattkolonierna, många strykarkatterna o.s.v.

Eftersom vi är flera som hävdar att händelser/förekomst av kattkolonier/vildkatter/strykarkatter (eller vad man ska kalla det för) på landsbygden i praktiken upphört att existera inom de områden där vi har bra koll på hur det ser ut, kan det ju vara så att det finns något slags områden som liksom "ligger efter" i utvecklingen eller hur man ska uttrycka det?

Om det då inom begränsade delar av Sverige ( viss kommun, visst område, viss socken), är så, att det förekommer mycket "dålig katthållning", så vore det rimligtvis önskvärt att t.ex. Länsstyrelsen eller kommunen skickade ut information om den nya djurskyddslagen t.ex., eller om det finns någon seriös kattorganisation i området, att denna fick ett bidrag, för att informera om "god katthållning".

I den mån jag hört om verifierade kattkolonier, så har det varit i utkanterna av landsortsstäder, eller i närheten av dåligt skötta kommunala återvinningsanläggningar.

Att det då och då dyker upp enstaka personer, var som helst i landet, som p.g.a. sjukdom, demens eller psykiska problem hamnat i ett "kattsamlarläge", lär vara ett fenomen som ingen djurskyddslag i världen kan råda bot på helt.
Har det blivit så mycket bättre är det fantastiskt, det gör mig bara varm i själen. Kan vi någon gång hamna i ett läge där det finns lika få hemlösa katter som hundar i Sverige vore det toppen, och den nya lagen är ytterligare ett steg i rätt riktning tycker jag.

Personligen har jag inte haft att göra med några kattkolonier alls, utan det har varit enstaka hemlösa katter som ibland synts till några gånger vid en eller ett par bostäder och som fångats med fälla eller som hittats i såpass dåligt skick att de tagits till vara. Ibland en oönskad katt som dykt upp och gjort sig hemmastadd på en gård. Ibland dräktiga, ibland inte. Inte hundratals, men tillräckligt. Någon utanför Boden, en annan i västerbottens inland. Lite här och där. Jag behövde i alla fall aldrig stå tom som jourhem, och då kunde jag ändå bara ta in katter som inte var hundaggressiva.
Jag tvivlar inte det minsta på de som säger att hemlösa katter fortfarande är ett problem, och att lobba för att låta ett strövande djur fortsätta gå på 'fribetäckning' sticker lite i ögonen på mig helt enkelt. Särskilt om det ska vara som en del i ett bevarande av en viktig typ av 'urkatt'. Det går inte ihop för mig.
 
Avelsplanerna för de de andra lantraserna innehåller inte heller information om hur raserna ska administreras, och t.ex. gentestas heller.

Jag har överhuvudtaget inte någon koll på vad föreningen håller på med.

Kom gärna med förslag på vad som borde ändras i föreningens upplägg, för att lantrasen bevaras, men andra problem minimeras.

Jag ställer mig tvivlande på att det verkligen finns så många katter, som verkligen är bondkatter, som föreningen hävdar.

Jag har skrivit en sån lista i tråden tidigare. Kommentera gärna den.
 
Jag tycker att den här beskrivningen av vilka katter som föreningen avser att registrera som bondkatter är tydlig nog för att visa att det inte handlar om att rädda någon känd genetisk rest:

Visa bifogad fil 67424

Jag har redan kommit med rätt utförliga förslag på hur jag tycker att föreningens upplägg borde ändras för att mer likna ett seriöst avelsarbete och för att minska risken för problem.
Om de följer punkt nr 5 så lär de inte hitta många bondkatter. Hur många vet man säkert vem som är pappa till?
 
Själv känner jag att katter som inte är rimliga att omplacera möjligtvis kan bo i katthem som är slutstationer, där katterna får bo för sig själva i hägn med isolerade utrymmen. Naturligtvis med daglig tillsyn, mat och omsorg samt veterinärvård vid behov.
Men det är inte ett värdigt kattliv.
Katter behöver mer än så för att må riktigt bra.
 
Bor man i Skåne och vill ha en katt för mus/sorkbekämpning finns f ö en annons på Blocket nu om en ung, kelig honkatt som lever som ladugårdskatt men behöver omplaceras bara pga att de andra katterna i flocken fryser ut henne.
Alltså jag bor långt ifrån Skåne men har tidigare löst mitt behov av katter genom att hämta från just Skåne.
 
Bra att detta tas upp i Expressen idag. Inavel på Bondgårdar där ungarna slås ihjäl när dom börjar följa mamman på bondgården Då är dom nån månad gamla. Ovaccinerade med skabb och dålig mat om någon alls. Har växt vid bondgård och åker förbi stor mjölkbongård varje dag. Denna romantiserade bild av hur katten har det är inget jag känner igen. Visst finns katter på landet som har det bra men absolut ingen självklarhet.
 
Men det är inte ett värdigt kattliv.
Katter behöver mer än så för att må riktigt bra.

För katter som är så skygga och förvildade att de inte vill ha mänsklig kontakt är det ett liv som de trivs med. Det skiljer sig inte jättemycket från hur många ladugårdskatter lever.

Alternativet är avlivning, och jag har personligen absolut inget emot det. Jag gav bara exempel på hur jag sett seriösa katthem lösa situationen med katter som inte vill ha mänsklig kontakt när de nu inte vill avliva (fysiskt) friska katter.
 
Det är inte "dokumentation" som efterfrågas, utan anonymiserade beskrivningar av "var", "hur", "Vem/vilka" "varför" m.m. runt de där kattkolonierna, många strykarkatterna o.s.v.

Eftersom vi är flera som hävdar att händelser/förekomst av kattkolonier/vildkatter/strykarkatter (eller vad man ska kalla det för) på landsbygden i praktiken upphört att existera inom de områden där vi har bra koll på hur det ser ut, kan det ju vara så att det finns något slags områden som liksom "ligger efter" i utvecklingen eller hur man ska uttrycka det?
...
I den mån jag hört om verifierade kattkolonier, så har det varit i utkanterna av landsortsstäder, eller i närheten av dåligt skötta kommunala återvinningsanläggningar.

Frågan är väl vad man definierar som landsbygd också. Några kattkolonier där det bara finns enstaka hus lär nog vara svårt att hitta om det inte just handlar om en kattsamlare eller en lantbrukare med tveksam djurhållning överlag.

Kattkolonier bildas av förvildade katter och dessa kommer söka sig till ställen där det är lättast att hitta mat, dvs i närheten av där människor lever. Det kan dock räcka med en tätort på några hundra invånare för att det ska kunna bildas en kattkoloni. Varifrån de katter som är ursprunget till kolonin på dessa orter kommer ifrån är förstås omöjligt att säga.
 
Bra att detta tas upp i Expressen idag. Inavel på Bondgårdar där ungarna slås ihjäl när dom börjar följa mamman på bondgården Då är dom nån månad gamla. Ovaccinerade med skabb och dålig mat om någon alls. Har växt vid bondgård och åker förbi stor mjölkbongård varje dag. Denna romantiserade bild av hur katten har det är inget jag känner igen. Visst finns katter på landet som har det bra men absolut ingen självklarhet.
Jag tror faktiskt att den här föreningen kommer att göra det bättre för Bondkatterna. Det blir ju svårt att förklara varför man håller katter illa när andra kommer och tittar.
 
Alltså jag bor långt ifrån Skåne men har tidigare löst mitt behov av katter genom att hämta från just Skåne.

Finns katter på andra ställen i landet också. T ex en katt i Flen som omplaceras eftersom den inte trivs som innekatt utan vill kunna vara ute och jaga möss. Eller en i Sundsvall som vantrivs och bråkar med den andra katten nu när hon bor i lägenhet och inte kan vara ute och fånga råttor.

Om man absolut vill ha en okastrerad katt finns omplaceringsannonser på såna också.
 
Bra att detta tas upp i Expressen idag. Inavel på Bondgårdar där ungarna slås ihjäl när dom börjar följa mamman på bondgården Då är dom nån månad gamla. Ovaccinerade med skabb och dålig mat om någon alls. Har växt vid bondgård och åker förbi stor mjölkbongård varje dag. Denna romantiserade bild av hur katten har det är inget jag känner igen. Visst finns katter på landet som har det bra men absolut ingen självklarhet.
Varför inte länka till artikeln?

Här är den: https://www.expressen.se/nyheter/kattvanner-rasar--ett-slag-i-magen/

Återigen så dyker de där obekräftade påståendena om "kattkolonnier" runt bondgårdar upp.

Återigen, så dyker "no-kill" propagandan från vissa katthemsorganisationer upp.

Varför ska man inte avliva på ett godkänt/enligt djurskyddslagarna godtagbart sätt, om det finns för mycket katter?

Vi samlar ju inte på oss alla tuppkycklingar heller...
 
Finns katter på andra ställen i landet också. T ex en katt i Flen som omplaceras eftersom den inte trivs som innekatt utan vill kunna vara ute och jaga möss. Eller en i Sundsvall som vantrivs och bråkar med den andra katten nu när hon bor i lägenhet och inte kan vara ute och fånga råttor.

Om man absolut vill ha en okastrerad katt finns omplaceringsannonser på såna också.
Ja än så länge finns det några enstaka.
Frågan för mig är hur länge det kommer att göra det.
Det är svårt nog redan nu.
Framtiden behöver säkras på något sätt.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp