Slumpmässig bordsplacering

[mino]

Jag måste bara fråga dig

Om du råkar hamn bredvid en stackare med social fobi och tunghäfta på en fest

Säger du då till människa att den borde stannat hemma?

Inte visste jag att det skulle bli slumpmässig placering, det stod inte på inbjudan

Har du också tänkt på att alla kan inte vara lika duktiga som du?

Jag tänker att var och en har ansvar för sina känslor. Det är bra att underlätta för folk att lära känna varandra, men sedan måste det vara upp till varje individ att hantera situationen. Har man inget att säga men vill gå på fest, då får man väl lära sig att stå ut med att sitta tyst? För mycket känslomässig curling motverkar hela det sociala syftet med större fester.

 

[AliceZeta]

Nej, jag försöker involvera personen i samtalen, precis som vilken person som helst. Eller menar du att det står skrivet i pannan på folk varför de inte vill vara på en fest?

Däremot har jag i efterhand reflekterat över att människor som uppenbarligen inte vill umgås, går på fest i större sammanhang. När de uppför sig som de vill umgås på tu man hand med sin partner, men uppklädd.

Du säger här på forumet att människor som inte är helt bekväma med att sitta bredvid nya bekantskaper borde stanna hemma

Killen jag satt bredvid han som va onykter redan när vi kom, kanske kände sig osäker i situationen
Jag försökte prata med honom, det va inte lätt
När det blev en tyst stund så sa han ummm ummm ummmm
Mannen mittemot pratade jag lite om formel 1 och folkrace med. Tyvärr har jag lite kunskap om ämnet så samtalet blev kort.
Tjejen vid bordet hörde jag bara bråkdel av vad hon sa, då pratade hon om sina fester hon haft i tonåren

Det va inte bara jag som tyckte upplägget med placering va dålig, det är jag säker på

Tydligen får man inte ha åsikter om detta ämne för då är man otacksam och birde stanna hemma ( enl dig)

Dina inlägg i denna tråden har varit rent bedrövliga, min copy och past va bara en protest

Vi kommer inte längre tack för samtalet

 

[athena_arabians]

Tack!!
Det svaret sa allt!

Varför vill vissa här skriva folk på näsan att dom känner och tycker fel

Varför försöka läxa upp andra för att dom inte känner sig bekväma i alla situationer

(En del är ju bara så jävla DUKTIGA!

ÖRK och fy, jag spyr)

Den enda som visat bristande förståelse i den här tråden är du som tyckte att alla ska leka, annars är man tråkig.

Jag måste bara fråga dig

Om du råkar hamn bredvid en stackare med social fobi och tunghäfta på en fest

Säger du då till människa att den borde stannat hemma?

Inte visste jag att det skulle bli slumpmässig placering, det stod inte på inbjudan

Har du också tänkt på att alla kan inte vara lika duktiga som du?

Om jag hamnar bredvid någon som verkar vara tyst försöker jag hitta något vi kan prata om och involvera den i samtalet. Jag har aldrig haft problem med att någon sitter tyst bredvid mig heller, det går alltid att hitta något att prata om.

 

[AliceZeta]

Åh hatar sånt! Har turligt nog fått slippa det på senaste middagarna (bröllop) vi varit på, ena så satt alla vi kände (sambons vänner) vid ett annat bord men jag och sambon hamnade mitt emot varandra och med folk i våran egen ålder + nån äldre, hade supertrevligt, trevligare än om jag hade behövt sitta intryckt med sambons vänner hela kvällen! Men fördelen var, vi hade iallafall varandra!

Har en bakgrund med ätstörningar, ett tag kunde jag inte äta alls om någon såg på, med enstaka personer i familjen eller vissa vänner gick det ok, tänk då att sitta med massa okända personer

Ja, jag vet det finns så många orsaker till att männikor tycker sociala sammankomster är jobbiga. Varför försvåra för dessa människor. Det bli bara plågsamt för alla inblandade

 

[athena_arabians]

Du säger här på forumet att människor som inte är helt bekväma med att sitta bredvid nya bekantskaper borde stanna hemma

Killen jag satt bredvid han som va onykter redan när vi kom, kanske kände sig osäker i situationen
Jag försökte prata med honom, det va inte lätt
När det blev en tyst stund så sa han ummm ummm ummmm
Mannen mittemot pratade jag lite om formel 1 och folkrace med. Tyvärr har jag lite kunskap om ämnet så samtalet blev kort.
Tjejen vid bordet hörde jag bara bråkdel av vad hon sa, då pratade hon om sina fester hon haft i tonåren

Det va inte bara jag som tyckte upplägget med placering va dålig, det är jag säker på

Tydligen får man inte ha åsikter om detta ämne för då är man otacksam och birde stanna hemma ( enl dig)

Dina inlägg i denna tråden har varit rent bedrövliga, min copy och past va bara en protest

Vi kommer inte längre tack för samtalet

Ok, så om du inte kan någonting om något är det helt omöjligt att prata om det? Jag har suttit och pratat om hundar och hundträning en halv kväll och jag kan praktiskt taget ingenting om det (han höll på med skyddshundar). Inga problem, det var trevligt.

 

[AliceZeta]

Jag tänker att var och en har ansvar för sina känslor. Det är bra att underlätta för folk att lära känna varandra, men sedan måste det vara upp till varje individ att hantera situationen. Har man inget att säga men vill gå på fest, då får man väl lära sig att stå ut med att sitta tyst? För mycket känslomässig curling motverkar hela det sociala syftet med större fester.

Killen jag hamnade bredvid hade säkert haft en kul kväll om han hade känt sig trygg i situationen
En del är inte trygg om man är tvingad att sitta låst i timmar bredvid människor man inte känner

Människor med social fobi (eller annat) måste få en chans att komma över sin rädsla
Hur ska man annars komma över fobin?

Att gå runt och mingla med ett glas är en baggis jämfört med att sitta låst vid ett bord

 

[AliceZeta]

Den enda som visat bristande förståelse i den här tråden är du som tyckte att alla ska leka, annars är man tråkig.



Om jag hamnar bredvid någon som verkar vara tyst försöker jag hitta något vi kan prata om och involvera den i samtalet. Jag har aldrig haft problem med att någon sitter tyst bredvid mig heller, det går alltid att hitta något att prata om.

Jag försökte svara dig igår om lekandet

Mitt svar va inte allvarligt menat

Självklart får människor göra precis det dom känner sig bekväma med
Det är DET hela tråden handlar om

Jag får vara tydligare i mina svar och skippa ironin

 

[AliceZeta]

Ok, så om du inte kan någonting om något är det helt omöjligt att prata om det? Jag har suttit och pratat om hundar och hundträning en halv kväll och jag kan praktiskt taget ingenting om det (han höll på med skyddshundar). Inga problem, det var trevligt.

Ok
Over and out

 

[Petruska]

Fast som värd är det (enligt mig) ens plikt att se till att alla har det trevligt och jag utgår ifrån att man har en sådan koll på de man bjuder in. Hade jag bjudit in dig och vetat om hur du kände hade jag sett till att du hade någon du kände i närheten men om det inte fanns någon du kände hade jag sett till att du hade väldigt lättpratade människor i närheten av dig. Jag har lätt för mig i sociala situationer idag men det har inte alltid varit så och det kommer jag ihåg hur det var.

Alla som är inbjudna till mig är välkomna oavsett vilken person och egenskaper de har. Jag är glad att du gick på @cirkus fest och hade trevligt.

Men du vet ju inte om alla har trevligt. Man lämnar ju inte in klagomål i efterhand.

Själv tycker jag att bordsplacering, allsång, lekar och dans är det effektivaste sättet att göra en fest till en social plikt att arbeta sig igenom.

Jag har efter sådana fester ofta hört värdarna skryta över hur trevligt alla hade. Och vetat att de hade fel. Jag hade småtråkigt.

Och det är ju inte bara att tacka nej. De fester jag tänker på har varit tex kusinersbröllop och en del disputationer (där beror det mycket på vilket ämne det är, hur festen blir. Teknologfester är det tråkigaste som finns).

 

[MiniLi]

Jag har inga som helst problem med att hamna bredvid okänt folk. Ibland är de trevliga, ibland jättetråkiga. Men oftast hittar man ju iallafall någon kring bordet som man har trevligt med
Genomtänka bordsplaceringar är såklart roligast, när det är en bra blandning mellan helt okänt och mer eller mindre välkänt, men jag tycker det brukar bli bra oavsett.
Är nog egentligen bara en gång som jag tyckt bordsplaceringen var sämst, och det var när jag liksom hamnade som i "skarven" mellan två gäng och de två gängen bara pratade sinsemellan. Men det var ju ett undantag.

 

[AliceZeta]

Men du vet ju inte om alla har trevligt. Man lämnar ju inte in klagomål i efterhand.

Själv tycker jag att bordsplacering, allsång, lekar och dans är det effektivaste sättet att göra en fest till en social plikt att arbeta sig igenom.

Jag har efter sådana fester ofta hört värdarna skryta över hur trevligt alla hade. Och vetat att de hade fel. Jag hade småtråkigt.

Och det är ju inte bara att tacka nej. De fester jag tänker på har varit tex kusinersbröllop och en del disputationer (där beror det mycket på vilket ämne det är, hur festen blir. Teknologfester är det tråkigaste som finns).

Så sant
Festen igår kunde vi inte undvika

Det hade underlättat om vi åtminstone hade fått välja sällskap själva

 

[FreeLou]

Jag undviker i största möjliga mån att gå på tillställningar som har sådan bordsplacering. Ibland är det dock svårt att säga nej, speciellt i samband med arbete, eller på nära vänners bröllop. Jag kan genomlida situationen, men uppskattar den inte.

Personligen är jag något av en ensamvarg och när jag väl tar mig ut i sociala sammanhang tycker jag att det är jättekul att prata med vänner och bekanta, men främmande människor träffar jag så ofta ändå. Jag får helt enkelt ut mycket mer av kvällen om jag får sitta med människor jag känner igen eftersom det antagligen var längesen vi sågs.

 

[starcraft]

Att gå runt och mingla med ett glas är en baggis jämfört med att sitta låst vid ett bord

Fast det där är inte någon allmän sanning. Jag tycker det är mycket enklare att sitta bland okända vid ett middagsbord än att gå runt och mingla med ett glas i handen.

Om man tycker att det är jobbigt att prata med okända vid en middagsbjudning så måste man ju inte det. Om de andra inte är särskilt pratglada så är det inga problem att sitta tyst och sen prata med de man nu vill före och efter middagen.

 

[Mabuse]

Tror detta beror på hur man är som person. Vissa människor älskar ju att träffa nya människor, mingla och sånt. Det ger dem energi medan vissa andra tycker det är jobbigt.

Jag tror det mycket beror på övning, man lär sig hur man ska göra, helt enkelt. Jag är i grunden inte en social person, gillar att vara själv, har få nära vänner, tycker det är rätt jobbigt med stora fester, etc. Men jag har lärt mig hur man gör när man är social (det handlar som jag ser det mest om att intressera sig för andra, och vara trevligt bekräftande när man pratar med dem), fortfarande inte så att jag är värsta salongslejonet eller den sociala mittpunkten, men jag kan ta mig igenom en middag utan problem. Och det skulle jag säga är inlärt, ungefär som att lära sig rida eller laga mat eller vad som helst.

 

[Raderad medlem 94602]

Avskyr all typ bordsplacering så till den milda grad att jag flera gånger övervägt att tacka nej till bjudningar där bordsplacering troligtvis kommer att förekomma. Ibland har man fått nån hyffsad bordsgranne men oftast är det bara en tråkig transportsträcka tills bordsplaceringen börjar lösas upp och man kan börja umgås med de man är bekväm med.

 

[nejlica]

Och jag kan tycka att det är lite jobbigt om det inte finns någon form av bordsplacering alls. Jaha, ska jag sitta här? eller här? Åh, här vill jag ju sitta, men det fanns visst ingen plats till mig... Och om man inte är snabb nog så måste man splitta på sig från de man vill sitta med ändå och sprida ut sig där det finns lediga platser.

Sen blir jag helst placerad så att jag sitter med någon/några jag känner och känner mig bekväm med i närheten för då tycker jag att det blir så himla mycket enklare att även "våga" prata med de jag inte känner. Överlag så gillar jag när det inte bara är en slumpmässig bordsplacering utan att den är lite genomtänkt!

Har tänkt mig att försöka få till en bordsplacering till en bröllopsfest med ca 60 gäster och det jag tänker mig att försöka tänka på är väl att det finns lite gemensamma intressen, att det finns folk vid varje bord som är duktiga på/intresserade av att hålla igång samtal och att alla hamnar nära någon jag vet att de känner, gärna kanske med folk jag vet att de gillar men inte träffar så ofta. Men att inte ha någon placering alls känns liksom inte ens görbart, tycker att det är som gjort för att folk ska känna sig utanför och bortkomna när de måste hitta en plats själva.

 

[Sel]

Som sagt; En bordsplacering kan man väl genomlida - i värsta fall under tystnad och pet i maten.... Men Lekar!? Det känns nästan som ett övergrepp. Jag är den som reser mig upp och låser in mig på toaletten tills det är över. Fruktansvärt fånigt och utlämnande och säkert för många ångestframkallande.

 

[nejlica]

Som sagt; En bordsplacering kan man väl genomlida - i värsta fall under tystnad och pet i maten.... Men Lekar!? Det känns nästan som ett övergrepp. Jag är den som reser mig upp och låser in mig på toaletten tills det är över. Fruktansvärt fånigt och utlämnande och säkert för många ångestframkallande.

Övergrepp? Lekarna planeras väl för att lätta upp stämningen och vara trevliga får man väl hoppas, är det då någon som inte vill vara med kan man väl bara strunta i dem? Planerar folk in att det minsann ska lekas klädstreck, dryckeslekar och spelas klädpoker kan jag väl förstå att det känns lite over the top, men jag tror knappast att någon planerar in t.ex. en tipspromenad bara för att jävlas

 

[Emtherlia]

Angående lekar så är det ju skillnad på lek och lek.

Tipspromenad tror jag alla tycker är ok medan lekar där man ska göra bort sig eller där man måste vara väldigt nära okända (typ lek där man ska föra vidare ett kort mellan varandras munnar genom att suga tag i kortet) gör att många känner sig obekväma.

 

[Sel]

Sant, jag rusade väl iväg lite, men den sortens lekar som generellt förekommer på kalas får mig att bli lite irrationell. Allt från ballonger till papperstallrikar och ägg-i-sked.
Tipsrunda och/eller frågesport är mer okej, men i samband med trådens bordsplaceringar? Njae. Det finns nog många som inte vågat säga pip.