Dresden
Trådstartare
Jag har börjat släktforska och det är verkligen jätteroligt och intressant. All kunskap är inte positiv, min släkt har haft sina jobbiga år med ett flertals barns olyckliga drunkningsdöd och längre tillbaka oäkta barn och föräldrarna dömda för en sån "synd".
Men, det har väckt ett par frågor hos mig själv.
Många av våra uppgifter finns ju i arkiv, hos skatteverket och andra. När vi är födda, vilka barn vi fått, vart vi bott och när vi gift oss.
Som släktforskare har jag ju gått igenom både husförhör, födelse- och dopböcker och läst uppgifter men ändå inte vetat vad som egentligen hände i den där familjen. Jag skulle jättegärna läst brev från de intressanta personerna, men finns det inte så finns det inte....
Så, jag undrar... Har du någonsin tänkt på att skriva ner vad du vet om din familj (kanske i ett privat brev) så att det bevaras till framtida generationer? Om du hört historier om dina mor och farföräldrar- har du på något vis spart dessa historer till framtida generationer?
Men det hänger ju förstås på att du tycker att det är historier värda att spara!
Vad tänker du om dina äldre generationer?
Men, det har väckt ett par frågor hos mig själv.
Många av våra uppgifter finns ju i arkiv, hos skatteverket och andra. När vi är födda, vilka barn vi fått, vart vi bott och när vi gift oss.
Som släktforskare har jag ju gått igenom både husförhör, födelse- och dopböcker och läst uppgifter men ändå inte vetat vad som egentligen hände i den där familjen. Jag skulle jättegärna läst brev från de intressanta personerna, men finns det inte så finns det inte....
Så, jag undrar... Har du någonsin tänkt på att skriva ner vad du vet om din familj (kanske i ett privat brev) så att det bevaras till framtida generationer? Om du hört historier om dina mor och farföräldrar- har du på något vis spart dessa historer till framtida generationer?
Men det hänger ju förstås på att du tycker att det är historier värda att spara!
Vad tänker du om dina äldre generationer?