Lena Furberg
Trådstartare
En vän till mig hade en stor, pampig Halvblodsvalack, en riktigt maffig kille, fux med genomgående bläs och gräddig man och svans.
Vi kan kalla honom Herr G.
Med åren blev store Herr G tämligen dålig i benen, och efter lång kamp fattades beslutet att han skulle få somna in. Det var ledsamt men barmhärtigt.
Ungefär ett halvår senare besökte jag väninnan och möttes i hallen av en stor, vacker kohud uppsatt på väggen där trappan gick till övervåningen. Ja, alltså, tills jag såg att "kon" inte bara var ovanligt vackert ljust rödbrun, utan också var jättestor, hade vit bläs och gräddfärgad smålockig man..... Just det, det var Herr G i egen hög person. Garvad och uppmonterad.
Jag blev lite tagen men väninnan förklarade klarsynt, att om inte hon tagit hand om hans fina skinn, hade det blivit plånböcker av honom. Då var detta bättre.
Vad säger ni? Skulle ni kunna ha er älsklingshästs skinn på väggen? Jag tyckte Herr G var väldigt vacker även på väggen, men han var ju inte min och jag vet inte hur jag känt om han varit en djupt älskad egen häst.... Hm...
Vi kan kalla honom Herr G.
Med åren blev store Herr G tämligen dålig i benen, och efter lång kamp fattades beslutet att han skulle få somna in. Det var ledsamt men barmhärtigt.
Ungefär ett halvår senare besökte jag väninnan och möttes i hallen av en stor, vacker kohud uppsatt på väggen där trappan gick till övervåningen. Ja, alltså, tills jag såg att "kon" inte bara var ovanligt vackert ljust rödbrun, utan också var jättestor, hade vit bläs och gräddfärgad smålockig man..... Just det, det var Herr G i egen hög person. Garvad och uppmonterad.
Jag blev lite tagen men väninnan förklarade klarsynt, att om inte hon tagit hand om hans fina skinn, hade det blivit plånböcker av honom. Då var detta bättre.
Vad säger ni? Skulle ni kunna ha er älsklingshästs skinn på väggen? Jag tyckte Herr G var väldigt vacker även på väggen, men han var ju inte min och jag vet inte hur jag känt om han varit en djupt älskad egen häst.... Hm...