Spin off - hur fattigt har du levt?

[Lobelia]

De flesta med heltidsjobb kan spara betydligt mer än 100 kr. De som inte kan tillhör en minoritet.

Here we go again. Alla faller inte inom den mallen. men ja de flesta utan barn som jobbar heltid kan spara, och är det inte ensamstående så kan de till och med ha barn även som låginkomsttagare.

Och visst de tär en minoritet, det är mindre än 50% men in liten minoritet är det inte som faller utanför mallen.

Och förresten, räknas man inte om man tillhör en minoritet?

 

[Miiikaela_]

Jag tycker det är lite ledsamt att läsa om hur vissa i tråden haft det och jag hoppas innerligt att det ordnat upp sig för er Samma möjligheter har vi inte som människor och ibland händer oförutsägbara saker och ibland har man bara fett med otur. Vilket som är givetvis lika tråkigt.

Om man skall hålla sig till trådstartens fråga så är jag privilegierad som tidigare nämnt. Med det sagt har jag ändå fått leva "fattigt" med jämna mellanrum. Det var inte direkt pengar i överflöd under studietiden med häst och bil utan jag fick hela tiden jobba för att dryga ut kassan men levde i övrigt ganska billigt. Men det var å andra sidan självvalt att behålla hästen så jag vet inte riktigt om det räknas egentligen, inte om man ser till de som verkligen inte haft något val. När det började bli jobbigt på riktigt var när sambon från ingenstans ville avsluta och bestämde sig snabbt för att jag skulle ut på studs. Så där stod jag med hästen i ett stall en bra bit från mamma och pappa och utan bostad (på en plats där man inte får lägenhet utan 10+ år i kö, för ja så är det på många ställen). Det löste sig men måendet under den tiden var inte speciellt rolig och jag hade bara en fast 50% tjänst och fick jobba arslet av mig för att få det att gå ihop. Men jag skulle inte räkna det som fattig. En vända senare hade jag faktiskt ännu sämre med pengar och överlevde inte direkt, levde på sparade pengar i 3-4 månader och sen fick jag krypa till min far som mer än gärna hjälpte till under ytterligare 2 månader innan jag fick ett nytt deltidsjobb att komplettera med det andra. Den stora skillnaden är ju dock att jag alltid haft mina föräldrar att ringa. Hjälpen har inte varit speciellt långt bort även om jag aldrig skulle nyttja den om jag verkligen inte behövde. För jag vill klara mig själv. Det har ju dock inget att göra med att jag är ekonomiskt oansvarig eller lever över mina tillgångar. Ibland räcker pengarna helt enkelt inte till för att ens överleva för det kostar ganska mycket att bara leva. Även om det innebär minsta möjliga och utan någon som helst "lyx". Men det är lätt att sitta i sin lugna båt och uttrycka sig när man aldrig varit i läget att behöva vända på varenda krona. Det är vedervärdigt och inget någon människa väljer av egen fri vilja.

Och nu när jag tänker tillbaka så fullkomligt leker livet nu! fy fan vilken jobbig tid det var och då är det ändå långt ifrån att ens kallas fattigt. Långt ifrån samma vardag som många lever och behöver ta sig igenom varje dag. Även när jag hade det svårt var jag ytterst privilegierad.

 

[Hedinn]

De flesta med heltidsjobb kan spara betydligt mer än 100 kr. De som inte kan tillhör en minoritet.

Varför förutsätter du att alla har möjligheten till ett heltidsjobb?

 

[Görel]

Men det är förmodligen allt kring flytten och inte bara att få bo som folk syftar på så så mycket myt är det inte.

Myten är att det finns en lagstiftning som säger att den andra föräldern måste godkänna den ena förälderns flytt vilket det inte finns.

 

[pajaztar]

Imponerande! Om du klarar det med både bil och häst som studerande. Så borde de flesta klara sig på en heltidslön.

Definiera heltidslön. Det kan ju variera otroligt mycket.

 

[Raderad medlem 68338]

Jag sparade i aktier under studietiden och jobbade. Så det är ingen konst att spara 1 miljon på några år. Jag levde billigt helt enkelt.

Om du amorterar 10 000 i månaden skulle det ta typ 8,5 år att betala av 1 mille. Då räknar jag endast amortering. Om räntan ligger på låt säga 3% blir det ytterligare typ 2 500 i månaden. Hur länge bodde du hemma hos dina föräldrar?

 

[TeamLundVer]

Imponerande! Om du klarar det med både bil och häst som studerande. Så borde de flesta klara sig på en heltidslön.

Jag jobbade som sagt extra.
Utöver heltidsstudier jobbade jag varje helg på stallet dvs 12 timmar×2 i veckan plus att jag jobbade 2 kvällar i veckan på högskolebiblioteket. Inte den dyraste orter att bo på heller (Jönköping).

 

[MidnightSoul]

Har levt under existensminimum, vart aldrig någonsinnågot annat än mat för pengarna som vart över efter räkningarna.

 

[vemsomhelst123]

Inspirerad av en annan tråd. @Hero Hur fattigt har du haft det när var som värst?
När jag hade det som tuffast var min lösning att sälja allt som jag kunde få pengar för. Jag sålde jeans och andra kläder. Prylar. Det här var före Facebook så jag fick gå runt till secondhand butiker och försöka få ihop lite pengar. Jag stal faktiskt mat på jobbet. Vi hade en frys med färdigrätter. Där hände det att jag tog mer än jag scannade. Det upptäcktes förstås och det vart tråkiga konsekvenser.
Jag promenerade alltid för att spara pengar. Handlade enbart mat med röda lappar. Köpte en 5 kilos säck med ris och åt det ihop med Ajvar relish för vitaminernas skull.

Jag hade heltidsjobb men pengarna räckte inte trots det. Jag varken rökte eller drack alkohol.

Delvis knapplån och eg mest berörande @Hero .
Resonemanget hero för påminner mycket om min sambos, han är också extremt privilegierad ekonomiskt och har därmed kunnat göra investeringar under den tiden i livet när jag och många andra behövde plocka ut våra pengar för användning. Det handlar också om tur, jag studerade tex under Lehman Brothers krisen var vid några tillfällen tvungen att använda mina besparingar även om de sjunkit i värde för att ha råd med tex tandläkare osv. Det tar tid att bygga upp en buffert igen. Har man haft en himla massa tur i livet kan man ha svårt att ta in att inte alla har haft det så, vi har haft många och långa diskussioner kring det. Jag är tämligen privilegierad såtillvida att jag precis som många andra har vetat att föräldrarna bara är ett telefonsamtal bort om ngt skulle skita sig.
Fattigaste jag varit var med häst och bil och nyseparerad, trots heltidslön som var helt ok. Går bilen och hästen sönder samma månad och man måste laga ett hål i en tand försvinner liksom hela bufferten och händer det tätt inpå går man minus. Man kan argumentera för att jag inte borde haft häst, men det är samtidigt svårt att sälja när den är skadad och så länge hästen var skadad behövdes bilen (och transporten..)
Nu lever jag alldeles för lyxigt,

 

[Lobelia]

Myten är att det finns en lagstiftning som säger att den andra föräldern måste godkänna den ena förälderns flytt vilket det inte finns.

I teorin finns den förvisso inte men det blir så i praktiken. Har man gemensamma barn så kan den fd parten ställa till det ordentligt, åtminstone om man vill träffa sina barn. Det är svårt att ha gemensam vårdnad om den ena parten borr i norr och den andra i söder. Det behöver inte vara så stora avstånd för att det ska bli knepigt.

 

[Sol]

Kommer inte ihåg hur lite jag levde på men i min ungdom levde jag länge under ”soc-normen”. Det tog emot att slutligen söka hjälp men jag gjorde det till slut och min handläggare var förbluffad över hur lite pengar jag hade klarat mig på. Hade olika ströjobb som man lätt får sådär direkt efter gymnasiet. Jobbade 17-timmarspass vissa dagar för man visste liksom inte när nästa jobbmöjlighet dök upp.

Har dock haft en mamma och bonuspappa som kunnat rycka in och hjälpa till. Fick hjälp att köparen BR så jag skulle minska mina utgifter. Det handlade dock inte om ett miljonköp utan om glesbygd för över 15 år sedan när man kunde klia en etta för 7500kr. Idag hade det varit omöjligt.

Skulle jag och maken skilja oss idag vet jag faktiskt inte om jag skulle gå runt. Det är inte så jävla lätt att hitta HR i Gbg-området och hur lång pendlingsstid som funkar begränsas ju av hur förskolan har öppet...

 

[Hippocampus]

Jag växte upp fattigt. Levde på apelsiner. Fick jobba när jag var 12. Då kunde jag köpa skinka 1 gång i månaden.

 

[kolblakkur]

Och det tror du att det är vettigt att lägga skattepengar på ? Är det inte bättre att se till att folk har bra utbildning så att dom kan komma in i jobb och betala av sin bostadsrätt ? Sen låter vi bostadsmarknaden sköta sig själv.



Jag gillar det. Men vi behöver inte mer skatt på ISK som är V´s förslag.

https://www.facebook.com/video.php?v=351642035377045

 

[Sonic76]

Hade 3200 i nor,m när jag var 20
1640 i hyra
Inte lätt inte

 

[Migo]

Jag levde på ca 50% av sk existensminimum i nästan 2 år. Jag har 11 år senare fortfarande svårt att inte hamstra mat in absurdum när jag har pengar över och har fortfarande inte slutat slita på alla kläder tills de är som flugnät innan de kasseras. Limmar alla skor, går mycket barfota sommartid istället för att köpa både gummistövlar och fodrade vinterstövlar... Kort sagt, tänker "fattigt".

Höll på att skicka bajs till SVT efter att nån expert besökt plus och pratat om hur det är att leva på existensminimum, och rekommenderade alla att "lägga 500:- i månaden på saker man vill unna sig för att må bra". Jävla verklighetsfrånvända snobbar!

 

[Sol]

Kollade för skojs skull hur jag skulle ligga till om jag skulle vilja ha billigaste (3391 kr/mån) 2:an i Västra Götalands län och då har jag 850 st före mig i kön. Jag har stått i kö i snart 5 år. En 2:a får man ändå räkna som minimum och jag och maken skulle skilja oss. Barnen får dela på ett rum och jag får sova i vardagsrummet.

161 st före mig och jag skulle satsa på den dyraste 2:an (skulle då av en ren slump bli kvar i samma kommun och kunna ha kvar barnen i samma förskola/förskola) och då får jag en hyra på 9893 kr/mån.

Det är ju skitlätt att hitta ett billigt boende... för jag ska ju absolut inte ta hänsyn till min fasta heltidsansällning utan vara beredd att bara flytta till billigast bästa och byta jobb. Plättlätt!

 

[athena_arabians]

De flesta med heltidsjobb kan spara betydligt mer än 100 kr. De som inte kan tillhör en minoritet.

Och vad baserar du det på? Du borde faktiskt försöka förstå att den där hundringen för många är mat sista veckan innan lön.

Du har enligt egen utsago vuxit upp något så vansinnigt privilegierat plus att du hör till toppen av samhället, en vit man. FÖRSÖK medge att ja, din uppväxt har varit något många aldrig varit i närheten av och respektera att det är inte en sådan räkmacka för en väldigt stor del av befolkningen. Dvs du tillhör de enormt privilegierade.

Jag kan tillägga att jag anser mig ha vuxit upp privilegierat men har aldrig ens varit i närheten av sådana ekonomiska förutsättningar som du har haft.

 

[Migo]

https://www.facebook.com/video.php?v=351642035377045

 

[mandalaki]

Varför skulle jag inte göra det när jag hade möjligheten? Det gör ju att jag har en lägre boendekostnad idag och bor i ett finare område?

Vad är din poäng ?

Helt världsfrånvänt att inte ens FATTA räkmackan i att snylta på sina föräldrar för att kunna spara i aktier medan man pluggar, att inte fatta att det är deras förtjänst att du har en låg boendekostnad.


Utifrån det har du dessutom mage att ha synpunkter på andras sparande och ekonomi.

Snygg comeback hörru!

 

[escodobe]

Nästan ett halvår levde jag, sambo och(dyr i drift) hund på något mindre än existensminimum för en person. Herregud vad jag lärde mig laga billig mat. Det hände att jag hade fest så jag kunde panta burkarna och jag frös in vinslattar till sås... Jag grät nästan när jag fick min första CSNutbetalning och kunde köpa tonfisk och köttfärs.
Det går inte att beskriva stressen det är att leva så.

Efter det har jag haft ett par rätt långa perioder med dålig inkomst. Tog studenten i en lågkonjektur . Så jag hankade mig runt på olika former av "skitanställningar" rätt länge.

Började plugga på universitet när jag var så gammal att jag inte kunde få bostadsbidrag och med bostadsbrist så fick man ta den lägenhet man kunde få även om den var dyrare än man velat. Kunde som tur var jobba extra eftersom jag annars hade hamnat under existensminimum även utan utgifter för studielitteratur och hund...

Men det var så värt det.

Och jag tror att det är en tillgång i mitt jobb att ha levt så själv.