Sv: snurra tyglar å tvinga dem backa??
Hej hopp! premiär på western!
Blev så nyfiken på den här tråden.
Jag höll på med NH förr pga att dressyrryttaren jag var tävlingsskötare åt la om helt o blev NH-tränare. Jag hängde på o lärde mig av henne för att kunna jobba med hennes hästar.
Jag känner igen backningen både därifrån och från westernekipage jag kollat in i ridhuset här.
Westernryttarna kan te sig på det här viset=(tro inte att jag gör narr av hela westerkåren, jag har spanat in några ekipage som säkert ligger på mkt låg nivå och missuppfattat stora delar...De har dyra tävlingshästar men kan kanske inte så mycket själva...)
=Leder in häst med huvudet hängandes mycket lågt, går lugnt in i ridhuset och gör halt, ryttaren fipplar på med utrustningen. Häst i bakgrunden galopperar o slår i väggen. Westernhästen tittar upp med ett ryck och kliver om lite bak för att se vad som händer. Westernyttaren blir tvärarg, rätar upp sig och flyger upp med armarna för att "jaga" hästen bakåt. Efter ett halvt steg har hästen vänt tillbaka huvudet, gapar till o visar underkastelse. Ryttaren missar troligen signalen från sin häst och jagar vidare fem sex steg tills han/hon känner att adrenalinet ebbat ut.
Backningen måste i mina ögon vara till för att tillrättavisa=bestraffa. men görs i mina ögon helt i onödan och mycket för att statuera exempel för hästen och skapa en slags kadaverdisciplin.
Det är en sak att ha en häst som är så trygg att den skiter i vad som händer runt omkring, en annan att tvinga en häst att skita i omgivningen för att tillskriva sig själv ledarskapet.
Med mina till en början helt ouppfostrade kallblodskillar har det räckt med ett finger i bringan och ett par steg undan från mitt space för att de ska släppa sin kontroll, rikta uppmärksamheten på mig och slappna av.
Lillkillen testar ibland då husse tränat mycket då han har noll koll på hästspråk och märker inte då de smygande tar över. Då blir det ett par steg backning eller ett finger i bogen så han formar sig runt mig o inte tränger med bogen.
Jag har för länge sedan frångått repträningen och lekarna då jag tycker det räcker med att integrera tänkandet i sin vanliga hantering.
Att vara på sin vakt på ett lugnt sätt och omedelbart men milt avstyra ett litet försök att ta över ledarskapet gör det överflödigt med bestraffningar.
Räcker med att sträcka upp sig, titta till eller harkla sig oftast... Som halli hallå där, kom ihåg spelreglerna!
Kör man den grova stilen är jag rädd att gränsen är fin till att antingen få hästen emot sig eller knäcka den mentalt.