Stampat jordgolv

Det är det man associerar med rätt ofta när man kliver in i duschrummet och det är banne mig inte jag som skitar ner. Jag gör rent efter mig, d.v.s. tar bort alla hårstrån jag fällt och torkar torrt på golvet, i alla fall om golvet från början varit rent. Vid några tillfällen då jag inte stått ut har jag fått skura golvet från skit innan jag kunnat duscha. Jag har t.o.m. fått kånka dit mina egna städgrejer då det inte funnits något funktionsdugligt där att använda. Duschmunstycket kalkar också igen regelbundet så den sprutar åt sidorna och ut på golvet, men den är det bara jag som rengör. Jag är faktiskt less på att behöva låna dusch. Ibland har jag fått hoppa över duschen då det antingen varit för sent på kvällen eller för tidigt på morgonen, när jag behövt duscha.

Jag är inte heller så road av behöva dela tvättmaskin med hyresvärden för ibland ligger det tvätt i den i timmar. I vissa fall kan jag be henne att plocka ur den men ofta är hon inte i närheten ens och jag orkar bara inte hålla på att ringa om sådana saker. Då ställer jag bara tvättkassen där och kollar några timmar senare om det är ledigt. Ibland får jag besked om det.

Sen är huset dragigt, luftvärmepumpen funkar inte som den ska utan väsnas bara om jag slår på den och jag vet inte när den kommer att lagas. Även när den funkar låter den för mycket. Dessutom är det skit (sic) att behöva ha en portapotti och pinkhink som jag får tömma manuellt. Kokvrån är också så liten att jag har svårt att få plats. I ett skåp samsas både kastruller, stekpannor, mat och blomkrukor. Det saknas också förvaringsutrymmen rent generellt.

Jag längtar verkligen efter ett eget hus.

Ibland funderar jag på att sluta rida för att få ihop mer pengar snabbare och bara ha minimala utgifter så att jag överlever och strunta i allt annat. I veckan åkte jag faktiskt buss några dagar då bilen var på verkstad (och kostade mig ett antal tusenlappar) men jag kan bara konstatera att jag avskyr att åka buss av en trave anledningar. Jag tror inte jag skulle stå ut med att åka buss dagligen för att spara pengar snabbare.

Egentligen har jag redan råd med ett hus om jag flyttar till en annan del av landet. Samtidigt som jag vill det för att få en mildare vinter så tar det emot att släppa allt och alla här. Och här i Stockholmsområdet har jag inte råd. Det finns förvisso ett fåtal fastigheter till salu för ett pris jag mäktar med men ingen av dem tilltalar mig det minsta och ytterligare ett tillfälligt boende är inte intressant. Jag vill ha ett livet-ut-boende.

Hur jag än vänder mig har jag ändan bak.

Bläh, det är bara en sån dag idag...