Skador på tåsträckare och senskida?

Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Alltså, jag blir lite fascinerad av att det är så himla speciellt, var det inte så med Keles skador också?:confused: Och valackens?

Jag vet inget om det du skriver om men har svårt att tro att ens en sena som är helt av inte skulle kunna läka:confused:

Självklart är det här bara en massa okvalificerat bladder från mej men jag har haft en häst där både senor o förstärkningsband var i stort sett helt kaputt plus fraktur med linjer upp i leden. Han opererades inte ens pga dålig prognos men det läkte ändå.

Han var 3 när det hände. Vid 4 var han så okej att han startades igen och utan men. Han blev min ridhäst vid 5 och höll i yttterligare 18 år, aldrig minsta miniproblem av det benet eller ngt annat för den delen och höll som vilken häst som helst. Dressyr hoppning ft jakter mm.

Kanske går det inte ens att jämföra men att det skulle vara så dystert pga trasig sena låter ju märkligt:confused:

Däremot släpptes han aldrig hage utan hängde i hängmatta först och sen boxvila - länge.

Ang problem med att hålla henne lugn - säger som du fått tips om tidigare - konvalecentstall. Där är de nog vana vid att hålla hästar lugna och klarar säkert av det.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Trist att du behövde operera men för mig låter prognosen:
"Prognosen torde därför vara relativt bra för funktion förutsatt att rörligheten kan tränas upp i början av konvalescensen" positiv!
Ni måste hålla igång rörligheten men inget säger ju att det inte ska gå.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Trist att du behövde operera men för mig låter prognosen:
"Prognosen torde därför vara relativt bra för funktion förutsatt att rörligheten kan tränas upp i början av konvalescensen" positiv!
Ni måste hålla igång rörligheten men inget säger ju att det inte ska gå.

Kruxen med det hela är ju att 'relativt' och 'funktion' är väldigt vida begrepp. Jag förstod ju dock efter att ha pratat med op vet varför det är så 'vitt' skrivet, de vet helt enkelt inte.

Så det är bara vänta och se, den närmaste framtiden är det ju ev nya sammanväxningar som är det första att 'ta reda på' om det blir, och naturligtvis försöka förhindra. Risken är tydligen (inte riktigt fattat varför, men..) stor. Men, det är bara att sjukgymnasticera allt som går, och se till hon rör sig, och så be lite böner till högre makter.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Vad jag förstår är det betydligt värre med en skada på baksidans senor- ngn som vet bättre:confused:
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Jag trodde det med, (vilket vår hade) men jag är ingen vet. så...
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Alltså, jag blir lite fascinerad av att det är så himla speciellt, var det inte så med Keles skador också?:confused: Och valackens?

Valackens var ovanlig, men inte lika okänd. Skador på djupa böjsenan på bakben förekommer ju, och den finns i litteraturen (det var vanligare förr, då på tunga draghästar), men det är ovanligt.

Och jag vet inte varför, men mina hästar kan helt sonika inte 'hitta på' normala, 'enkla' skador. Jag har haft en häst med phempigus, det säger liksom allt. Därav precis det jag skrev när vet tyckte det var en väldigt ovanliga skada att, ja såklart, det är ju min häst *sucka*

Jag vet inget om det du skriver om men har svårt att tro att ens en sena som är helt av inte skulle kunna läka:confused:

Senan är inte helt av, den är söndertrasad. Om man ska försöka förklara (det finns en UL-bild med) så om du tänker dig att du har en gummisnodd, elastisk, och så när du drar ut den för långt, så många men inte alla trådarna går av, så ungefär ser det ut, men de har gått av på olika ställen trådarna, och spretar åt alla håll. Och de där ändarna spretar långt ifrån varandra, och kan inte på egen hand 'hitta varandra'

En sena som är rakt av t ex, kan man t ex sy ihop, dvs man återfogar ändarna med varandra och de kan läka ihop. De här ändarna går inte att para ihop igen. Och det är ju en sån 'spretände' som växte ihop med senskidan med.


Men att senan ska läka håller de som sagt för osannolikt, men förhoppningen är att det om man kan undvika nya sammanväxningar ska fungera ändå. Det är ju 'rätt' sena att mörda.

Däremot släpptes han aldrig hage utan hängde i hängmatta först och sen boxvila - länge.

Ang problem med att hålla henne lugn - säger som du fått tips om tidigare - konvalecentstall. Där är de nog vana vid att hålla hästar lugna och klarar säkert av det.


Hon behöver inte vara lugn, som sagt. Och ska absolut inte 'stå still'. Helst ska hon i stilla mak skritta runt i sin hage så många h som möjligt av dygnet.

Konvalescensstall är inte aktuellt, eftersom hon inte behöver stå inne/still. Sen skulle ju inte de kunna göra annat än kliniken fick göra, skicka in henne i dimmorna med tung sedering.

Hon står för övrigt på ca 4*10 meter, strosar runt lite, käkar gräs, kollar in läget och är utmärkt nöjd med att få vara hemma. Hon får stå där sålänge hon tycker det är okej och underlaget håller, sen slussas hon ut i paddock, och därifrån ut i stor hage.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Vad jag förstår är det betydligt värre med en skada på baksidans senor- ngn som vet bättre:confused:

Ingen aning, det jag vet/lärt mig är att OM de ska trasa sönder en sena är tåsträckaren ett av de 'bättre' valen, eftersom den dels inte är viktbärande, den har ingen funktion när hon står på benet, och att de kan lära sig att få fram ('kasta fram' är hur det uttryckts) benet ändå, utan tåsträckare. Under perioder när senskidan varit irriterad så har hon enligt vet gjort just så (jag har inte sett det ens när jag vetat om det), undvikit att använda den. Kuggfrågan är om det är för sammanväxningen (som ju tar emot), eller för senan i sig är smärtutlösande, eller inflammationen i senskidan.

Men de har sagt flera gånger att vore det en böjsena t ex då hade det varit tvärkört, så lite rätt fick hon ju in i eländet ändå.

Och när det gäller 'vanligare' skador, som t ex avsliten tåsträckare, då är prognosen god. Det som försämrade prognosen efter op här var/är att det inte gick att 'tota ihop' något av senan igen.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Jag kommer osökt in på att detta bör vara varför hon galopperade ovilligt i somras.
Det borde i detta läget vara bra att hon är låg i trakterna.

Om hon ömmar lite( om du tar av skorna) så tar hon troligen bara korta steg-avlastar tåsträckaren.

Ska fråga min Vet. Doc. om detta:idea:
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Nej, det har inget att göra med galoppen i våras (inte somras). Det var pga sadeln. Senskadan har kommit någon gång mellan 16 juli och för 2 veckor sedan, exakt när vet bara hon själv och Murphy.

Hon galopperade dessutom då i våras prickfritt i frihet, och sedan hon fick ny sadel i maj även under ryttare. Sedan skadade hon griffelbenet i maj, och sen dess är hon bara riden ett par ggr och ingen galopp, men hon har galopperat utan på lina, då vid besöket i mitten på juli (då ingen senskada fanns). Två veckor senare galopperades hon inte på lina, och tyvärr (jag tror skadan fanns redan då, att den kom under de två veckorna däremellan) UL:ades hon inte heller då. 3 v efter det nytt ÅB opch då upptäcktes som sagt senskadan.

Men axel, hon FÅR röra på sig och hon SKA röra på sig. Får hon gå utan skor för länge så när sulan tagit för mycket stryk (hon bryter sönder hovväggen och går på sulan efter ett litet tag) så blir hon tvärhalt (och får gärna hovbölder och skit, inte så konstigt). Hon har fått en till EB idag iaf, och har nu tofflor BF.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Ja, det måste vara extrem otur:crazy:

I o f s är väl många oroliga inne på klinik, det är inte samma som ett konv stall. Men om hon går nöjd nu så är det ju bra.

Svårt att fatta ändå hur allvarligt det är eller hur dålig prognosen är:confused:

Verkar lite motsägande det hela ang framtiden men jag kanske inte fattade, får nog läsa igen. Skulle hon kunna bli helt ok eller är det helt kört ang detta?
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Fråga förresten gärna 'din' vet docent. Jag frågade min hemmavet, som som den obotliga optimist han är tyckte 'inga problem' när jag började berätta och tyckte inflammerade senskida, fortsatte tycka 'inga problem' när jag sa skadad sträcksena, men som blev tyst och tyckte 'inte så bra' om sammanväxningen, och efter att ha sett utskriften av ULbilden på senskadan vägrade ens under milt hot ge någon form av 'vad han trodde om prognos' utan att själv ha fått UL:a och se själv. Och som tyckte att allra bäst lämpad att avgöra var opererande vet, för det var eg inte förrän man gått in och verkligen sett som man kunde säga så mycket.

Men jag hör gärna andras åsikter, så får du 'din' docent att uttala sig så gärna!
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Men det kan inte vara meningen att hon får göra som hon brukar- rejsa, bocka o bralla runt- uppför som nerför:crazy:

så fort du byter hage blir det spännande o när det nu knappt finns gräs- ja vad gör dem då:confused:

Kan den inte gå i paddocken eller lider den då?
Eller åtminstone ha en enbart plan hage.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Ja, det måste vara extrem otur:crazy:

I o f s är väl många oroliga inne på klinik, det är inte samma som ett konv stall. Men om hon går nöjd nu så är det ju bra.

Svårt att fatta ändå hur allvarligt det är eller hur dålig prognosen är:confused:

Verkar lite motsägande det hela ang framtiden men jag kanske inte fattade, får nog läsa igen. Skulle hon kunna bli helt ok eller är det helt kört ang detta?


De hoppas att hon ska kunna bli helt okej, men de vet inte helt enkelt, och de har inte så mycket andra erfarenheter att 'luta sig' emot. Just för det inte är vanligt. De det VET är att det finns flera exempel på hästar som fungerar trots att de har sträcksenor som inte är citat 'intakta'. Dock har det i de fallen handlat om andra typer av skador än den här. Men det är ju ändå något som gör att de hoppas att hon också ska kunna det, speciellt om det inte är senan utan sammanväxningen alt inflammationen i senskidan som varit hältutlösande.

Det de däremot vet är att risken för nya sammanväxningar är stor, tydligen vill det gärna växa ihop igen, och växer det ihop igen är det inte bra. Därav den nogranna och omfattande sjukgymnastiken nu i början, och även det att hon inte ska/får 'stå still' längre perioder. Idealiskt ska hon som sagt strosa runt så många timmar av dygnet som möjligt, så att knäet är i rörelse så mycket som möjligt. OM det ändå blir sammanväxning så hoppas de att sjukgymnastiken och rörelse ska 'tänja ut' den sammanväxta delen såpass att det fungerar ändå.

Men eftersom det är så många 'om' och 'utifall att', och de heller inte har så mycket att luta sig emot, kan de inte svara på hur stor grad av funktion hon kan uppnå, eller hur stora oddsen är för det. Mer än att det BORDE fungera OM.. Dvs rent teoretiskt så om det var sammanväxningen som var hältutlösande, om hon trots den rejäla skadan på tåsträckaren kan vara besvärfri och om man förhindrar framtida sammanväxning - ja då kan hon bli återställd. Och veterinären citat 'hoppas hon blir fullt återställd'. Jag tyckte att 'med fullt återställd, menar du då ridbar, eller fullt ridbar och t ex hoppning?' och han tyckte att han hoppas att det är just fullt återställd. Men de vet inte, de kan bara anta baserat på oliak parametrar, men vad det blir om man lägger ihop, och med en sådan här skada i grund och botten, vet de inte. Vet hade ju som sagt försökt hitta mer information, men det fanns inte mycket skrivet just för det är betydligt vanligare att sträcksenan slits av.

Så, teoretiskt kan hon bli fullt återställd om allt klaffar. I praktiken vet de inte men de hoppas. Det är ungefär sammanfattningen.

Och jag fattar ju att de inte kan säga så mycket mer om det nu inte tillhör vanligheterna.

Och jag ser inte skillnaden på att stå i utestallet på klinik, dvs där bara inneliggande patienter står, och de står där de står på box allesammans utom när de tas ut för bandageomläggning, promenader etc. Och det är just 'en annan häst lämnar stallet' hon reagerar så himla starkt på (även hemma, det var ju därför hon skulle stå på kliniken, så mina andra två slapp stå inne på boxvila även de). Dock tycks hon ha fått ett ännu starkare 'uttryck' för den där separationsångesten än hemma (hemma stegrar hon inte, men snurrar, kastar sig på väggarna etc, dvs är rätt 'våldsam', men har aldrig rest sig, trots icke-gallrade boxar)

Men, det är som sagt det stora pluset i det negativa att senan inte kommer läka, hon behöver inte stå inne/still, och det gör ingenting om hon kör några skutt etc.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Men det kan inte vara meningen att hon får göra som hon brukar- rejsa, bocka o bralla runt- uppför som nerför:crazy:

så fort du byter hage blir det spännande o när det nu knappt finns gräs- ja vad gör dem då:confused:

Kan den inte gå i paddocken eller lider den då?
Eller åtminstone ha en enbart plan hage.

Axel, nu börjar jag allvarligt ledsna. Börja läs mina inlägg och hängt med, istället för att rycka ut något, gärna något du bara har halvkoll på, och påstå.

Betet är som jag skrivit upprepade ggr förr platt som en pannkaka till 99%. Jag skrev i den här tråden att hon kommer stå i lilla sjukhagen, sen paddockhagen (bägge på plan mark, du har sett den, hagen du tjatade om stenplockning i fast jag talade om att den var plockade efter att bilderna togs). Sedan kommer de gå ut på betet, och sedan kommer de tillbaka till vinterhagen sena hösten/vintern.

Sen när det knappt finns gräs så vet jag inte vad du syftar det på, då jag har gräs i alla hagar fortfarande, mer i vissa, mindre i andra, men det är bete överallt. Anga tt 'ny' hage är rolig så ingen av hagarna är ju nya, det är välbekanta hagar allihopa, så något spring av den orsaken blir det inte. Däremot kommer de säkerligen springa när de släpps ihop senare, hästarna. Och damen kommer springa lite såfort hon får hage som ger utrymme för det.

Och jag frågade veterinären ungefär FEM ggr igår om han verkligen förstått att jag menade att hon REJSAR, med slidestops, tvärvändningar, bockar, brallar etc etc? och han upprepade fem gånger att 'ja, och det gör ingenting när väl operationssåren läkt och bandaget är borta, tvärtom i det här fallet kan ett visst mått av det vara bra'. Däremot får hon ju INTE fara omkring som en toka hela dagarna, men det gör hon ju inte heller.

Vad gäller 'uppför och nerför' så ligger det bortom nästa ÅB med råge, och den diskussionen kommer vi ta då, när vi sett hur det ser ut. Jag frågade inte om det nu (så jag har ingen aning om det är sak samma det med eller ej), helt enkelt eftersom de inte ska vara i den hagen på ett bra tag.

Glömde ang paddockhagen - visst kan hon gå där, det är dock lite fel säsong för att göra det längre tid, när höstregnen kommer blir den tyvärr väldigt vattensjuk (den ligger lågt och har bäckar på tre sidor), sen så är den för liten på sikt, den ger för lite rörelse längre fram. Där är dock betet ypperligt, där rör de sig över betydligt större sträckor varje dag. Men om vädret håller sig hyfsat på min sida så kommer hon gå i paddocken tills bandaget är borta och hon börjat skritta under ryttare, dvs ett par veckor. Då kommer hon ju få något att tänka på iom skritten igen, och en del av rastlösheten borde vara borta också =)
 
Senast ändrad:
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Jag vet bara att mina hästar tycker att det är lika roligt varje gång de byter hage- ordinarie såna. Om de bara så har gått i en i 2 da´r o kommer tillbaka till den förra.
O just backar inbjuder betydligt mer till race än plan mark.

Förstår nu att du inte tänkte släppa dem i slänthagen- även om den är närmast stallet.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Mm, men dina hästar är inte mina hästar ;) Sen, jag förstår i sak vad du menar, på våren t ex är ju beteshagen STENKUL första släppet. Däremot senare under säsongen, när de växlat hage mer frekvent (de brukar gå halvdygn på bete och halvdygn i vinterhagen) så är det ju 'blaha blaha'. Samma sak förra året när de iom den sk vintern som aldrig kom gick i sommarhagen ändå in i januari, den var inte så himla spännande i maj då när de kom ut i den igen.

Och nu har de ju iom konvalescens och så gått kors och tvärs på betet och större eller mindre del av vinterhagen, så de är ganska jämnställda. Skulle jag dock släppa dem på exvis stubbåkern som ligger mellan hagarna, då skulle de antagligen tycka 'jippiee' :devil:

och ja, vinterhagen är närmast stallet, man öppnar bara boxdörrarna och så rundar de stallet och är där. Men oavsett om det är (vilket jag inte vet) sak samma även med kuperat, så vill jag inte ha henne där förrän betydligt senare. Jag vill INTE att hon slår i det där knäet igen (någonsin helst, men iaf inte på överskådlig tid). Nu har hon ju gjort 'det här' endera i boxen eller på betet, men man behöver inte stretcha oddsen..
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Ok.
Men vet du vad?

Jag blir lite brydd över detta med knäet.

Förstår nog inte riktigt, för det är faktiskt ganska svårt att hänga med i alla svängar här bland skadorna.

vet tycker att 'ja men helt ärligt, det finns ingenting mer hon kan förstöra i knäet av att bralla'. =/ Ang återbesök så tyckte vet att 'känn efter själv, kom in om du känner att du vill kolla'. Jag tyckte halvt förvirrat att 'men vill ni inte se henne om X veckor för att se hur det läker?' men insåg själv i samma stund som vet svarade vad svaret var. Det finns ingen läkning att kika på, för det finns inget någon tror ska läka.. =/ Och det finns som sagt inget mer att 'förstöra' egentligen.

Så skrev du i ditt första inlägg.
Om det inte finns något mer att förstöra, så låter det ju i mina ögon som att det är ganska dålig prognos på knäet.

Jag kanske inte fattar alls vad du skriver, trots att jag faktiskt läst tråden flera gånger på raken för att fatta det jag undrar.

Så strunta i senan och svara på knäet, Finns det ens unset av hopp från veterinärernas sida av att hästen ska bli brukbar?

Borde inte Försäkringsbolag kunna döma ut den pga av knäet? Om den är så trasig att inget går att förstöra mer?
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Alltså, det är en skrivteknisk förvirrig tror jag. Hon är, precis som jag skrev i ursprungsinlägget, opererad i carpalsenskidan. Sen har jag skrivit knäet, har iofs förtydligat flera ggr, men är ju lätt att missa om man inte läser hela tråden kanske..

Men själva leden mår utmärkt, och den är inte oppad heller. Men senskidan i framknäet, som är den som är skadad och som det både skrivits och skriver om - där finns ingenting mer som kan förstöras av att hon springer, och det finns inget heller (förutom opsår) som man förväntar sig kommer läkas heller.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Alltså, det är en skrivteknisk förvirrig tror jag. Hon är, precis som jag skrev i ursprungsinlägget, opererad i carpalsenskidan. Sen har jag skrivit knäet, har iofs förtydligat flera ggr, men är ju lätt att missa om man inte läser hela tråden kanske..

Men själva leden mår utmärkt, och den är inte oppad heller. Men senskidan i framknäet, som är den som är skadad och som det både skrivits och skriver om - där finns ingenting mer som kan förstöras av att hon springer, och det finns inget heller (förutom opsår) som man förväntar sig kommer läkas heller.

Fast nu verkligen HAR jag ju läst tråden, HELA tråden flera gånger dessutom, just för att försöka fatta det jag undrade.

Men nu förstår jag nog egentligen ännu mindre.

Jag verkligen försöker att förstå, du och vet menar alltså att det finns inget i knäet som man förväntar sig kommer att läka?

Jag vete 17, men i mina öron låter det konstigt.

Hästen har en skada som inte går att varken laga eller göra värre, veterinären tror inte att det finns en chans till läkning, dom vill inte ens se den på återbesök, just för att de är rätt säkra på att det är "waste of time" men ändå så tycker samma veterinärer att hästen kan få busa runt i hagen samt bli skrittad på?

Men nu är det ju också så att trots mitt långa hästliv har jag inte ens varit i närheten av sådana skador som dina hästar fått, tack och lov, det räcker med min Ehrlichios reumatiska häst.

Så min erfarenhet av sådant är mycket ringa, dock så är det ju alltid intressant att lära sig mer.

Vill också göra en kommentar till din antydan av att jag inte läst hela tråden! För det har jag verkligen , vilket jag också skrev i inlägget du svarade på.

Du skriver i ditt svar att det är en Skrivteknisk förvirring, om du virrar till det du skriver så är det faktiskt inte så himla lätt att förstå vad du menar trots att man läser nogrannt.
 
Sv: Skador på tåsträckare och senskida?

Men nu förstår jag nog egentligen ännu mindre.

Provar igen får vi se om det blir klarare, annars får du fråga igen.

På Ul konstaterades en kraftigt inflammerad senskida, samt en ordentligt skadad tåsträckarsena. Det fanns dessutom sammanväxning mellan senan och senskidan. Samt förtjockning av senskideväggen, fibrin och allt jäkla elände man kan tänka sig.

Hon sattes upp för operation, där de skulle rensa upp i senskidan, ta bort sammanväxningen och 'frisera' till senan samt lappa ihop det som gick av den. Vi diskuterade konvalescensen innan, då hästen inte riktigt är en idealpatient när det gäller att stå still. Konvalescensen var ganska drygt, och hon skulle röra sig men kontrollerat, inte skutt och hopp då det skulle riskera att slita upp senskadan igen. Det var senskadan som gjorde konvalescensen dryg med, senor läker som bekant långsamt.

Sen opererade de, och de har rensat upp senskidan, och 'friserat' senan (tagit bort de värst spretande trasiga delarna). Dock kan de inte 'lappa ihop' något av senan, och det är inte sannolikt att det kommer läka på egen hand heller.

Alltså finns det ingenting i senskidan som kan förvärras av att hon te x hoppar/skuttar/springer, eftersom det förutom operationssåren inte finns någonting där de förväntar sig läkning.

Och - vets ord - om man ska se det krasst så kan lite hopp och skutt vara av godo OM det håller på att bli en ny sammanväxning mellan sena och senskida, då det då ev 'tänjer ut' den sammanväxta delen så hon kan fungera trots det.

A och O just nu är att förhindra ny sammanväxning, genom sjukgymnastik och att hon rör sig. Hon ska inte stå still, utan det är viktigt att hon böjer knäet om och om igen, dels för att minska risken för ny sammanväxning, och för att knäet inte ska stelna till och hon blir permanent stel i det. Där kommer gå i hage samt skritt in. Skritten kan göras uppsutten då senan inte är viktbärande i någon form. (naturligtvis efter bandaget är borta och stygnen tagna, vilket sker samtidigt om 2 veckor)

Men det finns alltså ingen anledning att kika på henne om t ex 2 veckor, eftersom de inte förväntar sig någon läkning av senan. Det som är av intresse att se på ev ultraljud är om det blir en ny sammanväxning. Det är dock inget de kan göra något åt (mer än en ny op, men det har inte ens varit på tapeten), så kommer den så kommer den, och det kan man kolla senare.

Vad gäller prognosen så som jag skrivit så finns det flera exempel på hästar som klarar sig utan intakt sträcksena. Dock har de svårt att säga hur stor chansen är i min dams fall, då hon dragit till med en ovanlig typ av skada på tåsträckaren, och det inte finns mycket dokumentation. Så, de har angett att prognosen torde vara relativt god för funktion om full rörlighet kan tränas upp under konvalescensen och inte nya sammanväxningar sker. Vad relativt god står för, vad funktion står för etc vill de inte gärna orda så mycket om (av förståeliga skäl) mer än att de hoppas att hon ska bli fullt brukbar. och rent teoretiskt iaf är det möjligt. Sen om oddsen för det är 1% eller 75% lyckas jag inte klämma ur dem, antagligen för att de inte vet själva, och det är därför de garderat sig med torde, relativt och om utifall att..

Det de inte heller riktigt vet är om det var sammanväxningen som var hältutlösande, eller om det är skadan på senan som är hältutlösande. De hoppas det var sammanväxningen.

De har flera gånger 'tröstat' med att jag 'ju kan ta föl' om hon inte blir bra, så någon oro för att hon ska besväras vid hagliv tycks inte finnas om det är sammanväxningen som ger problem.

Hängde du med bättre nu? Annars fråga igen!

I övrigt så såg det alldeles utmärkt ut när jag bytte bandage idag, knäet är rent och fint (men det är ju tryckbandagerat så man kanske inte ska ropa hej för högt), och såren är torra och fina för ögat iaf. Damen hade aningen hälta morgonen efter hon kom hem, och lindrig tempstegring. Dock så hade hon ju då inte fått sin dos smärtis då jag fick åka över hela länet att få tag i den. På kvällen så fortfarande lindrig tempstegring men ingen hälta (lite svårt att avgöra när hela benet är lindat, men hon var inte lika försiktig med det som på morgonen). Fick då sin smärtis med, och har sen dess varit febefri och ohalt, och vid tämligen gott mod. Sköter sig fint i sjukhagen än, men det börjar pysa lite ur öronen på henne, men utan att hon ger utlopp för det - än =)
 
Senast ändrad:

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp