Sonen beter sig konstigt. Nån aning om varför?

[Mirre]

Min äldsta son är en riktig pratkvarn, han är aldrig tyst.
Idag kom han ner och vägrar säga något. Han har sagt lite men vägrar säga vad som är fel. Han vill inte stå upp fast han kan det. (alltså han är inte så matt att han inte kan stå) han försökt på alla sätt att få honom och säga något me det går inte. Han vill gå till dagis, han vill gå till mormor (som skulle vara barnvakt) men kan ju inte gå någonstans när han är såhär.

Vad gör man?

 

[TinyWiny]

Sv: Sonen beter sig konstigt. Nån aning om varför?

Han går tillbaka i utvecklingen. Det är vanligt när man precis har fått småsyskon. Försök ge honom positiv uppmärksamhet och uppmuntran och undvik i det längsta ord som, -du som är så stor, nu när du blivit storebror osv. upplys även andra om att de inte ska säga så. Han är ju lika liten/stor som innan han fick syskon. Det är inte säkert att han vet själv varför han gör så utan det blir bara så. Även om han är glad för sin lillebror så är det ju ändå en till som ska ha uppmärksamhet och saker och ting är ju inte som innan. Det brukar ge med sig efter ett tag när han har vant sig och han har "glömt" hur det var innan lillebror kom. Försök få med honom så mycket det går i det vardagliga livet så att han inte känner sig utanför och försök att inte bli arg på honom när han helt plötsligt "inte har några ben" utan prata om annat så lär benen snart kommer åter.
Var noga med att några rutiner är som förr, tex att nattningen är som innan och glöm inte bort att berätta för honom hur älskad han är. Precis som han är.

 

[Mirre]

Sv: Sonen beter sig konstigt. Nån aning om varför?

Låter klokt.
Hoppas han inte har magsjuka bara, han kaskadspydde här nyss.
Men å andra sidan har han gjort så förut, spytt på morgonen och sedan har det varit bra. Vi ska på hörselkoll med Rasmus idag så Isak ska vara hos mormor. Något han ser fram emot enormt så vore grymt om han inte fick det nu.