Något har i varje fall hänt, eftersom det på landet har minskat radikalt med antalet fertila katter överhuvudtaget.I åtminstone drygt 30 år(orkar inte kolla formuleringar i versioner längre bakåt) har vi haft en djurskyddslag som kräver att djur behandlas väl och skyddas mot lidande och sjukdom, och att de får tillräckligt med mat, vatten och tillsyn.
Sedan 2008 har det funnits föreskrifter om att katter måste ha tillsyn två gånger om dagen.
Har detta inneburit att dessa företeelser försvunnit, bara för att de är förbjudna?
Att det är förbjudet att överge ett tamdjur kommer f ö inte spela någon större roll så länge det inte finns något krav på att märka och registrera alla sorters tamdjur. Man måste kunna bevisa att det övergivna djuret faktiskt tillhört den utpekade personen också. I fallet med en halvt förvildad, okastrerad hankatt är det så gott som omöjligt.
Det är mycket stor skillnad sedan 1990-talet, och backar man ytterligare, t.ex. till 1970-talet, så är det en oerhörd skillnad i hur man värderar katter.
Vandringsmyterna om de där övergivna sommarkatterna, de där kattungarna som dränktes i vattentunnan m.m. var en verklighet på 1970-talet.
Skulle någon lämna en katt efter sig numera, eller ens andas tanken på att dränka kattungar, så skulle den personen få problem i den sociala gemenskapen, och antagligen bli anmäld.
Det är med katter, och de moderna djurskyddslagarna, på samma sätt som med lagarna mot barnaga, först kommer lagen, efter ett tag blir det en samhällsnorm, för hur man beter sig mot katter och barn...