Solsemester med spädbarn?

[stjarnhimmel]

Nu flyger inte jag långa sträckor utan lite över en timme. Jag bokar alltid plats längst bak för säkerhet plus att det det är riktigt obehagligt att ha folk bakom mig. Ofta sitter barn någonstans i mitten mot bak.
Eftersom mina flyg är så korta så är det nästan bara stigning sen landa. Så barnet har ingen chans att lugna sig

Då flyger du inom norden?
Är det också fel? Om man inte ska åka på solsemester för då kan man störa övriga resenärer. Flyger man inom Sverige kanske man ska hälsa på släkt och vänner.

 

[vallhund]

Men då de flesta barn skriker och uttrycker att de inte tycker om flyg, obs flesta, är det då värt det för barnets skull?
Jag skulle skämmas lite om mitt barn skrek hela planet 10h och störde resten av personerna där. Men teneriffa eller mallorca är det ju inte långt.

Det jag dock sagt från början är ifall det är värt för barnet att vara rädd på ett plan, det låter ju högt, gungar osv det är obehagligt. Sen om det är värt det för föräldern att stressa detta och sitta och tänka på att barnet inte mår riktigt bra, känns press för att det stör medpassagerarna etc

Blir jag misstolkad med flit igen orkar jag inte förklara samma sak igen

Du förklarar ingenting, du kommer med svepande antaganden om "alla barn" samt illa underbyggda påståenden om dito barn o har tydligen bara erfarenhet från en rutt som du åker ofta.
Även ganska små barn kan inse fördelar med en flygresa på 11 timmar jämfört med en resa som tar 2 veckor på lastfartyg.

 

[Lipperta]

Då flyger du inom norden?
Är det också fel? Om man inte ska åka på solsemester för då kan man störa övriga resenärer. Flyger man inom Sverige kanske man ska hälsa på släkt och vänner.

Flyger oslo-heathrow

 

[Lipperta]

Du förklarar ingenting, du kommer med svepande antaganden om "alla barn" samt illa underbyggda påståenden om dito barn o har tydligen bara erfarenhet från en rutt som du åker ofta.
Även ganska små barn kan inse fördelar med en flygresa på 11 timmar jämfört med en resa som tar 2 veckor på lastfartyg.

Så att mina erfarenheter är fel bara för att jag åker den rutten mycket?

Jag åker inte utomlands mycket, endast till pojkvännens familj i england.

Du får gärna tala om för mig när jag sagt att mans ka stanna hemma då barnet stör andra. Jag har sagt att man bör tänka över om det är värt att ta med ett barn som uttrycker sin ovilja mot detta så mycket att det stör andra.
Barnet skriker ju för att något är fel och den inte är nöjd just då, barnet kanske är jätte nöjd väl framme i mexico men är det värt de timmarna som hen inte vill vara där öht?
Det betyder inte alls ''flyg inte med barn'' det betyder endast tänk över om det är värt, vad får barnet ut från resan?

Hur mycket vill du misstolka den här gången?

 

[Lena Furberg]

Fast så mkt skriker inte barn på flyg tycker jag. Jag har varit med om en gång som var outhärdlig men alla andra gånger jag flygit har barn låtit en stund och sen lugnat sig.

Precis. Bebisar som skriker gör det oftast vid start och landning, landning i alla fall, eftersom det gör ont i öronen. Rädda tror jag absolut inte att de är! Bebisar funderar knappast över risken att planet ska störta, eller tycker turbulens är skrämmande - tvärtom skulle jag tro. Min unge somnade alltid så fort motorerna gick igång.
Vi har rest över Atlanten med henne många, många gånger, första gången när hon var 3 månader ungefär. Förutom att hon själv aldrig skrikit långa stunder i planet, har jag aldrig varit med om andra bebisar heller som skrikit oavbrutet resan igenom.
Då tycker jag mig ha upplevt jobbigare personer än bebisarna; framförallt vuxna som druckit för mycket och unga människor som babblar natten igenom när man försöker sova.....

 

[Javan]

Semester m barn:
Spädbarn. Superenkelt särskilt när de ammar.
Från det de rör sig obehindrat- till ca 2,5-3 år rätt jobbigt m mina energiknippen till barn mkt passa passa och akta men DE har älskat alla resor. Bra att vara två och växeldra passandet.

Sen bara kul o spännande att se ur deras ögon!

Alltså jag flyger rätt mkt och har aldrig blivit störd av barn någonsin på något plan. Visst har ngt barn gråtit men non-stop aldrig hänt.

 

[voltis]

Har inte flygit så himla mkt, men 7 längre resor och har aldrig stött på ett gråtande barn... Skulle jag stöta på det skulle jag tycka synd om föräldrarna, men aldrig tänka att de gjort ett felaktigt val att flyga med barnet.
Hur 17 kan man förutspå hur resan kommer gå? Min dotter är väldig lätt att ha med sig, aldrig fått utbrott eller skrikattacker, men vad säger att hon inte plötsligt börjar må dåligt, får ont el liknande? Kan hända närsom varsom.

Jag själv får FRUKTANSVÄRT ont i öronen av att flyga, skulle gärna skrika rakt ut! Men tänker inte låta det begränsa mig! (hittat proppar som lindrar nu, men innan dess..ajaj!)

Vi reste första gången när dottern var 2, och fick blodad tand. Ångrar att vi inte började resa tidigare, hade hunnit avverka fler grekiska öar då!

 

[mandalaki]

Jag har väl aldrig försökt läxa upp nån, nu får du ge dig.

Jag har skrivit mina åsikter. Alltså, barn stör omgivningen, barn är säkert rädda på flyg, föräldrar tycker det är jobbigt om barna skriker. Är det då värt att åka 10h ist för 2h när allt är jobbigt för alla inblandade?

Men visst, vrid och vänd på vad jag skriver igen

Men du läser ju inte.

Tänk på barnet, dig själv, skit i omgivningen, fan vad ni hakar upp er. Är det värt stressen för barnet och föräldern?
Skriker barnet är det ju något som är fel, vilket 99% av alla barn gjort på mina flyg

Men då de flesta barn skriker och uttrycker att de inte tycker om flyg, obs flesta, är det då värt det för barnets skull?
Jag skulle skämmas lite om mitt barn skrek hela planet 10h och störde resten av personerna där. Men teneriffa eller mallorca är det ju inte långt.

Det jag dock sagt från början är ifall det är värt för barnet att vara rädd på ett plan, det låter ju högt, gungar osv det är obehagligt. Sen om det är värt det för föräldern att stressa detta och sitta och tänka på att barnet inte mår riktigt bra, känns press för att det stör medpassagerarna etc

Blir jag misstolkad med flit igen orkar jag inte förklara samma sak igen

Låt föräldrarna avgöra om det är "värt det" att flyga med barnet eller ej, och om de ska flyga 2 eller 10 timmar.

 

[VLMF]

Jag har rest och flugit bra mycket fler gånger och längre än genomsnittet och aldrig fått flygresan störd av barn. Tågresor inom Sverige har jag haft mer otur på. Hoppas verkligen inte att någon förälder avstår resor av den anledningen! Mina föräldrar tog med oss tre barn på långresor världen över under hela min uppväxt, som yngst när en av oss var tre månader över atlanten. Res för fasen!

 

[inverterad]

Fast för mig som förälder spelar det ju ingen roll om barnet skriker på Ica i knävlinge eller på Teneriffa.
Men jag är ju hellre på Teneriffa.

Det var lite min poäng med mitt kanske lite extrema exempel. Kolikbebisar skriker för att de har kolik. Det finns inte så mkt som löser problemet utom tid - sen kan en ju underlätta på olika sätt. Men med kolikbebis handlar det rätt mycket om att överleva tills eländet tar slut, och det är ju trevligare att lida på en strand än i snöstorm.

 

[inverterad]

Jag har sagt att man bör tänka över om det är värt att ta med ett barn som uttrycker sin ovilja mot detta så mycket att det stör andra.
Barnet skriker ju för att något är fel och den inte är nöjd just då, barnet kanske är jätte nöjd väl framme i mexico men är det värt de timmarna som hen inte vill vara där öht?
Det betyder inte alls ''flyg inte med barn'' det betyder endast tänk över om det är värt, vad får barnet ut av resan?

Du baserar din åsikt om barns beteende på 10hflyg på dina entimmarsflygningar? Hur vet du då hur barn beter sig på långflygningar?

 

[Tassetass]

Hur 17 kan man förutspå hur resan kommer gå? Min dotter är väldig lätt att ha med sig, aldrig fått utbrott eller skrikattacker, men vad säger att hon inte plötsligt börjar må dåligt, får ont el liknande? Kan hända närsom varsom.

Precis. När vi var utomlands med dottern i höstas gick resan ner utmärkt. På hemresan var hon dock febrig och inte alls nöjd med livet. Tror inte att den resan var helt njutbar för våra medpassagerare.

 

[Lipperta]

Låt föräldrarna avgöra om det är "värt det" att flyga med barnet eller ej, och om de ska flyga 2 eller 10 timmar.

MEN PRECIS. Det är ju det jag säger

Jag sa bara att de ska överväga vad som är bäst för deras familj.

 

[Lipperta]

Du baserar din åsikt om barns beteende på 10hflyg på dina entimmarsflygningar? Hur vet du då hur barn beter sig på långflygningar?

För att de bebisar jag haft har varit oroliga och inte tyckt om flygninen, så barnet kan ju inte må bättre av 10h än 2h.
Barnen kan ju inte säga att de inte tycker om det eller inte, därför tycker jag att man bör tänka efter om det är bra för ungen.

 

[mandalaki]

Jag sa bara att de ska överväga vad som är bäst för deras familj.

Och du tror inte att de gör det om inte du talar om det för dem?

 

[Lipperta]

Och du tror inte att de gör det om inte du talar om det för dem?

Tydligen inte när de drar en liten bebis på ett blan hen uttrycker an hen verkligen inte tycker om. Endast för att de vuxna ska kunna få semester. Det är inte att tänka efter.

 

[Dahlianna]

Jag är en person som är väldigt känslig för ljud och har många gånger velat kasta ut skrikande barn i luften på 10.000 meters höjd. Jag kör alltid både öronproppar och ljudreduserande hörlurar samtidigt.

Är det en riktig långflygning så är det kanske fråga om 15 timmar av mitt liv som jag frivilligt valt att vistas i ett litet utrymme med människor jag inte känner. Eftersom jag inte har råd att åka privatjet och man inte är garanterad en störningsfri resa ens i business- eller first class så får jag stå ut med att världen inte kretsar kring mig, hur irriterande det än är att inte få slänga av småbarn, fulla människor, människor som hostar en rakt i ansiktet osv. Jag har valet att stanna hemma, men tycker ändå att resande är så trevligt att det är värt risken att inte ha en angenäm flygresa.

Åk för tusan!

 

[mandalaki]

Tydligen inte när de drar en liten bebis på ett blan hen uttrycker an hen verkligen inte tycker om. Endast för att de vuxna ska kunna få semester. Det är inte att tänka efter.

Om ett barn skriker ombord på ett flygplan behöver det inte ha med flygningen att göra. Lika lite som ett barn som skriker i sin vagn behöver göra det i protest mot just vagnen.

Jag tror att föräldrar vet mer om barn, i synnerhet sina egna barn, än du verkar göra. Så låt dem fatta sina egna beslut kring barnen, och själva bedöma vad de måste tänka på.

 

[Lipperta]

Om ett barn skriker ombord på ett flygplan behöver det inte ha med flygningen att göra. Lika lite som ett barn som skriker i sin vagn behöver göra det i protest mot just vagnen.

Jag tror att föräldrar vet mer om barn, i synnerhet sina egna barn, än du verkar göra. Så låt dem fatta sina egna beslut kring barnen, och själva bedöma vad de måste tänka på.

Fast många har ju just sagt i den här tråden att deras barn inte tycker om det, speciellt upp och ner.

Frågan jag svarade på var att det kanske är bättre, framförallt för barnet att åka mindre avstånd. Det tycker jag är lite själviskt faktiskt, dra med barn på semester när den visar att den inte tycker om det. Visst prova en gång, med litet avstånd, skiter dig sig kanske man inte bör åka igen till det blir äldre. Men tydligen är det bara jag som tänker så.

Sen har du ingen aning om vad jag har för historik med barn

 

[SaraMara]

Fast många har ju just sagt i den här tråden att deras barn inte tycker om det, speciellt upp och ner.

Frågan jag svarade på var att det kanske är bättre, framförallt för barnet att åka mindre avstånd. Det tycker jag är lite själviskt faktiskt, dra med barn på semester när den visar att den inte tycker om det. Visst prova en gång, med litet avstånd, skiter dig sig kanske man inte bör åka igen till det blir äldre. Men tydligen är det bara jag som tänker så.

Sen har du ingen aning om vad jag har för historik med barn

Allt annat osagt så kan det vara en poäng i att fundera lite över fenomenet "start-och-landning" och vad som påverkar barns - och vuxnas - öron och sedan tänka ett varv till på huruvida obehaget blir större eller mindre - eller känsloneutralt - pga längre tid mellan dessa två situationer. Och om det kanske är så att en referensram bestående av en flygtid som nästan enkom består av start och landning verkligen ger en rättvisande bild av barns påstådda rädsla vid flygning.