Snacktråd 2

[cili]

Och nu är det gjort, det var INTE roligt och när jag frågade när hon kanske kan väntas bli trygg svarade de "OM hon blir trygg... ÅR!". Det här med katter är inte längre roligt, allt jag önskade var en knäkatt som kan göra mig sällskap och vad köpte jag? En "knäkatt" enligt säljaren men som legat i soffan med oss TVÅ gånger sen vi köpte henne i februari och inte alls verkar tycka om att bli klappad och en vildkatt som jag i och för sig visste var vild men som "visat fina tendenser till att bli tam fort".

Jag inser (och har alltid gjort) att Lova kanske aldrig blir en gosig tjej, men just nu känns det tungt. Det var ju inte såhär jag ville ha det

Ta det lugnt
Mina huskatter som jag haft sedan dom var små blev inte knäkatter förrän dom var sisådär 5 år gamla, men nu är dom nästan överdrivet klängiga. Har din ena varit knäkatt tidigare lär det gå fortare än så, hon behöver bli trygg med sin nya bostad och dig vilket kan ta lite tid.
Dom har bara varit hos dig i tre månader, och skyggis har ju gjort fina framsteg på den tiden .

Mina vildungar som jag var jourhem åt mutade jag med godis för att få klappa. Dom fick äta om jag fick ta på dom. Ganska snart insåg dom att det där med att bli klappad faktiskt var ganska skönt. Kan det funka på din eller struntar hon i godbiten då?
Vad händer om du tar tryggis och placerar henne i knät? Stannar hon kvar eller springer iväg?

 

[Silkisif]

Ta det lugnt
Mina huskatter som jag haft sedan dom var små blev inte knäkatter förrän dom var sisådär 5 år gamla, men nu är dom nästan överdrivet klängiga. Har din ena varit knäkatt tidigare lär det gå fortare än så, hon behöver bli trygg med sin nya bostad och dig vilket kan ta lite tid.
Dom har bara varit hos dig i tre månader, och skyggis har ju gjort fina framsteg på den tiden .

Mina vildungar som jag var jourhem åt mutade jag med godis för att få klappa. Dom fick äta om jag fick ta på dom. Ganska snart insåg dom att det där med att bli klappad faktiskt var ganska skönt. Kan det funka på din eller struntar hon i godbiten då?
Vad händer om du tar tryggis och placerar henne i knät? Stannar hon kvar eller springer iväg?

Tack!
Jag kände en plötslig och enorm dipp, nu är det lite bättre. Tack för peppen!

Hur tar du på dem? Hur gör jag för att liksom uttrycka att klappar jag får du godis?
Jag vet inte om det kan fungera, jag matar dem i ett hörn och när jag sitter på huk kan hon kila in sig under mig och stå och äta, lite försiktigt men ändå. Jag har börjat röra benet ibland, och börjat "råka" slinta med skeden när jag ska lägga fram maten och röra henne på kinden istället och det tycker hon är tveksamt okej. Har ingen aning om det är en galen väg att gå!

Tryggis springer iväg vart jag än placerar henne, i princip. Vissa dagar är det bättre, andra sämre. Jag har börjat muta henne med godis och då blir hon mer "kelen", men det är ju godisets förtjänst.

 

[cili]

Tack!
Jag kände en plötslig och enorm dipp, nu är det lite bättre. Tack för peppen!

Hur tar du på dem? Hur gör jag för att liksom uttrycka att klappar jag får du godis?
Jag vet inte om det kan fungera, jag matar dem i ett hörn och när jag sitter på huk kan hon kila in sig under mig och stå och äta, lite försiktigt men ändå. Jag har börjat röra benet ibland, och börjat "råka" slinta med skeden när jag ska lägga fram maten och röra henne på kinden istället och det tycker hon är tveksamt okej. Har ingen aning om det är en galen väg att gå!

Tryggis springer iväg vart jag än placerar henne, i princip. Vissa dagar är det bättre, andra sämre. Jag har börjat muta henne med godis och då blir hon mer "kelen", men det är ju godisets förtjänst.

Det är inget ovanligt att känna så, och det måste man få göra ibland

Med mina fegisar la jag fram oemotståndligt god mat (i deras fall kycklinghjärtan) och höll fram en hand. Dom tog mat och jag klappade en försiktig klapp samtidigt, sen tog jag undan handen och dom fick äta ifred. Det var alltså inte "klappa först - äta sen", utan mer att maten låg där och för att få den gick dom igenom en klapp
Testa att ge en enkel klapp längs sidan när hon kommer fram för maten, låtsas som att det inte är någon big deal och backa sedan och låt henne äta färdigt ifred. Man vill ju att maten ska vara den stora grejen i det hela, så dom kan gå med på att man rör vid dom eftersom maten överväger det läskiga . Skulle hon reagera med att springa undan så fortsätt att låtsas som ingenting. Helt enkelt: gör ingen stor grej av det

Jag ser inget fel i att muta med godis för att visa vägen Om hon bara kommer på att det kan vara trevligt att vara nära sin nya människa så spelar det ingen roll om det just nu är godisets förtjänst eller inte. Njut av tillfället och gosa det som går under tiden, eftersom hon ju är mer trygg med att man rör henne än vad skyggis är

 

[Silkisif]

Det är inget ovanligt att känna så, och det måste man få göra ibland

Med mina fegisar la jag fram oemotståndligt god mat (i deras fall kycklinghjärtan) och höll fram en hand. Dom tog mat och jag klappade en försiktig klapp samtidigt, sen tog jag undan handen och dom fick äta ifred. Det var alltså inte "klappa först - äta sen", utan mer att maten låg där och för att få den gick dom igenom en klapp
Testa att ge en enkel klapp längs sidan när hon kommer fram för maten, låtsas som att det inte är någon big deal och backa sedan och låt henne äta färdigt ifred. Man vill ju att maten ska vara den stora grejen i det hela, så dom kan gå med på att man rör vid dom eftersom maten överväger det läskiga . Skulle hon reagera med att springa undan så fortsätt att låtsas som ingenting. Helt enkelt: gör ingen stor grej av det

Jag ser inget fel i att muta med godis för att visa vägen Om hon bara kommer på att det kan vara trevligt att vara nära sin nya människa så spelar det ingen roll om det just nu är godisets förtjänst eller inte. Njut av tillfället och gosa det som går under tiden, eftersom hon ju är mer trygg med att man rör henne än vad skyggis är

Tack igen!!

Då är vi nog inne på rätt spår, jag kan definitivt inte sitta med ena handen i redo för klapp-läge för det är hon rädd för, men att ingen big deal-klappa när hon äter är väl okej. Hon brukar gå undan och kolla på mig som om jag inte vore riktigt klok Ska fortsätta med det, har varit lite tveksam tidigare.

Vimsa ska fortsätta få massa godis, så hoppas jag vi kan bli vänner någon gång. Hon är dessutom lite tunn så godis skadar inte Hon är INTE glad på mig sen jag slutade ge torrfoder. För någon dag sedan råkade jag komma åt torrfoderpåsen som är lite sönder, jag spillde ut torrfoder över golvet och Vimsa såg ut som om hon kommit till himmelriket

Nu är jag back on track, tack för knuffen i rätt riktning!

 

[cili]

Tack igen!!

Då är vi nog inne på rätt spår, jag kan definitivt inte sitta med ena handen i redo för klapp-läge för det är hon rädd för, men att ingen big deal-klappa när hon äter är väl okej. Hon brukar gå undan och kolla på mig som om jag inte vore riktigt klok Ska fortsätta med det, har varit lite tveksam tidigare.

Vimsa ska fortsätta få massa godis, så hoppas jag vi kan bli vänner någon gång. Hon är dessutom lite tunn så godis skadar inte Hon är INTE glad på mig sen jag slutade ge torrfoder. För någon dag sedan råkade jag komma åt torrfoderpåsen som är lite sönder, jag spillde ut torrfoder över golvet och Vimsa såg ut som om hon kommit till himmelriket

Nu är jag back on track, tack för knuffen i rätt riktning!

Så länge hon får en lugn, fin klapp utan att något mer händer så borde hon ganska snart lära sig att det inte är något farligt. Det gäller bara att försöka hålla sig ifrån att klappa mer innan hon är okej med den där enda klappen, så man inte tvingar sig på det stackars djuret . Förr eller senare så kommer hon säkert gå med på mer gos, så länge hon får ta det i sin egen takt.

Vad säger skyggis (är det hon som heter Lova?) om torrfoder förresten? Om hon också gillar sånt kanske det funkar att ge ur handen för att avdramatisera den? Alternativt att du sitter på golvet och lägger bit efter bit omkring dig, för att avdramatisera dig själv och armrörelser.

 

[Silkisif]

Så länge hon får en lugn, fin klapp utan att något mer händer så borde hon ganska snart lära sig att det inte är något farligt. Det gäller bara att försöka hålla sig ifrån att klappa mer innan hon är okej med den där enda klappen, så man inte tvingar sig på det stackars djuret . Förr eller senare så kommer hon säkert gå med på mer gos, så länge hon får ta det i sin egen takt.

Vad säger skyggis (är det hon som heter Lova?) om torrfoder förresten? Om hon också gillar sånt kanske det funkar att ge ur handen för att avdramatisera den? Alternativt att du sitter på golvet och lägger bit efter bit omkring dig, för att avdramatisera dig själv och armrörelser.

Japp, Lova är skyggis och hon älskar också torrfoder! Jag känner dock att jag inte vill fodra med torrfoder som standard, men att ge som godis är säkert bra! Jag har gjort nästan motsvarande med dreamies, Lova har gått upp lite men jag skulle tro att hon är normalviktig nu. Så att använda torrfoder som godis var en toppenidé!
Det är skönt med lite input från någon som hanterat vilda katter, det är så skönt att få lite tips ibland och inte bara famla i blindo.

 

[Marty]

Jag känner mig som världens hemskaste människa. Jag har bokat tid för att ta bort min Sally . Hon har haft allergi under flera år men efter att vi började med rent allergifoder förra året så har allergin hållit sig på en vettig nivå, fram tills nu. Nu har hon börjat klia upp sår igen, och det känns inte rätt mot henne. Det funkar inte att ha henne på medicinering då hon blir deppig och skygg då. Men jag känner mig så otroligt hemsk eftersom hon är frisk och glad för övrigt. Men när hennes allergi var som värst blev hon deprimerad och var helt manisk, och jag vill inte att hon ska hamna där igen . På tisdag är det dags. Hon ska skämmas bort med icke allergifoder sista dygnen tänker jag. Jag har allergitabletter här hemma som jag kan proppa i henne, så förhoppningsvis blir inte allergin för svår.

 

[mooi]

Och jag var hos veterinären för ett par, tre veckor sedan på grund av Lunas krångliga mage. Det visade sig att hon har en parasit. Inget att göra förutom att ge skonfoder och hoppas att den försvinner. Har ingen logisk förklaring till varför hon har den här parasiten heller - magen började krångla när jag försökte introducera Mjaus blötmat, så jag trodde att det hade med foderallergi att göra, men icke. Hon hade då alltså aldrig varit ute i sele eller träffat någon annan katt.

Jag hoppas, hoppas, hoppas att parasiten försvinner snart och att Luna inte blir kronisk smittbärare. Jag hoppas ju eventuellt kunna skaffa en kompis till henne någon gång i framtiden, men det går ju inte om Luna fortsätter smittas.

Hur som helst så fungerar hon super på skonfodret. Blötmaten är godast, tycker Luna, och blit lite tokig när den serveras. Sedan är hon ju ständigt pigg och glad och busig, så parasiten påverkar henne inte på något vis förutom just magen som blir lite kass. Men min lilla gosfia lever som en prinsessa och skäms bort som bara den. Det förtjänar hon.

Usch då.. Jag håller också på med en krånglig mage - var hos veterinären i fredags men då blev det aldrig prover tagna då katten var uttorkad, fick bli vätska under huden och sen har jag gett skonfoder + Diarsanyl. Har inte hjälpt, fortfarande dålig i magen men en väldigt pigg katt nu som är som ett popcorn På torsdag nästa vecka ska vi in för ny provtagning.

 

[zassoo]

Jag känner mig som världens hemskaste människa. Jag har bokat tid för att ta bort min Sally . Hon har haft allergi under flera år men efter att vi började med rent allergifoder förra året så har allergin hållit sig på en vettig nivå, fram tills nu. Nu har hon börjat klia upp sår igen, och det känns inte rätt mot henne. Det funkar inte att ha henne på medicinering då hon blir deppig och skygg då. Men jag känner mig så otroligt hemsk eftersom hon är frisk och glad för övrigt. Men när hennes allergi var som värst blev hon deprimerad och var helt manisk, och jag vill inte att hon ska hamna där igen . På tisdag är det dags. Hon ska skämmas bort med icke allergifoder sista dygnen tänker jag. Jag har allergitabletter här hemma som jag kan proppa i henne, så förhoppningsvis blir inte allergin för svår.

Usch vad jobbigt Klart hon ska skämmas bort riktigt ordentligt nu

 

[zassoo]

@Linta Vad skönt att det bara var uvi! Det var ju samma för oss förra året, man hinner bli väldigt orolig...

 

[Lavine]

Usch då @Marty , hoppas ni får några fina dagar nu.

 

[Lager]

Jag känner mig som världens hemskaste människa. Jag har bokat tid för att ta bort min Sally . Hon har haft allergi under flera år men efter att vi började med rent allergifoder förra året så har allergin hållit sig på en vettig nivå, fram tills nu. Nu har hon börjat klia upp sår igen, och det känns inte rätt mot henne. Det funkar inte att ha henne på medicinering då hon blir deppig och skygg då. Men jag känner mig så otroligt hemsk eftersom hon är frisk och glad för övrigt. Men när hennes allergi var som värst blev hon deprimerad och var helt manisk, och jag vill inte att hon ska hamna där igen . På tisdag är det dags. Hon ska skämmas bort med icke allergifoder sista dygnen tänker jag. Jag har allergitabletter här hemma som jag kan proppa i henne, så förhoppningsvis blir inte allergin för svår.

Usch så tråkigt. Hoppas nu de sista dagarna blir bra och fina för er och Sally.

 

[Lii]

Jag känner mig som världens hemskaste människa. Jag har bokat tid för att ta bort min Sally . Hon har haft allergi under flera år men efter att vi började med rent allergifoder förra året så har allergin hållit sig på en vettig nivå, fram tills nu. Nu har hon börjat klia upp sår igen, och det känns inte rätt mot henne. Det funkar inte att ha henne på medicinering då hon blir deppig och skygg då. Men jag känner mig så otroligt hemsk eftersom hon är frisk och glad för övrigt. Men när hennes allergi var som värst blev hon deprimerad och var helt manisk, och jag vill inte att hon ska hamna där igen . På tisdag är det dags. Hon ska skämmas bort med icke allergifoder sista dygnen tänker jag. Jag har allergitabletter här hemma som jag kan proppa i henne, så förhoppningsvis blir inte allergin för svår.

Känn dig inte hemsk, du tar beslutat med din katts bästa i tankarna


Jag kände mig hemsk när Gullan somnade in, som att jag ändå inte gjort allt trots år av kamp, och veterinären gav honom max 6 månader att leva. Då fick han somna in medans han ändå var i en bra period och förhållandevis fräsch. Och rent krasst, ett dött djur lider inte. Nu funderar jag på varför jag höll honom vid liv nästan ett år till efter att veterinären tog upp avlivning första gången. Ha hade sluppit tre operationer, 10 vet besök och veckor på smärtstillande i så fall.

Många kramar

 

[Marty]

Tack för all er pepp! Det känns så tråkigt eftersom Sally bara är 4 år. Men jag har nog gjort allt jag kan. Hon har tyvärr utvecklat nya allergier hela tiden. För lite mer än ett år sedan när vi var hos veterinären med henne så trodde vi att hon åtminstone var allergisk mot alla fjäderfä, fisk, ev lamm, ev kvalster och troligen en del till. Det går inte att få henne symptomfri. Och nu när det blivit sämre så finns det tyvärr ingenting mer att ta till. Katten måste ju få äta, och BARF vägrar hon.

 

[cili]

Tack för all er pepp! Det känns så tråkigt eftersom Sally bara är 4 år. Men jag har nog gjort allt jag kan. Hon har tyvärr utvecklat nya allergier hela tiden. För lite mer än ett år sedan när vi var hos veterinären med henne så trodde vi att hon åtminstone var allergisk mot alla fjäderfä, fisk, ev lamm, ev kvalster och troligen en del till. Det går inte att få henne symptomfri. Och nu när det blivit sämre så finns det tyvärr ingenting mer att ta till. Katten måste ju få äta, och BARF vägrar hon.

Du resonerar klokt. Ni har försökt flera vägar under lång tid, och går det inte så går det inte. Då är det vettigare att sätta stopp i tid, innan hon mår som sämst. Dessvärre blir det ju inte ett dugg enklare för det, hon är ju fortfarande en älskad katt och familjemedlem

 

[Mumfie]

M har fått en tid för en ordentlig tandkoll med röntgen om två veckor, då får vi se hur illa det är. Själv är jag bortrest då och får smöra för en familjemedlem som kan hämta och lämna honom.

Jag är lite nervös, om jag ska erkänna. Förra gången jag hämtade en katt som fått lugnande/hade sövts kom jag hem för att upptäcka en halvt förlamad katt som fått en blodpropp, så då blev det att akut ta bort honom. Usch, vad jobbigt det var. En pigg och frisk katt som var inne för ett rutiningrepp Jag vet att risken är liten att det händer igen, och det är klart att han ska in för att få tänderna kollade, men visst känns det lite läskigt. Så kanske är det tur att jag är bortrest ändå hehe

 

[Linta]

Fan vilken sugig situation @Marty Jag instämmer med övriga, kram på dig

 

[Linta]

@Linta Vad skönt att det bara var uvi! Det var ju samma för oss förra året, man hinner bli väldigt orolig...

Ja! Speciellt när dom inte ens vill gissa på nåt liksom Jag var övertygad om att han hade typ njurcancer och att jag inte skulle få hem honom.

 

[Soffan74]

Är det någon mer med kräsna katter?

Simba (ungkatten 3 år), vägrar äta torrfoder. Blötmat duger bara...
Selma (gammelkatten 10 år), kan äta liite torrfoder, men inte mkt. Blötmat duger
Sen duger inte vilken blötmat som helst...

 

[Kilauea]

Vad tråkigt @Marty . Hoppas ni får några bra sista dagar tillsammans