Sluta amma! Hjälp!?

[nordsvensken]

Vi försöker sluta amma (för att minska min foglossning...), dottern är 13 mån och en riktig snuttetjej. Det är verkligen jättejobbigt då hon tillbringar åtskilliga timmar varje dag med att gnälla efter tutten och ibland ger jag dessvärre upp för att jag inte vill att hon ska vara ledsen.

Hur har ni gjort för att få det att fungera? Tips?

 

[emma74]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

mina barn var visserligen äldre men jag slutade rakt av - att "dra ner" gick inte alls (ammade morgon, efter dagis, under kvällen och någon gång på natten), med första så fungerade det hur bra som helst, med andra så var det lite mer kinkigt men det kan bero på att vi gjorde det under magsjukesjukdom - låter kanske inte så snällt men hon kunde inte äta någon bröstmjölk alls utan att få upp det på en gång så jagvar liksom tvugnen att göra uppehåll helt i flera dar och då tyckte vi att jag lika gärna kunde sluta... maken fick ta över helt med tröstningar och nattningar två veckor typ men sen var det glömt...

 

[Madick]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Samma här. Jag körde "fullt" tills det inte gick längre. Då körde jag taskiga metoden (taskigast mot den som har barnet...), och lämnade barnet till min mamma 4 dar... men det gick bra. Den var det till att ha tröja på i början så tuttarna inte syntes.

 

[Zaria]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Vi körde iofs den snälla metoden eftersom han gärna ammade på natten och förmodligen blev jättehungrig när han var van att äta nattetid.Sedan på slutet lämnade jag Hampus till min mamma (oga sjukhusvistelse) när han kom hem var han ine intresserad av ammningen alls, då var han 13 månader så jag såg ingen vits att försöka köra igång igen.

Annars tror jag mycket på att låta någon annan ha barnet ett par dagar/nätter, här fungerade det uan gnäll, även när han var mindre och min mamma hade honom, han både visste och accepterade att hon inte kunde amma honom.

 

[cafu]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

*kl*

Efter att min mamma och pappa när jag var liten åkt på en efterlängtad minisemester och jag varit hos mormor & morfar några dagar ville jag inte ta bröstet när de kom tillbaka, har min mamma berättat. Hon blev jätteledsen över det då, så det var ofrivilligt, men jag tror det var så hon slutade amma (tror jag var 8 mån då).

 

[Pallas]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Jag tror inte att man behöver vara 100% konsekvent vid avvänjningen. Det kanske tar lite längre tid, men det betyder inte att det aldrig kommer gå.

En sak som jag tycker är viktigt är att jag tror att det inte är det minsta skadligt för barnen att sakna amningen. Det är ok att vara ledsen och sörja eller bli arg för att man inte får den älskade tutten. Det är också okej för dig som mamma att sörja! Jag ammar min tvååring och min treåring nu men måste sluta pga att jag skall börja med medicin. Jag gör som du och det funkar bra. Oftast accepterar de ett nej, men ibland så gnäller de i timmar. Jag erbjuder dem kramar, massage och närhet i största allmänhet, samt bekräftar dem: "jag förstår att du vill amma nu, men tuttarna sover och vi skall inte störa dem". Känns lite löjligt att säga att brösten sover, men det är det som fungerar bäst, mina barn förstår det.

 

[bananabambi]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Försök att avleda och få hennes intresse till något annat när det är som värst. Fungerar det inte med napp?

Jag hade det väldigt lätt med avvänjningen, ammade från fem månader bara nattetid, och skulle utomlands när han var 6 månader. Pappa hade förberett med välling, men sonen fick, samma natt som jag åkte, tänder, och då ville han inte ha välling heller. När jag kom hem två dagar senare hade han noll intresse för tuttarna och amning, och dessutom sov han hela nätter. Snacka om att ha de bra

 

[nordsvensken]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Jaha, och här sitter jag och ammar medan jag läser tråden, lämpligt!

Problemet är väl lite det också att jag egentligen inte vill sluta amma utan det är för att jag ska kunna ta medecin och förhoppningsvis bli bättre i foglossningen...

Dessvärre klarar jag inte av att lämna bort henne i flera dagar, det skulle vara fruktansvärt och jag skulle sakna henne så enormt!


Eftersom jag för tillfället har fruktansvärt ont har jag väldigt svårt att orka med hennes gråt efter tutten hela dagarna, jag ger upp väldigt snabbt... Hon tar inte napp (har aldrig gjort...) och att avleda fungerar tyvärr inte. Tutten är liksom NR1 i hennes liv

 

[Pallas]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Kan du inte börja med medicinen nu då? Och vad är det för medicin du skall börja med, är du säker på att det inte går att amma lite (även om jag vet att det bästa mot foglossning är att sluta helt). Många läkare rekommenderar ju att sluta amma av slentrian, för säkerhets skull, utan att tänka på att det är skillnad på ett nyfött barn och ett större barn som ammar, både i organens känslighet och i mängden mjölk de får i sig. Som jag förstår det så vill du ha hjälp med ditt akuta smärttillstånd men du vill inte att din dotter skall komma i kläm och du vill egentligen inte sluta. Kanske kan det hjälpa dig och din dotter att du gör upp ett schema och dörsöker hålla dig till det? Det har hjälpt mig lite i mina försök att trappa ned. Jag ammar på morgonen innan vi går upp, nån skvätt på dagen och sedan på kvällen vid läggdags. Ibland avviker jag från detta, om det händer något speciellt eller om amningen verkar viktigt för barnen, men i stort försöker jag neka dessemellan. Barnen är iofs så pass stora att de förstår innebörden i "du får tutta efter maten", gör din tjej det?

Det kommer bli bättre! Även tuttgalningar som mina har lärt sig acceptera ett nej för det mesta. Det tar lite tid och det känns jobbigt under tiden, men man får försöka hitta balansen mellan sin egen hälsa och barnes välmående. Inget blir ju bättre för er om fu är helt låst av smärta även om din dotter älskar amningen aldrig så mycket. Då blir ju balansen skev och din dotters tillfälliga lycka blir på din bekostnad och det kan vara jobbigt i längden.

 

[nordsvensken]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Tack för din stöttning Pallas!

Det som fungerar bäst för mig att äta är tiparol, vilket ju är lite väl illa att amma med. Kanske kan ett alternativ vara att äta voltaren eller panocod som är "en klass bättre"... Då har jag mer ont men överlever iaf dagen...

Vi amma också på morgonen innan vi går upp (annars innebär det att jag måste stiga upp kl 4 vilket känns ganska omöjligt när jag har ont. Smärtan gör ju en så trött...) sedan har det blivit ngn/några ggr på dagen när jag gett upp. Kvällarna överlåter jag åt maken, då håller jag mig undan. Men ett schema är nog inte fel, typ morgon och lunch... Något som för dagen verkar fungera bra som avledning är att hon får en regäl bit gurka att suga/äta på, men det har väl ändrat sig tills i morgon.

Det är så svårt det där med att hitta en balans. Jag har så ont att jag gråter av och till hela dagarna, och det blir ju ännu värre när dottern är ledsen och arg. Medeciner minskar ju det onda, men smärtan tar fortfarande ner mitt humör mkt och med en jätteledsen liten dotter och att även jag själv saknar närheten med amningen gör ju inte det hela bättre. Så vad jag än gör mår jag dåligt! Åh, det är så svårt att ORKA! Det var ju inte det här tråden skulle handla om, men...

 

[Pallas]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Åå usch så du har det! Jag känner fortfarande av min foglossning (två år efter sneaste graviditeten) men har inte på långa vägar såna besvär som du. Läste du tipset om magnesium (var det väl, skall leta på det) mot foglossning?

 

[nordsvensken]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Ja jag ska prova magnesium, tack för påminnelsen!

Dessvärre är det antagligen inte bara fogarna, utan ngt mer... Väntar på tid hos en riktig doktor , inte bara de där kortisonsprutande, receptutskrivande klåparna på vc... Så ska jag bara försöka överleva fram tills dess också, vilket just nu känns tufft!

 

[cafu]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Hjälp vad jobbigt du verkar ha det, förstår att det tär på krafterna! Har ingen erfarenhet av problemen eller förslag på lösning men tänker på dig och hoppas att du hittar något sätt att få situationen något mer uthärdlig!!!

Det är så svårt det där med att hitta en balans. Jag har så ont att jag gråter av och till hela dagarna, och det blir ju ännu värre när dottern är ledsen och arg. Medeciner minskar ju det onda, men smärtan tar fortfarande ner mitt humör mkt och med en jätteledsen liten dotter och att även jag själv saknar närheten med amningen gör ju inte det hela bättre. Så vad jag än gör mår jag dåligt! Åh, det är så svårt att ORKA! Det var ju inte det här tråden skulle handla om, men...

 

[Pallas]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Ja jag ska prova magnesium, tack för påminnelsen!

Dessvärre är det antagligen inte bara fogarna, utan ngt mer... Väntar på tid hos en riktig doktor , inte bara de där kortisonsprutande, receptutskrivande klåparna på vc... Så ska jag bara försöka överleva fram tills dess också, vilket just nu känns tufft!

Har du kollat dig hos kiropraktor förresten? Jag har en låsning i bröstryggen som skapar rätt stora besvär, förutom att mitt bäcken är lite snett efter graviditeterna. Skulle behöva gå regelbundet hos kiropraktor men har inte råd. :-(

 

[nordsvensken]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Har du kollat dig hos kiropraktor förresten? Jag har en låsning i bröstryggen som skapar rätt stora besvär, förutom att mitt bäcken är lite snett efter graviditeterna. Skulle behöva gå regelbundet hos kiropraktor men har inte råd. :-(

Nej det var ju det där med pengar... Men tack för tipset, kanske ngt att prova!

 

[Pallas]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Justja! Jag blev ju lite hjälpt av akupunktur mot foglossning under graviditeten, det kan man få hos sjukgymnast och går på högkostnadsskyddet. Om du inte provat det kanske det kan vara värt ett försök (om det finns att få)? Annars kanske en sån där TENS-apparat funka lite smärtlindrande, det vet jag andra som provat med goda resultat mot foglossning under graviditet. Om du inte provat det heller.

Nu blev det ju lite tips utöver detta med amningen, men eftersom ni är i en sån akut sits och du känner deig kluven kan det ju vara värt att kolla upp möjliga alternativ till att sluta amma helt.

 

[nordsvensken]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Akupunktur hjälper inte mig tyvärr, har redan "pysslat" med det nu efter graviditeten. Enda reaktionen för mig var att jag kräks av nålarna

Det är bara bra med tips om annat än det tråden handlade om, eftersom tipsen handlar om anledningen till varför jag borde sluta amma! Det är så härligt med buke, med folk som bryr sig och vill hjälpa!

 

[Pallas]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Ah, jag har en vän som också drabbades av kräkningar av akupunktur. Det är tydligtn inte helt ovanligt.

Jag hoppas verkligen att du kan hitta någon lösning som passar både dig, din kropp och lilla dottern, och det snart!

 

[nordsvensken]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Jo det hade varit fint... annars funderar jag på amputation. Om jag amputerar i höjd med nykelbenen ungefär, så slipper jag ju alla problem som de delarna nedanför orsakar!
Tack för att du vill hjälpa till!

 

[havreflinga]

Sv: Sluta amma! Hjälp!?

Jag är Jesper Juul-influerad, så jag tror faktiskt att din dotter klamrar sig fast vid amningen för att DU gör det. Omedvetet signalerar du kanske att amning är något fint, mysigt och viktigt (vilket det ju oxå är, men det går utmärkt att ha en lika fin relation utan amning) och då blir dottern förstås orolig när hon märker att du försöker dra dig undan detta.