Skolidrotten idag - spinn-of på tråden om träning som religion

[pollex]

Läser man tillräckligt långt i träning-som-religion-tråden så börjar den handla om skolidrotten/gympan, och hur den är/varit/borde vara. Jag sällar mig till skaran som inte har särskilt glada skolgympaminnen, även om det inte var en katastrof på något sätt, men när jag får höra om gympan från mina barn idag så låter det som att mycket förändrats (även om det säkert gör skillnad att jag var en hästtokig tjej och den främsta av mina rapportörer är en bollspelstokig kille). Jag upplever att skolgympan idag verkar ha mer teori (redan på lågstadiet), ett bredare anslag (pratar om saker som allemansrätten och isvett) och större variation (framför allt dans verkar finnas med på ett helt annat sätt). Hur upplever ni det?

 

[Elo]

Läser man tillräckligt långt i träning-som-religion-tråden så börjar den handla om skolidrotten/gympan, och hur den är/varit/borde vara. Jag sällar mig till skaran som inte har särskilt glada skolgympaminnen, även om det inte var en katastrof på något sätt, men när jag får höra om gympan från mina barn idag så låter det som att mycket förändrats (även om det säkert gör skillnad att jag var en hästtokig tjej och den främsta av mina rapportörer är en bollspelstokig kille). Jag upplever att skolgympan idag verkar ha mer teori (redan på lågstadiet), ett bredare anslag (pratar om saker som allemansrätten och isvett) och större variation (framför allt dans verkar finnas med på ett helt annat sätt). Hur upplever ni det?

Ja, idrotten i skolan idag kräver en mycket bredare bas. Och därför undervisas den annorlunda (man kommer tex inte undan med att bara köra 5km på tid och handboll... vilket var typ det enda vi gjorde på idrotten). Kolla gärna in på skolverkets hemsida för att se vilka krav de har på tex betyg och centralt innehåll för att ge dig själv en överblick av hur det bör undervisas numer.

 

[Lingon]

Mycket verkar ha ändrats. Jag är osäker på om tillräckligt mycket har ändrats när hör rapporterna från mitt barn. Ett barn som helt ointresserad av tävlingar och idrott.

Jag tycker t.ex. att man borde separera killar och tjejer när man håller på med idrotter där killar och tjejer normalt sett inte tävlar mot varandra. T.ex. fotboll borde enbart spelar killar mot killar och tjejer mot tjejer även på skoljympan. Dans är alla tillsammans efter det är så dans går till. Osv.

 

[Angel]

Mina minnen av idrotten är väldigt varierande men till största delen negativa. Vissa år fick vi göra massor med olika saker som friidrott, orientering, kajakpaddling, cirkelträning osv och då upplevde jag det rätt kul, men många år spelade vi i princip bara fotboll eller möjligtvis höll på med andra bollsporter och det tyckte jag var urtråkigt. Och i kombination med äckliga duschrum så gjorde alla som inte gillade fotboll så mycket som möjligt för att inte behöva vara med. Jag är en aktiv människa som både springer, rider, gymmar, simmar osv och har alltid varit så att få mig att tycka det är tråkigt att röra på mig är en bedrift i sig. Egentligen katastrof att så stor del av idrotten bestått av fotboll och innebandy när det finns gott om annat att göra men som kanske kräver lite mer engagemang från läraren än att bara kasta ut en boll. Hoppas att det är skillnad idag.

Visst att man kan kräva att barnen ska behöva prova på en sport men sen tycker jag det är viktigare att dom hittar någonting de gillar att göra och ofta får göra det så de lär sig att det är roligt att röra på sig. Alla har ju inte möjlighet att ha fritidsintressen som kostar pengar och då kan man nog vinna en hel del om barnen gillar skolidrotten.

 

[Badger]

Läser man tillräckligt långt i träning-som-religion-tråden så börjar den handla om skolidrotten/gympan, och hur den är/varit/borde vara. Jag sällar mig till skaran som inte har särskilt glada skolgympaminnen, även om det inte var en katastrof på något sätt, men när jag får höra om gympan från mina barn idag så låter det som att mycket förändrats (även om det säkert gör skillnad att jag var en hästtokig tjej och den främsta av mina rapportörer är en bollspelstokig kille). Jag upplever att skolgympan idag verkar ha mer teori (redan på lågstadiet), ett bredare anslag (pratar om saker som allemansrätten och isvett) och större variation (framför allt dans verkar finnas med på ett helt annat sätt). Hur upplever ni det?

Jag hade inga problem med skoljumpaminnen, jag var bland de sämsta på allt utom att springa snabbt men jag har alltid tyckt om saker som skeppsbrott och så.

Våra jumpalärare har aldrig kört terminer med bara fotboll eller så. De drog igenom hela raddan sporter på ett år hela tiden, från redskap till volley boll. Tyvärr lite lite friidrott för tex höjdhopp var ju hysteriskt roligt (hatade handboll, fotboll och innebandy, älskade volleyboll och basket, även om jag var dålig så utvecklades jag.) (på högstadiet var regeln om du var en dryg elak jävel som inte hjälpte dina vänner så gick det inte att få högsta betyg. Så det var mycket -bra släppt! när man missade en boll...).

Och det var mycket dans, varje år skulle man lära sig ngn trist foxtrot eller bugg eller så. Lönar sig kanske de enstaka tillfällen någon tvingar en dansa. Bugg är ju faktiskt lite kul. I högstadiet dröp vi in till en gammal manlig danslärare nere på stan varje jumpa en hel månad. Han hade styvpapper i ärmarna på skjortan

När jag läser om andras jumpa börjar jag få mer och mer intryck av att vi hade ren tur som hade utbildade idrottslärare som följde läroplan få verkar haft det? Och då är det lite lättare att vara dålig.

Så som jag uppfattar skoljumpan idag från barnet så leker de mest, trean, och spelar fotboll. Men precis som på min tid så lär de inte barnen tex hur man sparkar en boll eller regler eller så. Det är simma eller sjunk. Lärde dina föräldrar dig så är du duktig och missade de så är du dålig. Gav mig den på att lära mig slå med brännbollsträ när jag var 23 och det går ju faktiskt att träna och lära sig även i sport lustigt att jumpalärarna missat det. Undrans varför 14 åriga tränare på fotboll klarar att öva småbarn på att dribbla och sparka, när jumpalärare inte kan. (Det är ju inga andra ämnen som kör det, lärde mamma dig läsa -perfa, glömde hon så synd för dig då -skämmes här borta. (eller ok jag var tvungen att lära mitt barn läsa själv parallellt med skolan, men de försöker ju i alla fall i det ämnet.))

Jag tycker självklart att alla sporter borde utövas av alla barn tillsammans till 12 årsåldern eller så där flickorna börjar växa förbi pojkarna och blir större.

 

[Lingon]

Ja, det finns inget annat skolämne där det ok att läraren inte lär ut utan bara testar det eleverna redan kan. Tänk om man gjort så i matte?

På mellanstadiet hade vi en bolltokig idrottslärare som trots att han var fotbollstränare på fritiden aldrig lärde oss hur man spelar fotboll. Han gav oss ett val: fotboll, innebandy eller basket. Och sen spelade vi match. Oftast blandat killar och tjejer vilket gjorde att jag som tjej utan någon erfarenhet eller talang för bollsport i bästa fall låtsades vara med för syns skull. Det var ju aldrig någon som frivilligt passade till mig. Skoljympan fick mig att växa upp i tron att jag avskyr att träna ("det är inte min grej" sa jag om ämnet kom upp). Ridningen räknades inte tyckte jag. Det var ju bara roligt. Men 45 min i veckan gav ju inte tillräcklig motion.

Nu som vuxen har jag insett att det är skönt och roligt att träna. Ja, jag är faktiskt lite arg på skolidrotten som förstörde min träningslust som liten. Och jag är orolig att det ska göra samma sak mot mitt barn (som inte heller är av den bollälskande typen). Vi jobbar hårt här hemma för att motverka den negativa effekt skoljympan har. Och då tror jag ändå att den är bättre nu än när jag var liten.

 

[Badger]

Ja, det finns inget annat skolämne där det ok att läraren inte lär ut utan bara testar det eleverna redan kan. Tänk om man gjort så i matte?

På mellanstadiet hade vi en bolltokig idrottslärare som trots att han var fotbollstränare på fritiden aldrig lärde oss hur man spelar fotboll. Han gav oss ett val: fotboll, innebandy eller basket. Och sen spelade vi match. Oftast blandat killar och tjejer vilket gjorde att jag som tjej utan någon erfarenhet eller talang för bollsport i bästa fall låtsades vara med för syns skull. Det var ju aldrig någon som frivilligt passade till mig. Skoljympan fick mig att växa upp i tron att jag avskyr att träna ("det är inte min grej" sa jag om ämnet kom upp). Ridningen räknades inte tyckte jag. Det var ju bara roligt. Men 45 min i veckan gav ju inte tillräcklig motion.

Nu som vuxen har jag insett att det är skönt och roligt att träna. Ja, jag är faktiskt lite arg på skolidrotten som förstörde min träningslust som liten. Och jag är orolig att det ska göra samma sak mot mitt barn (som inte heller är av den bollälskande typen). Vi jobbar hårt här hemma för att motverka den negativa effekt skoljympan har. Och då tror jag ändå att den är bättre nu än när jag var liten.

Mm det är just den där biten som får mig att tveka inför att dela upp i pojkar och flickor. Mitt barn kan ju inte skilja ena änden av en boll från den andra och lyckas inte hålla fokus på att sparka boll fram och tillbaka en minut ens innan han ska hitta på nya regler om jag försökte vara lite sportig på gården när han var liten.

Så det blir lite dela päronet och äpplet mitt itu och sätta klistra ihop ena delen med den andra att dela mitt över flickor, pojkar i fotboll och förutsätta att flickorna är dåliga och snälla och killarna bra och elaka. Speciellt som så många flickor spelar super numera och vissa flickor är elaka. Bättre att öva alla som om det vore en träning och sedan spela match och vara tydlig med att alla i laget ska peta på bollen innan den skjuts i mål eller ngt.

(i min tidigare bollsport kom ett rejält proffs och skällde på de "duktiga killarna" om ni inte delar med er av bollen, hur ska ni få ett bättre lag, kom igen. Då blev det faktiskt övningsmatcher istället för huggsexa. Vet inte ens om det är bra att uppfostras till (och få bra betyg för) att det är ok att vara en dryg idiot mot de som är sämre i laget, någon är väl sämst i landslaget också och blir inte bättre av elakheter. Då är man ju dålig på lagsport om man aktivt gör laget sämre och ska ha lågt betyg.)

 

[Lingon]

Mm det är just den där biten som får mig att tveka inför att dela upp i pojkar och flickor. Mitt barn kan ju inte skilja ena änden av en boll från den andra och lyckas inte hålla fokus på att sparka boll fram och tillbaka en minut ens innan han ska hitta på nya regler om jag försökte vara lite sportig på gården när han var liten.

Så det blir lite dela päronet och äpplet mitt itu och sätta klistra ihop ena delen med den andra att dela mitt över flickor, pojkar i fotboll och förutsätta att flickorna är dåliga och snälla och killarna bra och elaka. Speciellt som så många flickor spelar super numera och vissa flickor är elaka. Bättre att öva alla som om det vore en träning och sedan spela match och vara tydlig med att alla i laget ska peta på bollen innan den skjuts i mål eller ngt.

(i min tidigare bollsport kom ett rejält proffs och skällde på de "duktiga killarna" om ni inte delar med er av bollen, hur ska ni få ett bättre lag, kom igen. Då blev det faktiskt övningsmatcher istället för huggsexa. Vet inte ens om det är bra att uppfostras till (och få bra betyg för) att det är ok att vara en dryg idiot mot de som är sämre i laget, någon är väl sämst i landslaget också och blir inte bättre av elakheter. Då är man ju dålig på lagsport om man aktivt gör laget sämre och ska ha lågt betyg.)

Det handlar inte om att flickor är dåliga och pojkar bra. Det handlar om att inom fotbollen har man bedömt att det är så pass stor fysisk skillnad på flickor och pojkar att de inte spelar tillsammans. Och då tycker jag att skolan ska acceptera det eller strunta i att ha matchsituationer.

Men visst, man skulle kunna del upp det så att de som kan spela fotboll spelar mot varandra och de som inte kan spelar mot varandra. Jag minns bara att de gå gånger vi spelade flickor mot flickor så fick jag bollen betydligt oftare än när pojkarna var med. Trots att flera tjejer i klassen spelade fotboll. Det gjorde en enorm skillnad för mig. För i min klass var det så att även den sämste killen var bättre än mig på fotboll och framför allt var han mer på och tyckte om den fysiska biten i spelet. Vilket jag bara tyckte var obehagligt (knuffar osv). Mot tjejerna vågade jag ta för mig på ett helt annat sätt. Kanske inte mot de 2 bästa tjejerna men mot resten.

 

[Grazing]

Det handlar inte om att flickor är dåliga och pojkar bra. Det handlar om att inom fotbollen har man bedömt att det är så pass stor fysisk skillnad på flickor och pojkar att de inte spelar tillsammans. Och då tycker jag att skolan ska acceptera det eller strunta i att ha matchsituationer.

Men visst, man skulle kunna del upp det så att de som kan spela fotboll spelar mot varandra och de som inte kan spelar mot varandra. Jag minns bara att de gå gånger vi spelade flickor mot flickor så fick jag bollen betydligt oftare än när pojkarna var med. Trots att flera tjejer i klassen spelade fotboll. Det gjorde en enorm skillnad för mig. För i min klass var det så att även den sämste killen var bättre än mig på fotboll och framför allt var han mer på och tyckte om den fysiska biten i spelet. Vilket jag bara tyckte var obehagligt (knuffar osv). Mot tjejerna vågade jag ta för mig på ett helt annat sätt. Kanske inte mot de 2 bästa tjejerna men mot resten.

Håller med, uppdelat är bättre för dom flesta. Jag var alltid bra i bollsporter men otroligt obekväm när det inte var uppdelat.

Vi hade dock idrotten uppdelad hela tiden oavsett förutom då och då när vi spelade brännboll.

 

[Badger]

Det handlar inte om att flickor är dåliga och pojkar bra. Det handlar om att inom fotbollen har man bedömt att det är så pass stor fysisk skillnad på flickor och pojkar att de inte spelar tillsammans. Och då tycker jag att skolan ska acceptera det eller strunta i att ha matchsituationer.

Men visst, man skulle kunna del upp det så att de som kan spela fotboll spelar mot varandra och de som inte kan spelar mot varandra. Jag minns bara att de gå gånger vi spelade flickor mot flickor så fick jag bollen betydligt oftare än när pojkarna var med. Trots att flera tjejer i klassen spelade fotboll. Det gjorde en enorm skillnad för mig. För i min klass var det så att även den sämste killen var bättre än mig på fotboll och framför allt var han mer på och tyckte om den fysiska biten i spelet. Vilket jag bara tyckte var obehagligt (knuffar osv). Mot tjejerna vågade jag ta för mig på ett helt annat sätt. Kanske inte mot de 2 bästa tjejerna men mot resten.

Men de har inte så stora fysiska skillnader i unga år och de ska ändå inte tävla för att vinna priser och ära åt sina föräldrar utan för att det är roligt.

Om en jumpalärare har en usel matchsituation så är jag övertygad om att det måste gå att göra någonting mer pedagogiskt kompetent åt den än hjälplöst dela upp gruppen efter könsorgan och lita till att fotbollstjejerna är mer snälla och väluppfostrade än pojkarna och delar med sig per auto och icke fotbollskillarna gråter i tysthet.

Det jag beskrev tex att de tog ut tävlingsmomentet ur matchen och la in hjälpa varandra till bra spel momentet istället... Sedan borde kanske inte hela lektionen vara en match, om man ska lära barnen fotboll kanske man börjar med dribbla och skjuta osv osv (till och med jag som inte spelat fotboll kan ju inse vad som passar) och sedan köra lite baby matcher med mycket små lag om 4-5 per lag, eller med hjälpsamhet som fokus.

 

[Philosophia]

Men precis som på min tid så lär de inte barnen tex hur man sparkar en boll eller regler eller så. Det är simma eller sjunk. Lärde dina föräldrar dig så är du duktig och missade de så är du dålig. Gav mig den på att lära mig slå med brännbollsträ när jag var 23 och det går ju faktiskt att träna och lära sig även i sport lustigt att jumpalärarna missat det. Undrans varför 14 åriga tränare på fotboll klarar att öva småbarn på att dribbla och sparka, när jumpalärare inte kan. (Det är ju inga andra ämnen som kör det, lärde mamma dig läsa -perfa, glömde hon så synd för dig då -skämmes här borta. (eller ok jag var tvungen att lära mitt barn läsa själv parallellt med skolan, men de försöker ju i alla fall i det ämnet.))

Verkligen! Det tyckte jag också var supermärkligt. Jag hade det faktiskt som argument när jag argumenterade till mig ett högre betyg i idrott i nionde klass. Det gjorde mig rent förbannad att vi förväntades kunna spela fotboll och hoppa höjdhopp utan att någon talade om hur man gjorde och att de som kunde sporterna hade ett solklart företräde. Så när jag i nionde klass kvalade till SM i ponnydressyr så gick jag till läraren (som också var vår klassföreståndare) och sa "Jag är den enda i klassen som ska tävla SM, tycker du på riktigt att jag förtjänar en 2:a i betyg?". Han höjde faktiskt mitt betyg till en 3:a.

På gymnasiet fick vi istället en superbra pedagogisk och entusiasmerande idrottslärare som kunde lära ut olika idrotter/sporter. Vilken skillnad det var! Helt plötsligt var ämnet idrott kul och meningsfullt.

 

[Badger]

Verkligen! Det tyckte jag också var supermärkligt. Jag hade det faktiskt som argument när jag argumenterade till mig ett högre betyg i idrott i nionde klass. Det gjorde mig rent förbannad att vi förväntades kunna spela fotboll och hoppa höjdhopp utan att någon talade om hur man gjorde och att de som kunde sporterna hade ett solklart företräde. Så när jag i nionde klass kvalade till SM i ponnydressyr så gick jag till läraren (som också var vår klassföreståndare) och sa "Jag är den enda i klassen som ska tävla SM, tycker du på riktigt att jag förtjänar en 2:a i betyg?". Han höjde faktiskt mitt betyg till en 3:a.

På gymnasiet fick vi istället en superbra pedagogisk och entusiasmerande idrottslärare som kunde lära ut olika idrotter/sporter. Vilken skillnad det var! Helt plötsligt var ämnet idrott kul och meningsfullt.

Bra gjort! (värt en femma tycker jag!)

 

[svea]

Vi hade varierad gympa och fick prova på många olika saker. Sämst var gympaläraren i mellanstadiet som inte fattade att jag som var pytteliten och hade fått många hårda bollar på mig var panikrädd för att spela volleyboll utan skällde ut mig när jag inte ville vara med. Bäst var gympaläraren på högstadiet som lät mig slippa bollarna och sticka ut i löpspåret på egen hand i stället, frihet under ansvar. Där nånstans lärde jag mig att det kan vara skönt och kul att springa. Gympaläraren på gymnasiet var också bra, han premierade inte bara de som tävlingsidrottade utan man kunde höja sitt betyg genom att leda uppvärmning eller lektioner. Vi fick också lov att använda gymmet och hallarna på håltimmar om de var lediga, spontanidrott uppmuntrades.

 

[Speciella_tina]

Det handlar inte om att flickor är dåliga och pojkar bra. Det handlar om att inom fotbollen har man bedömt att det är så pass stor fysisk skillnad på flickor och pojkar att de inte spelar tillsammans. Och då tycker jag att skolan ska acceptera det eller strunta i att ha matchsituationer.

Men visst, man skulle kunna del upp det så att de som kan spela fotboll spelar mot varandra och de som inte kan spelar mot varandra. Jag minns bara att de gå gånger vi spelade flickor mot flickor så fick jag bollen betydligt oftare än när pojkarna var med. Trots att flera tjejer i klassen spelade fotboll. Det gjorde en enorm skillnad för mig. För i min klass var det så att även den sämste killen var bättre än mig på fotboll och framför allt var han mer på och tyckte om den fysiska biten i spelet. Vilket jag bara tyckte var obehagligt (knuffar osv). Mot tjejerna vågade jag ta för mig på ett helt annat sätt. Kanske inte mot de 2 bästa tjejerna men mot resten.

Var får de barn som är ickebinära eller trans spela? Bättre att idrottens som någon annan skrivit går ut på att faktiskt lära ut sporten och att läraren ser till att det utövas på ett juste sätt.

 

[Wingates]

Det handlar inte om att flickor är dåliga och pojkar bra. Det handlar om att inom fotbollen har man bedömt att det är så pass stor fysisk skillnad på flickor och pojkar att de inte spelar tillsammans. Och då tycker jag att skolan ska acceptera det eller strunta i att ha matchsituationer.

Men visst, man skulle kunna del upp det så att de som kan spela fotboll spelar mot varandra och de som inte kan spelar mot varandra. Jag minns bara att de gå gånger vi spelade flickor mot flickor så fick jag bollen betydligt oftare än när pojkarna var med. Trots att flera tjejer i klassen spelade fotboll. Det gjorde en enorm skillnad för mig. För i min klass var det så att även den sämste killen var bättre än mig på fotboll och framför allt var han mer på och tyckte om den fysiska biten i spelet. Vilket jag bara tyckte var obehagligt (knuffar osv). Mot tjejerna vågade jag ta för mig på ett helt annat sätt. Kanske inte mot de 2 bästa tjejerna men mot resten.

Jag hade hatat att köra med enbart tjejer när jag gick i skolan och surast var vi när vi hade en vikarie som sa att vi inte fick tacklas i rugby.
Att generalisera och dela upp så tror jag inte gynnar någon.

(Jag gillade inte heller skolidrott men tyckte betydligt bättre om lagsport än friidrott och löpning)

 

[nightcrawler]

Jag hade hatat att köra med enbart tjejer när jag gick i skolan och surast var vi när vi hade en vikarie som sa att vi inte fick tacklas i rugby.
Att generalisera och dela upp så tror jag inte gynnar någon.

Så gjorde våran lärare åxå när vi spelade rugby. Jag blev skitsur. Så jag "offrade mej" och spelade med killarna för dom var en man kort.

 

[nullo-modo]

Vi hade hyfsat varierat även om det blev en del spökboll och innebandy på vintern i grundskolan. På gymnasiet fick vi inte använda hårda bollar då det kunde gå lite väl våldsamt till då någon tyckte det var en bra idé att låta hästklassen och fordon läsa grundämnen ihop (var inte fordon som var dom våldsamma på idrotten.)

Hatade skolan rent anmält då mobbning och utfrysning avlöste varandra plus att jag hade/har svårt för teoretiskämnen, skulle vi delats upp tjejer och killar hade det varit värre för mig på idrotten.

 

[Sel]

Absolut avskydde all gymnastik i låg-mellan-högstadie förutom de få gånger vi faktiskt fick välja om vi ville delta i lagsport eller träna själva i gym.
Allt var tävling hela tiden, press på prestation. Hade man dåligt bollsinne, inte kunde åka skridskor baklänges eller skejta i längdskidor var man inte tillräckligt engagerad/inte värd något. Det var de enda klasserna jag någonsin skolkade ifrån, och då var jag ändå en aktiv unge som red och klättrade och sprang och cyklade!
För den som inte uppskattar lagsport/bollar eller tävling verkar skolgymnastiken fortfarande vara otäck och otillräcklig.

 

[parellikusken]

Känns som att det enda vi gjorde på idrottslektionerna var att åka längd, varierat med skridskor ibland.
Vi lär väl ha gjort annat på vår och höst, men hela den snötäckta perioden så var det längd och skridskor. Kämpigt att vara ett norrländskt barn som avskydde längd.

 

[Lingon]

Känns som att det enda vi gjorde på idrottslektionerna var att åka längd, varierat med skridskor ibland.
Vi lär väl ha gjort annat på vår och höst, men hela den snötäckta perioden så var det längd och skridskor. Kämpigt att vara ett norrländskt barn som avskydde längd.

Fotboll, innebandy, basket eller ut och springa en runda var nog 95% av våra idrottslektioner på mellanstadiet.