Sv: snubblar
Beror ju på typ av skada också, men det är alltid en risk. Saker kan förvärras när de blir tunga, och då står man i en väldigt otrevlig situation, där man kan tvingas välja vem man ska prioritera - fölet eller stoet..
När det gäller artros så både vad gäller människor och hundar som exempel så en av de första råd, och de mest allmängiltiga råd som ges är att se till att minimera ev övervikt. Stor del av den lindrande behandlingen går ut på att minska ev övervikt, och hålla vikten nere. Både för att inte belasta lederna med extravikt, och att behålla så stor rörlighet som möjligt, då visst mått av rörelse är av godo.
Har man sett ett högdräktigt friskt sto sista månaden eller två, inser man hur pass stor 'påfrestning' det ändå är och hur det påverkar inte bara vikt utan också rörlighet, cirkulation. Nu klarar de flesta hästar det galant, precis som människor blir orörligare, får cirkulationsproblem, besväras av att vara tunga och otympliga i slutet av graviditeten etc.
Men att MEDVETET utsätta ett 21-årigt sto som INTE har unika kvaliteer som verkligen, verkligen är värda att tillföra aveln för det, med vetskapen om att hon har artros - det anser jag är grymt.
Det finns andra skador där det är mindre risk, där skadan påverkar mer om hästen anstränger sig för mycket etc, men där det inte i normalfallet innebär någon risk för förvärrning av skadan pga extra tyngd och otymplighet. Även dessa fall är en risk dock, det är det alltid.
Och även en sådan skada som inte bedöms påverkas, som t ex den skada på långa tåsträckaren ett sto jag hade fick, riskerar att akutiseras av ANDRA orsaker under dräktigheten, och en dräktighet innebär restriktioner i hur man tryggt och säkert kan behandla och med vad. Och att stå med ett dräktigt sto som har ont och behöver behandling och smärtlindring, och där den bästa behandlingen innebär risker för fostret, är inte kul. Vad väljer man, att riskera fostret genom att ge stoet den behandling det behöver, eller låta stoet 'lida' genom att behandla mer fostervänligt?
Jag betäckte ett ungsto, efter noga övervägande (hon var opererad för birkelandsfraktur, och hade haft en del ledkänningar efter en hagvurpa som yngre) och diskussion med veterinären. Det ansågs som helt riskfritt att betäcka då hon var friskförklarad.
Nu blev det dessvärre så att hon fick tillbaka sina ledinflammationer. Hon hade (av annan anledning) kastat sitt föl dock, och var odräktig. Och jag kan lova dig att när jag stod där, samma månad som hon hade varit högdräktig om hon inte kastat, och såg henne resa sig vid böjprovet (hon var OHALT initialt i både skritt, trav och galopp) så var jag LÄTTAD att stackars saten inte var dräktig med. FÖr fatta vilken jävla sits jag suttit i, med ett högdräktigt sto som hade ONT. Och där jag hade fått välja - förlora båda två, VECKOR innan beräknad fölning, eller låta stoet ha ONT, tills fölet fötts, och sen få avliva stoet och nappa/amma fölet. (Alt pina stoet med att gå och ha ont tills man kunnat avvänja).
Vill du verkligen riskera det? Om inte - betäckt INTE det stoet. Det är för stor risk. Hur gärna du än vill ha en avkomma efter henna.
