Jag har en rottweiler som utvecklade resursforsvar fran 10-12 veckors alder. Som vanligt hos rottisar har hon ocksa alltid varit valdigt matglad och ater allt. Tyvarr innebar det att hon ocksa ater papper, plast, metall, glas ... vad hon rakar fa syn pa och far for sig ar atbart.
Jag insag att min valp var tamligen hysterisk att verkligen ata allt. Tugga behovdes inte om matte var nara, det gick sa bra att svalja direkt, men allt akte ner. Det var alltsa viktigt att se till att hon inte at allt som lag pa marken och jag forsokte ligga ett steg fore och plocka upp olampliga grejor.
Da attakerade hon min hand. RIKTIGT attakerade och hogg sa det gick hal, med vilda morr och allman hysteri. (Det var mycket, mycket, nara att uppfodaren fick tillbaka henne vid ett par tillfallen.)
Hon var sa liten att "traning" inte fungerade riktigt ... hennes formaga att halla mer an en tanke (jag vill HA det dar var en mycket vanlig tanke hos henne) i huvudet at gangen var obefintlig.
Nu vaxte min lilla arthjarna med stormsteg och hennes attacker blev mer och mer valdsamma ... mina hander och ben hade standigt stora blodiga hugg sar ... medan jag fortvivlat korde byteshandel sa mycket jag kunde. Hela tiden, med blandat resultat nar vi jobbade med det flera ganger i timman. Varje gang hon var vakten, praktiskt taget.
Hon var straxt over 6 manader och hennes attacker var lika valdsamma nar jag plockade upp nagot fran marken eller tog undan nagot hon rakade titta pa och det borjade bli farligt ... nar vi var hemma hos en kompis med en Catahoula, STOR kille pa 2 ar som hon lekte med.
Efter leken gick de omkring och Diva sag en liten, liten brun sten som hon luktade pa och Gus kom vandrande for att se vad det var. Diva hukade sig over den mycket lilla stenen, och morrade till Gus med rest ragg. Jag tror att hon var i forstadiet till en attack, men det gick sa fort att jag inte vet sakert.
Gus hoppade helt enkelt upp pa ryggen pa henne utan att saga nagot alls, men det gick fort och hon skrapade sin lilla nasa. Hon kom rusande och gomde sig bakom mig och har inte attakerat mig sedan det.
Det fodrades fortfarande mycket bytestraning (och vi far med jamna mellanrum aterga till det) for att hon skulle tillata att jag tog saker fran henne ... och det tog lang tid innan jag bara kunde stoppa handen i munnen pa henne nar hon hittat nagot farligt att tugga pa.
Det som fungerade bast pa henne var att be henne komma med det hon tog och ge det till mig. Sedan far hon oftast tillbaka om det inte ar farligt ... annars fick hon en godis eller leksak under mycket lang tid. Det ar nagot vi jobbar med till viss del fortfarande aven om det inte ar medvetet numera.
Jag kallar in och ber att fa se vad hon har, hon ger det till min hand och jag berommer, eventuellt far hon en godis och saken tillbaka. Hon snor ibland vissa saker runt huset, inte mat i forsta hand, utan papper, klader, eller liknande och kommer rusande med det for att ge det till mig for berommet.
Jag insag att min valp var tamligen hysterisk att verkligen ata allt. Tugga behovdes inte om matte var nara, det gick sa bra att svalja direkt, men allt akte ner. Det var alltsa viktigt att se till att hon inte at allt som lag pa marken och jag forsokte ligga ett steg fore och plocka upp olampliga grejor.
Da attakerade hon min hand. RIKTIGT attakerade och hogg sa det gick hal, med vilda morr och allman hysteri. (Det var mycket, mycket, nara att uppfodaren fick tillbaka henne vid ett par tillfallen.)
Hon var sa liten att "traning" inte fungerade riktigt ... hennes formaga att halla mer an en tanke (jag vill HA det dar var en mycket vanlig tanke hos henne) i huvudet at gangen var obefintlig.
Nu vaxte min lilla arthjarna med stormsteg och hennes attacker blev mer och mer valdsamma ... mina hander och ben hade standigt stora blodiga hugg sar ... medan jag fortvivlat korde byteshandel sa mycket jag kunde. Hela tiden, med blandat resultat nar vi jobbade med det flera ganger i timman. Varje gang hon var vakten, praktiskt taget.
Hon var straxt over 6 manader och hennes attacker var lika valdsamma nar jag plockade upp nagot fran marken eller tog undan nagot hon rakade titta pa och det borjade bli farligt ... nar vi var hemma hos en kompis med en Catahoula, STOR kille pa 2 ar som hon lekte med.
Efter leken gick de omkring och Diva sag en liten, liten brun sten som hon luktade pa och Gus kom vandrande for att se vad det var. Diva hukade sig over den mycket lilla stenen, och morrade till Gus med rest ragg. Jag tror att hon var i forstadiet till en attack, men det gick sa fort att jag inte vet sakert.
Gus hoppade helt enkelt upp pa ryggen pa henne utan att saga nagot alls, men det gick fort och hon skrapade sin lilla nasa. Hon kom rusande och gomde sig bakom mig och har inte attakerat mig sedan det.
Det fodrades fortfarande mycket bytestraning (och vi far med jamna mellanrum aterga till det) for att hon skulle tillata att jag tog saker fran henne ... och det tog lang tid innan jag bara kunde stoppa handen i munnen pa henne nar hon hittat nagot farligt att tugga pa.
Det som fungerade bast pa henne var att be henne komma med det hon tog och ge det till mig. Sedan far hon oftast tillbaka om det inte ar farligt ... annars fick hon en godis eller leksak under mycket lang tid. Det ar nagot vi jobbar med till viss del fortfarande aven om det inte ar medvetet numera.
Jag kallar in och ber att fa se vad hon har, hon ger det till min hand och jag berommer, eventuellt far hon en godis och saken tillbaka. Hon snor ibland vissa saker runt huset, inte mat i forsta hand, utan papper, klader, eller liknande och kommer rusande med det for att ge det till mig for berommet.
Mot andra hundar är han oftast den veka, taxfröken tittar på honom och han flyttar sig från bädden. Sina ben lägger han sig på när hon kommer men insisterar hon så backar han och står och gnäller. Nu tillåter jag inte ben när de är två men hennes husse tänker inte riktigt så långt. 
