Jag har sparat allt nästan, utrustning och framförallt grimmorna. Kanske konstigt men av någon anledning tycker jag grimmorna betyder otroligt mycket, kanske för att dom var så nära honom. Dom var så använda, köpte sällan nya utan dom som jag har är dom som hängt med sedan jag köpte honom mer eller mindre. Även ett par skor har jag kvar. Borstarna är också något som av någon anledning betyder mycket för mig, dom luktar fortfarande underbart. Sadeln var ju helt ny när jag köpte den och hade den i alla år vilket betyder att det enbart och endast är han som burit den, har haft så otroligt många härliga turer i den. Tränset också, bettet med.
Har nog sparat det mesta, sen får jag se om jag använder någonting av det på den eventuella nya hästen jag kommer ha i framtiden när jag är mogen för att ta in en ny individ i mitt liv.
Har ju annars sparat mycket grejer som är rent praktiskt bra att ha till en ny häst men som inte är så förknippat riktigt med min gamla.
Konstigt nog så tog jag inte så mycket foton riktigt dom sista dagarna. Det var inte så riktigt jag ville minnas honom. Han såg ut att ha åldrats så otroligt mycket den sista tiden och såg bara trött ut på nåt sätt. Nöjd men sliten. Fysiskt var han sig själv, fin i kroppen men ögonen såg ut att vara 20 år äldre på nåt vänster. Jag ville minnas honom som den spralliga och livsglada häst som han var innan, när energin bara strålade ut från honom. Därför tog jag väldigt lite foton sista veckan. Hade ju ändå flera tusen foton tror jag på honom sedan innan, tog ju kort varenda dag på honom nästan under alla åren med honom.
