Slarvig liten gubben..

[polly p]

En liten undran..Hur mycket plockar och sorterar ni efter er respektive? Vi har levt ihop i 25 år eller mer så jag är liksom van vid hur vi har det uppdelat och oftast så bryr jag mig inte så mycket om hans oorganiserade "ordning". Jag lägger tex inte in hans tvätt.. Viker och bär men inte mer..
Det tråkiga är att det börjar störa mig mer och mer. Hans brist på organisationsförmåga. Den skapar stress och viss ångest hos mig.
Jag är så långt ifrån pedant man kan vara men som många andra så mår jag väl av struktur och att saker någorlunda ska ha sin plats. Vill ju ha det ganska fräcsht och ordningsamt medan han nog kan bo med stampat jordgolv med snusprillor till pynt och skruvar och muttrar ta mig fn överallt..
Hans garage ser ut som hemma hos "gubben Pettson" om ni känner till barnböckerna.

Vi är mitt uppe i en flytt och i morse när jag frågar när han ska sortera sina kläder mm Så säger han att han packar allt i sopsäckar och slänger med. Nu har jag burit ut allt och lägger i högar för överblick och genomgång. Det var 15 år sedan och lika många kilon så en hel del passar bättre till klädinsamling.

Stora I-lands problem not..Men tyvärr eftersom jag mår bättre av mer struktur på saker än vad han verkar göra så blir det slitningar i förhållandet.
Jag vill planera och försöka göra saker i ganska god tid mm. Medan han gör i sista stund.
Jag vet att han är stressad också över allt som ska plockas med och iordning.
Jag ska fortsätta gå igenom 40 reklam T-shirts.
Han ska ju göra hage åt mig på nya stallet. Suck.

Men seriöst, ska jag bara lära mig stänga av? Tycker jue om honom också..
Han får ha d som han vill. Eller går det att lära gamla hundar sitta?
Låter säkert som världens hemskaste "fru" ..

 

[Inglorion]

En liten undran..Hur mycket plockar och sorterar ni efter er respektive? Vi har levt ihop i 25 år eller mer så jag är liksom van vid hur vi har det uppdelat och oftast så bryr jag mig inte så mycket om hans oorganiserade "ordning". Jag lägger tex inte in hans tvätt.. Viker och bär men inte mer..
Det tråkiga är att det börjar störa mig mer och mer. Hans brist på organisationsförmåga. Den skapar stress och viss ångest hos mig.
Jag är så långt ifrån pedant man kan vara men som många andra så mår jag väl av struktur och att saker någorlunda ska ha sin plats. Vill ju ha det ganska fräcsht och ordningsamt medan han nog kan bo med stampat jordgolv med snusprillor till pynt och skruvar och muttrar ta mig fn överallt..
Hans garage ser ut som hemma hos "gubben Pettson" om ni känner till barnböckerna.

Vi är mitt uppe i en flytt och i morse när jag frågar när han ska sortera sina kläder mm Så säger han att han packar allt i sopsäckar och slänger med. Nu har jag burit ut allt och lägger i högar för överblick och genomgång. Det var 15 år sedan och lika många kilon så en hel del passar bättre till klädinsamling.

Stora I-lands problem not..Men tyvärr eftersom jag mår bättre av mer struktur på saker än vad han verkar göra så blir det slitningar i förhållandet.
Jag vill planera och försöka göra saker i ganska god tid mm. Medan han gör i sista stund.
Jag vet att han är stressad också över allt som ska plockas med och iordning.
Jag ska fortsätta gå igenom 40 reklam T-shirts.
Han ska ju göra hage åt mig på nya stallet. Suck.

Men seriöst, ska jag bara lära mig stänga av? Tycker jue om honom också..
Han får ha d som han vill. Eller går det att lära gamla hundar sitta?
Låter säkert som världens hemskaste "fru" ..

Har du på något sätt meddelat att det får dig att må dåligt? och vad säger han?

Mitt ex var helt hemsk, det var skräp och grejer överallt och det blev aldrig något gjort med diverse ursäkter (inkluderat betala räkningar, han hade ingen koll någonsin liksom). Jag mådde piss dåligt (dagliga panik och ångest attacker) på slutet och enda anledningen till att han skulle få för sig att "det kom ur det blå" att jag ville avsluta äktenskapet vore för att han stoppar huvudet i sanden, anar hade han ju behövt lägga lite energi på något Min slutsats var att han stampat ihjäl äktenskapet till slut, med att bidra knappt någonting när det kom till att sköta vårt liv, och att förändringen han behövde genomgå som person för att det skulle funka var inte jag ok med att tvinga en annan person till Ska väl tillägga att han var ju ungefär som när vi började dejta, men min karriär och jobb hade flyttat framåt (han visste att det var det jag ville när vi blev ihop. Så ej oväntat, av någon anledning verkar det viktigt för folk hemma att han liksom visste det när vi blev ihop, för det vore ju synd om karln om jag bestämt mig för att satsa på min karriär under förhållandet ) med väldigt ändrad livs situation och vad jag egentligen behövde (behöver) i ett förhållande.

Han behöver någon som är glad i att vara någon sorts mamma som sköter allt åt honom, jag behöver stöd och stöttning och någon med eget driv som jag inte behöver släpa fram och som faktist sköter sina egna grejer (och bidrar) och som inte gör sitt bästa för att inte behöva göra någon någonsin.

Så det beror nog på hur illa det är

 

[sassiball]

@polly p

Är det inte bättre att han sorterar sina egna kläder och du gör din egen hage?

Bara en tanke som slog mig.

 

[polly p]

Jo..@sassiball Men jag jobbar i helgen och det måste göras. Även i samråd med hyresvärden osv.

@Inglorion : Å fyy vilket förhållande. Stackare! Nä, min man är ju världens mest känsliga och goa för d mesta och sköter räkningar och annat praktiskt men han är gga långsam i planering och har som sagt en kaotisk oordning på sina grejer..Å eg. kan jag bara fet skita i det men jag ser ju liksom en flytt som tillfälle att också röja och organisera lite..Där tänker vi inte lika han och jag.

 

[sassiball]

Just t-shirt brukar jag påminna min man om lite då och då att han behöver gå igenom och slänga.... lika många nya som han köper, ska han helst slänga.... ibland lyder han Ibland inte.
Men han ser ju själv att garderoben börjar bli full efter ett tag så den måste bara rensas ut ibland. Gäller även mina kläder för den delen och barnens.

 

[escodobe]

En liten undran..Hur mycket plockar och sorterar ni efter er respektive? Vi har levt ihop i 25 år eller mer så jag är liksom van vid hur vi har det uppdelat och oftast så bryr jag mig inte så mycket om hans oorganiserade "ordning". Jag lägger tex inte in hans tvätt.. Viker och bär men inte mer..
Det tråkiga är att det börjar störa mig mer och mer. Hans brist på organisationsförmåga. Den skapar stress och viss ångest hos mig.
Jag är så långt ifrån pedant man kan vara men som många andra så mår jag väl av struktur och att saker någorlunda ska ha sin plats. Vill ju ha det ganska fräcsht och ordningsamt medan han nog kan bo med stampat jordgolv med snusprillor till pynt och skruvar och muttrar ta mig fn överallt..
Hans garage ser ut som hemma hos "gubben Pettson" om ni känner till barnböckerna.

Vi är mitt uppe i en flytt och i morse när jag frågar när han ska sortera sina kläder mm Så säger han att han packar allt i sopsäckar och slänger med. Nu har jag burit ut allt och lägger i högar för överblick och genomgång. Det var 15 år sedan och lika många kilon så en hel del passar bättre till klädinsamling.

Stora I-lands problem not..Men tyvärr eftersom jag mår bättre av mer struktur på saker än vad han verkar göra så blir det slitningar i förhållandet.
Jag vill planera och försöka göra saker i ganska god tid mm. Medan han gör i sista stund.
Jag vet att han är stressad också över allt som ska plockas med och iordning.
Jag ska fortsätta gå igenom 40 reklam T-shirts.
Han ska ju göra hage åt mig på nya stallet. Suck.

Men seriöst, ska jag bara lära mig stänga av? Tycker jue om honom också..
Han får ha d som han vill. Eller går det att lära gamla hundar sitta?
Låter säkert som världens hemskaste "fru" ..

Men varför ska du sortera hans T-shirts? Vill han ha 40 reklamT-shirts så är det väl hans problem?

 

[Inte_Ung]

Hur mycket plockar och sorterar ni efter er respektive?

Jag plockar - han skottar (både skräp, grejor och snö).
Jag lever i en röra bland allsköns bråte och prylar.
Värdefulla saker blandat med mindre värdefulla dito.
Men ekonomin är minutiöst välskött, allt i alla hus fungerar perfekt och oavsett vad som går sönder så kan han laga det (om han har tid).
Så jag har lagt mig på nivån att om det är varmt, torrt, finns mat, går att tvätta och diska i maskin och jag har en ren säng att sova i och en trevlig plats att sköta min administration på så får jag vara glad och nöjd med det.
Vi har flera sängar och jag lyckas med att i alla fall hålla minst en av dem ren åt mig.
Och jag har ett eget kontor, visserligen med en massa märkliga saker i, och det är i alla fall oerhört trivsamt och mina papper får också (i alla fall nästan) plats.

 

[Lampan]

En liten undran..Hur mycket plockar och sorterar ni efter er respektive? Vi har levt ihop i 25 år eller mer så jag är liksom van vid hur vi har det uppdelat och oftast så bryr jag mig inte så mycket om hans oorganiserade "ordning". Jag lägger tex inte in hans tvätt.. Viker och bär men inte mer..
Det tråkiga är att det börjar störa mig mer och mer. Hans brist på organisationsförmåga. Den skapar stress och viss ångest hos mig.
Jag är så långt ifrån pedant man kan vara men som många andra så mår jag väl av struktur och att saker någorlunda ska ha sin plats. Vill ju ha det ganska fräcsht och ordningsamt medan han nog kan bo med stampat jordgolv med snusprillor till pynt och skruvar och muttrar ta mig fn överallt..
Hans garage ser ut som hemma hos "gubben Pettson" om ni känner till barnböckerna.

Vi är mitt uppe i en flytt och i morse när jag frågar när han ska sortera sina kläder mm Så säger han att han packar allt i sopsäckar och slänger med. Nu har jag burit ut allt och lägger i högar för överblick och genomgång. Det var 15 år sedan och lika många kilon så en hel del passar bättre till klädinsamling.

Stora I-lands problem not..Men tyvärr eftersom jag mår bättre av mer struktur på saker än vad han verkar göra så blir det slitningar i förhållandet.
Jag vill planera och försöka göra saker i ganska god tid mm. Medan han gör i sista stund.
Jag vet att han är stressad också över allt som ska plockas med och iordning.
Jag ska fortsätta gå igenom 40 reklam T-shirts.
Han ska ju göra hage åt mig på nya stallet. Suck.

Men seriöst, ska jag bara lära mig stänga av? Tycker jue om honom också..
Han får ha d som han vill. Eller går det att lära gamla hundar sitta?
Låter säkert som världens hemskaste "fru" ..

Du skriver att han är stressad av allt som ska packas och göras inför flytt.
Han kanske stänger ner när han bli stressad?
Försök stötta varandra, packa ner saker tillsammans så brukar det kännas lättare än att stå helt själv i röran.

 

[Sleepy]

Men jag jobbar i helgen och det måste göras. Även i samråd med hyresvärden osv.

Då gör du hagen när du har tid till det.

Sortera kläder åt en vuxen människa..?

 

[trottoarbonden]

People dont change....tyvärr.....lycka till :-)

 

[Petruska]

En liten undran..Hur mycket plockar och sorterar ni efter er respektive? Vi har levt ihop i 25 år eller mer så jag är liksom van vid hur vi har det uppdelat och oftast så bryr jag mig inte så mycket om hans oorganiserade "ordning". Jag lägger tex inte in hans tvätt.. Viker och bär men inte mer..
Det tråkiga är att det börjar störa mig mer och mer. Hans brist på organisationsförmåga. Den skapar stress och viss ångest hos mig.
Jag är så långt ifrån pedant man kan vara men som många andra så mår jag väl av struktur och att saker någorlunda ska ha sin plats. Vill ju ha det ganska fräcsht och ordningsamt medan han nog kan bo med stampat jordgolv med snusprillor till pynt och skruvar och muttrar ta mig fn överallt..
Hans garage ser ut som hemma hos "gubben Pettson" om ni känner till barnböckerna.

Vi är mitt uppe i en flytt och i morse när jag frågar när han ska sortera sina kläder mm Så säger han att han packar allt i sopsäckar och slänger med. Nu har jag burit ut allt och lägger i högar för överblick och genomgång. Det var 15 år sedan och lika många kilon så en hel del passar bättre till klädinsamling.

Stora I-lands problem not..Men tyvärr eftersom jag mår bättre av mer struktur på saker än vad han verkar göra så blir det slitningar i förhållandet.
Jag vill planera och försöka göra saker i ganska god tid mm. Medan han gör i sista stund.
Jag vet att han är stressad också över allt som ska plockas med och iordning.
Jag ska fortsätta gå igenom 40 reklam T-shirts.
Han ska ju göra hage åt mig på nya stallet. Suck.

Men seriöst, ska jag bara lära mig stänga av? Tycker jue om honom också..
Han får ha d som han vill. Eller går det att lära gamla hundar sitta?
Låter säkert som världens hemskaste "fru" ..

För mig framstår det som helt gränslöst att sortera partnerns t-shirts. Att omtala honom som "slarvig liten gubbe" framstår också som gränslöst.

Är det en fem år gammal son du pratar om?

 

[polly p]

@Petruska..det var en dålig rubrik, jag vet, nedsättande och så vidare.
Var väl frustrerad.

Har ju mått dåligt själv men känner mig något bättre i balans då jag gjort vissa omorganisationer..
Sen blir jag väl lite bitter över att jag tex går ner i arb tid tillfälligt för att också ta hand om andras skit, både tonåringarnas och min mans..
Men, men..
Han är oootroligt störigt slarvig med vissa grejer. Hoppas bara att vi kan lösa det så jag slipper se och ha ont av det, brukar försöka stänga av men det syns ju och är i min sfär också. T.ex att hans stol i sovrummet "alltid" har ett stort berg blandat med jobbarkläder och andra, vardagskläder, jeans, finskjortan från senaste kalaset mm..


Nu har jag ändå sorterat och lagt allt i högar så får han se över och prioritera. Vissa har jag lagt till insamling mm.

Jag tycker väldigt mycket om honom och vill inte vara utan även om vi har gga olika tänk mm.
När jag är småirriterad kallar jag honom mr Mañana..

Nu ska jag packa mina grejer och frysvaror och åka över till vårt nya tillsvidare boende

 

[stjarnhimmel]

@Petruska..det var en dålig rubrik, jag vet, nedsättande och så vidare.
Var väl frustrerad.

Har ju mått dåligt själv men känner mig något bättre i balans då jag gjort vissa omorganisationer..
Sen blir jag väl lite bitter över att jag tex går ner i arb tid tillfälligt för att också ta hand om andras skit, både tonåringarnas och min mans..
Men, men..
Han är oootroligt störigt slarvig med vissa grejer. Hoppas bara att vi kan lösa det så jag slipper se och ha ont av det, brukar försöka stänga av men det syns ju och är i min sfär också. T.ex att hans stol i sovrummet "alltid" har ett stort berg blandat med jobbarkläder och andra, vardagskläder, jeans, finskjortan från senaste kalaset mm..


Nu har jag ändå sorterat och lagt allt i högar så får han se över och prioritera. Vissa har jag lagt till insamling mm.

Jag tycker väldigt mycket om honom och vill inte vara utan även om vi har gga olika tänk mm.
När jag är småirriterad kallar jag honom mr Mañana..

Nu ska jag packa mina grejer och frysvaror och åka över till vårt nya tillsvidare boende

Problemet här är ju att ni har olika nivå på städning, prylar etc. Och problemet blir ju om ni båda förväntar er att den andra ska anpassa sig till sin egen nivå.
Jag tror inte att han magiskt kommer förändra sig och göra som du vill. Antingen får ni kompromissa och prata och hitta en nivå ni båda kan tänka er. Eller så kommer det antagligen vara du som fortsätter plocka och vara irriterad över det...

 

[Fruentimber]

Jag kunde bli otroligt frustrerad på sambon förr när det gäller städningen, för att vi helt enkelt inte var på samma nivå och faktiskt inte kommunicerade om det (istället antog jag att han inte visste vad städa var medan han antog att jag var galet pedant). Men tillslut var det han som blev trött på mig och hur jag blev tvärilsk och stressad varje gång det skulle komma över folk. Vi driver eget företag (han jobbar 12-16 timmar om dygnet), renoverar och jag studerar dessutom heltid - det är okej med lite skit i hörnen och disk i diskhon, fick jag tillslut inse. Kommunikation, alltså, är det jag vill komma fram till.

 

[Petruska]

Han är oootroligt störigt slarvig med vissa grejer. Hoppas bara att vi kan lösa det så jag slipper se och ha ont av det, brukar försöka stänga av men det syns ju och är i min sfär också. T.ex att hans stol i sovrummet "alltid" har ett stort berg blandat med jobbarkläder och andra, vardagskläder, jeans, finskjortan från senaste kalaset mm..

För mig låter det där mest som roller ni låser in varandra i.

Att du går ner i arbetstid och inkomst, är ju som gjort för att ytterligare cementera rollfördelningen.

Lite nedlåtande (små?)retsamma skämt ovanpå, och förutsättningarna för riktiga samtal bör vara så gott som obefintliga. Det hela låter kort sagt väldigt okonstruktivt.

 

[polly p]

För mig låter det där mest som roller ni låser in varandra i.

Att du går ner i arbetstid och inkomst, är ju som gjort för att ytterligare cementera rollfördelningen.

Lite nedlåtande (små?)retsamma skämt ovanpå, och förutsättningarna för riktiga samtal bör vara så gott som obefintliga. Det hela låter kort sagt väldigt okonstruktivt.

Du har nog en poäng i det..Sedan har vi normalt sett ganska lätt att kommunicera men just nu är det väl inte så bra på den fronten. Jag gör väl det jag tycker är viktigast så får han göra sitt..
Vi hinner inte prata..
Men ibland vet jag inte hur tydlig man måste vara?
Jag försöker ju få honom utifrån gemensamma önskemål att tex lösa bra förvaring och förutsättningar för oss alla nere i i förråden.
När det mesta ska göras "sen"..

NU sålde han av massa grejer och redskap mm..
Typ sådant kunde han gjort för flera månader sedan för att ha den tiden till saker som behövs nu.

Får vi bara flyttat allt så kan jag tömma stallet. Han får ta rätt på garaget..där tänker jag inte lyfta ett finger..

 

[Araminta]

Han är oootroligt störigt slarvig med vissa grejer. Hoppas bara att vi kan lösa det så jag slipper se och ha ont av det, brukar försöka stänga av men det syns ju och är i min sfär också. T.ex att hans stol i sovrummet "alltid" har ett stort berg blandat med jobbarkläder och andra, vardagskläder, jeans, finskjortan från senaste kalaset mm..

Som många sagt: att kompromissa, kommunicera och acceptera är nog grunden i det hela. Men för att gå vidare därifrån så kan man ju även försöka tänka till lite ang. rent praktiska lösningar. När jag läste stycket ovan funderade jag t.ex. på vad man kan göra så att han slipper sortera kläder samtidigt som du slipper se röran? Jag tänker att man skulle kunna byta ut stolen mot en tunna eller låda - så får han ha sin oordning däri och du sliper se berget.

 

[Amanda_F]

Jag tror det viktiga i kommunikationen är att du talar om vad du känner och hur hans beteende får dig att må. Inte vad han gör och inte gör.
Och säg det till barnen också, de är ju ganska stora. Du blir stressad/ledsen/känner dig otillräcklig mm.

 

[stjarnhimmel]

Du har nog en poäng i det..Sedan har vi normalt sett ganska lätt att kommunicera men just nu är det väl inte så bra på den fronten. Jag gör väl det jag tycker är viktigast så får han göra sitt..
Vi hinner inte prata..
Men ibland vet jag inte hur tydlig man måste vara?
Jag försöker ju få honom utifrån gemensamma önskemål att tex lösa bra förvaring och förutsättningar för oss alla nere i i förråden.
När det mesta ska göras "sen"..

NU sålde han av massa grejer och redskap mm..
Typ sådant kunde han gjort för flera månader sedan för att ha den tiden till saker som behövs nu.

Får vi bara flyttat allt så kan jag tömma stallet. Han får ta rätt på garaget..där tänker jag inte lyfta ett finger..

Stopp!
Nu ska jag vara ärlig. När du beskriver att prata låter det som att du tror att det också handlar om att han ska göra det du vill.
Ni måste börja mer grundläggande. Dvs du måste också vara lyhörd. När jag skriver om att prata handlar det om att diskutera vilken nivå ni vill att tex städning ska ligga på. Det handlar inte om att du ska få honom att göra det du vill.
Sen tycker jag att det låter som hans misstag är att han är för passiv.
Ni har fastnat i tråkiga roller. Kanske behöver ni hjälp av någon att prata?

 

[pepp]

En liten undran..Hur mycket plockar och sorterar ni efter er respektive? Vi har levt ihop i 25 år eller mer så jag är liksom van vid hur vi har det uppdelat och oftast så bryr jag mig inte så mycket om hans oorganiserade "ordning". Jag lägger tex inte in hans tvätt.. Viker och bär men inte mer..
Det tråkiga är att det börjar störa mig mer och mer. Hans brist på organisationsförmåga. Den skapar stress och viss ångest hos mig.
Jag är så långt ifrån pedant man kan vara men som många andra så mår jag väl av struktur och att saker någorlunda ska ha sin plats. Vill ju ha det ganska fräcsht och ordningsamt medan han nog kan bo med stampat jordgolv med snusprillor till pynt och skruvar och muttrar ta mig fn överallt..
Hans garage ser ut som hemma hos "gubben Pettson" om ni känner till barnböckerna.

Vi är mitt uppe i en flytt och i morse när jag frågar när han ska sortera sina kläder mm Så säger han att han packar allt i sopsäckar och slänger med. Nu har jag burit ut allt och lägger i högar för överblick och genomgång. Det var 15 år sedan och lika många kilon så en hel del passar bättre till klädinsamling.

Stora I-lands problem not..Men tyvärr eftersom jag mår bättre av mer struktur på saker än vad han verkar göra så blir det slitningar i förhållandet.
Jag vill planera och försöka göra saker i ganska god tid mm. Medan han gör i sista stund.
Jag vet att han är stressad också över allt som ska plockas med och iordning.
Jag ska fortsätta gå igenom 40 reklam T-shirts.
Han ska ju göra hage åt mig på nya stallet. Suck.

Men seriöst, ska jag bara lära mig stänga av? Tycker jue om honom också..
Han får ha d som han vill. Eller går det att lära gamla hundar sitta?
Låter säkert som världens hemskaste "fru" ..

Jag har samma problem.. jag mår typ dåligt när det är stökigt hemma.
Han slänger kläder på golvet, lämnar frukosttallrikar hemma osv osv.

Jag har börjat ta hans kläder på golvet och bara knöla in dom nånstans.
Har tjatat men det verkar inte hjälpa..

Vi bor väldigt litet (35 kvm) så det blir automatiskt stökigt fort.

I tisdags var han och kitesurfade, badrummet ser nu ut som ett bombnedslag

Vet verkligen inte hur jag ska göra så jag följer tråden.. har testat gå i städstrejk, men det slutar med att det ser för jävligt ut och jag städar ändå.

/pepp - arbetsskadad lokalvårdare