ylvalill
Trådstartare
Ja, som rubriken lyder alltså. Är det helt idiotiskt att ens tro att man skall få ihop ekvationen småbarn+häst+heltidsjobb utan att vränga in och ut på sig själv?
Fick min son för 15 månader sedan och fram tills alldeles nyligen har jag varit hemma med honom på heltid. Det innebär att det inte har varit några större problem för mig att sticka iväg till stallet ett par (ok 3-4...) timmar på kvällen efter att sambon kommit hem från jobbet, 3-4 dagar i veckan. Jag har ju ändå spenderat hela dagarna tillsammans med sonen och sambon har jag hunnit umgås med i alla fall ett par timmar på kvällen eftersom han har ganska sena kvällsvanor.
Men nu skall jag alltså börja jobba heltid igen. Vanliga "kontorstider" som innebär att jag är borta mellan 07:30-17:30 (minst!) varje dag. Har jag då dessutom hästen så träffar jag sonen max 30 min på morgonen (samtidigt som jag skall klä på mig och äta frukost osv) och sen kommer jag inte hem förrän han har gått och lagt sig.
Visserligen har jag för tillfället bra medryttare som har hand om hästen för mig 4 dagar i veckan så det blir egentligen bara 2 vardagar i veckan som jag kommer hem sent men jag vet inte om det här kommer att funka i längden. Medryttarna är ju borta i perioder, på semestrar osv och då står jag där själv 7 dgr/vecka....
Sambon är förstående, han visste vad han gav sig in på när han skaffade barn med mig och det är väl tur det. Sen känner jag att hästen och ridningen är väldigt viktigt för mig. Jag behöver den "ventilen" där jag kan koppla bort allt annat och bara vara mig själv. Har ett stressigt och ansvarsfullt jobb som jag egentligen inte trivs så bra med så stallet är min lugna oas på något sätt, och hästen är en del av familjen, har haft honom i drygt 7 år...
Känner mig så otroligt splittrad. Längtar ju ihjäl mig efter sonen de dagar jag inte hinner hem och träffa honom och jag vill ju absolut inte tappa "kontakten" med honom genom att vara borta för mycket. Samtidigt är jag inte beredd att ge upp hästen. Vad skall jag göra?
Finns det någon som är, eller har varit, i samma situation som mig som har några bra tips eller bara några stöttande ord...?
Fick min son för 15 månader sedan och fram tills alldeles nyligen har jag varit hemma med honom på heltid. Det innebär att det inte har varit några större problem för mig att sticka iväg till stallet ett par (ok 3-4...) timmar på kvällen efter att sambon kommit hem från jobbet, 3-4 dagar i veckan. Jag har ju ändå spenderat hela dagarna tillsammans med sonen och sambon har jag hunnit umgås med i alla fall ett par timmar på kvällen eftersom han har ganska sena kvällsvanor.
Men nu skall jag alltså börja jobba heltid igen. Vanliga "kontorstider" som innebär att jag är borta mellan 07:30-17:30 (minst!) varje dag. Har jag då dessutom hästen så träffar jag sonen max 30 min på morgonen (samtidigt som jag skall klä på mig och äta frukost osv) och sen kommer jag inte hem förrän han har gått och lagt sig.
Visserligen har jag för tillfället bra medryttare som har hand om hästen för mig 4 dagar i veckan så det blir egentligen bara 2 vardagar i veckan som jag kommer hem sent men jag vet inte om det här kommer att funka i längden. Medryttarna är ju borta i perioder, på semestrar osv och då står jag där själv 7 dgr/vecka....
Sambon är förstående, han visste vad han gav sig in på när han skaffade barn med mig och det är väl tur det. Sen känner jag att hästen och ridningen är väldigt viktigt för mig. Jag behöver den "ventilen" där jag kan koppla bort allt annat och bara vara mig själv. Har ett stressigt och ansvarsfullt jobb som jag egentligen inte trivs så bra med så stallet är min lugna oas på något sätt, och hästen är en del av familjen, har haft honom i drygt 7 år...
Känner mig så otroligt splittrad. Längtar ju ihjäl mig efter sonen de dagar jag inte hinner hem och träffa honom och jag vill ju absolut inte tappa "kontakten" med honom genom att vara borta för mycket. Samtidigt är jag inte beredd att ge upp hästen. Vad skall jag göra?
Finns det någon som är, eller har varit, i samma situation som mig som har några bra tips eller bara några stöttande ord...?