H
Helan
Sv: spinoff "PK" forts. diskussion kontakt & Ram
Samlingen kommer automatiskt sedan. Genom att rida hästen mycket framåt skapas en vilja av hästen att alltid gå fram. Genom att träna avsaktningar skapas lyhördhet att lyssna på ryttarens förhållande/avsaktande hjälper. Genom att kombinera dessa i kortare och kortare sekvenser (igångsättningar/avsaktningar), dvs att be hästen att bromsa upp när den i själva verket har en önskan om att gå fram gör att du får en viss samling (tramp). Detta sker dock inte genom att använda skänklar och bromsande tyglar samtidigt. Genom att jag rätar upp mig (eller lutar överlivet ngt bakåt) och höjer handen en aning saktar hästen ner. Saktar den ner för mycket påminner jag en gång med ett lätt skänkeltryck och hästens önskan att gå fram växer sig stark igen. En ny ombalansering av min och hästens vikt gör att du gradvis får samlingen. Det viktiga i kråksången är att få hästen att VILJA gå fram för egen maskin.
Ang ramen som det diskuterats mycket om här och som jag inte orkat läsa igenom, så skapar jag en sorts ram då jag lär hästen först att vara mjuk i handen, sen böja halsen/nacken och därefter länga halsen. Om detta inte fungerar går jag heller inte vidare med nästa moment/gångart. Hästen håller sig inom den ram/position som jag har bett den om. Faller hästen ur ramen vid ridning har jag troligen inte gjort ett bra förarbete, alternativt har jag gett hästen en dålig förklaring till vad jag menar. Antingen får jag snällt påminna hästen om vad jag vill/menar, eller gå ett steg tillbaka i utbildningen för att befästa grunderna bättre.
Jag tränar för PK,,,, om nån nu missat det.
B nice.
Följden blir att om hästen ligger fint i handen, suger fram emot bettet, så behöver man inte tänka på bakbenen, för hästen kommer efter sin egen förmåga och kapacitet använda dem rätt.
Allför många tvingar in sin häst i någon form av ram
Fast nu pratar du om unghästridning- enbart följsamt säte.
Hur gör du sedan?
Om hästen trampar på mot bettet så blir den även bra i munnen o även harmonisk o arbetsvillig- ridbar- om man inte själv blir statisk/ stum. Är helt med på din linje.
Samlingen kommer automatiskt sedan. Genom att rida hästen mycket framåt skapas en vilja av hästen att alltid gå fram. Genom att träna avsaktningar skapas lyhördhet att lyssna på ryttarens förhållande/avsaktande hjälper. Genom att kombinera dessa i kortare och kortare sekvenser (igångsättningar/avsaktningar), dvs att be hästen att bromsa upp när den i själva verket har en önskan om att gå fram gör att du får en viss samling (tramp). Detta sker dock inte genom att använda skänklar och bromsande tyglar samtidigt. Genom att jag rätar upp mig (eller lutar överlivet ngt bakåt) och höjer handen en aning saktar hästen ner. Saktar den ner för mycket påminner jag en gång med ett lätt skänkeltryck och hästens önskan att gå fram växer sig stark igen. En ny ombalansering av min och hästens vikt gör att du gradvis får samlingen. Det viktiga i kråksången är att få hästen att VILJA gå fram för egen maskin.
Ang ramen som det diskuterats mycket om här och som jag inte orkat läsa igenom, så skapar jag en sorts ram då jag lär hästen först att vara mjuk i handen, sen böja halsen/nacken och därefter länga halsen. Om detta inte fungerar går jag heller inte vidare med nästa moment/gångart. Hästen håller sig inom den ram/position som jag har bett den om. Faller hästen ur ramen vid ridning har jag troligen inte gjort ett bra förarbete, alternativt har jag gett hästen en dålig förklaring till vad jag menar. Antingen får jag snällt påminna hästen om vad jag vill/menar, eller gå ett steg tillbaka i utbildningen för att befästa grunderna bättre.
Jag tränar för PK,,,, om nån nu missat det.
B nice.